När jag var tonåring ljöd Metallicas olika alster ut över gatan från mitt tonårsrumsfönster. Jag tyckte musiken var så bra att alla skulle få höra. Grannarna var kanske inte lika nöjda över min välgärning som jag hoppades.
De dagar tonåringens mörkare känslor tog över satte jag inte sällan på ”Fight fire with fire” från albumet Ride the lightning. Den var snabb, hård och den överensstämde väl när tonårstidens starka känslosvall kom in i området av ”agg mot allt”. Jag ville sätta hårt mot hårt. Fight fire with fire – bekämpa eld med eld.
Mina barn är ännu inte tonåringar men ibland talar de ändå som om ont ska med ont fördrivas.
När jag läser om Harry Potter för den äldste sonen brukar han då och då sätta sig käpprakt upp i sängen och utbrista ”hade den onde Voldemort kommit hit, hade jag krossat honom”. Han vill bekämpa eld med eld.
När han säger så skaver det i mig. Jag tror nämligen inte att mörker kan besegras med mer mörker. Så jag visar på andra vägar: Hur agerar professor Dumbledore i Harry Potter-böckerna? Eller, Aslan från Narnia-böckerna? Visst visar de på en annan slags väg än hårt mot hårt?
Aslan och Dumbledore bär spår och drag av Jesus när de visar på något annat.
När Jesus blir anklagad för att driva ut demoner med djävulens makt svarar han inte bara nej, utan han förklarar att inte ens djävulen vore dum nog att försöka driva ut ondska med ondska. Det vore självutplånande, att gå i strid med sig själv. Vaktar du din tomt med vapen får du ha den i fred till dess det kommer någon med mer vapen än du och tar den ifrån dig.
Så går det vidare, med mer och mer våld, tills världen står i brand.
Genom världshistorien har vi försökt fördriva mörker med mörker och trott att det ska hålla ondskan stången. Det funkar inte.
Jag är hoppfull nog att tro att det finns vägar som inte leder fram till den striden.
Och det är den vägen jag talar med mina söner om när de vill sätta hårt mot hårt när vi läser Harry Potter, eller när de berättar om situationer på skolan eller förskolan. Mörker fördrivs med ljus och det är i vardagens alla små beslut som vi behöver orka välja ljuset för att slippa vandra den väg som leder till krig och världsbrand.
Jag tar på mig hörlurarna eftersom barnen sover och sätter på låten. Musiken strömmar in i mig och jag… jag inser att jag nog aldrig riktigt lärde mig låttexten som tonåring. Nu upptäcker jag att låten handlar om hur förödande det är att bekämpa eld med eld, att världen då blir satt i brand. Det är en låt som handlar om att välja en annan väg.
Låten får läggas till på listan över bra medskick till barnen om ljusets väg i kampen mot ondskan.
Och för den som undrar: Jag tycker fortfarande tycker att låten är rätt bra.
Läs gärna texten i Luk 11:14-22.
Lämna ett svar