Jag har hört så många präster som pratat om sina barn och varje gång så har jag tänkt, så skall jag inte bli. Men redan innan barnet är fött så faller jag nu själv i fällan. För liknelserna som finns i Bibeln är ibland mer passande än vad man kan ana utan specialkunskap.

Jag och min fru väntar barn, det innebär att man åker på en massa kontroller och kurser. En av de sista kurserna var en amningskurs där vi gick igenom bland annat bröstmjölkens fördelar. Där fick vi lära oss att om barnet är sjukt och ammar så kommer mammans kropp att utsöndra antikroppar som går ut i bröstmjölken. Detta utan att mamman är sjuk. Varför skriver jag om detta?

I en av bibeltexterna idag står det:
Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken,
för att växa genom den och bli räddade.
Ni har ju fått smaka Herrens godhet.

När jag läser den här texten så tänker jag direkt på hur vi får den rena andliga mjölken. Genom bönen, genom att prata med Gud, när vi gör det och när vi tillåter oss att vara tysta, när vi tillåter oss att lyssna in Gud. Då kommer också Gud att lyssna in oss. Då kommer Gud försöka hjälpa oss med det vi behöver.

Inför Gud kan vi inte gömma oss, inför Gud är vi helt nakna, vi är de vi är och Gud känner oss både utan och innan. Ett nyfött barn bryr sig enbart om att få mjölken och att få vila vid sin mamma och pappa. Det är Guds gåva, och genom mjölken växer också barnet.

På samma sätt växer vi genom bönen, genom att prata med Gud och lära känna Gud bättre. Att få den här hjälpen av Gud, att få ”smaka Herrens godhet”. Är något speciellt. En gåva utan motprestation. Vi får ta emot av Gud, helt gratis. Gud vill alltid gå vid din och vid min sida och lyssna på oss.

Herre, du ser vad vi behöver, du ser att det vi tror att vi behöver inte nödvändigtvis är det vi tror att vi behöver, men du vet. Herre vi ber dig att du hjälper oss att lyssna in dig att ta emot från dig. I Jesus namn. Amen.