Guds vägar är outgrundliga. Det är ett talesätt som jag har hört många gånger, ett försök att sätta ord på att mycket i livet är svårt att föreställa sig i förväg. Plötsligt träffar jag den stora kärleken på ett oväntat ställe. Eller så dyker en vän upp från ingenstans och jag minns inte hur det var innan vi träffades. Då kommer de där orden, hoppfulla eller som en påminnelse om att livet sällan blir som jag har tänkt mig. Guds vägar är outgrundliga.

Kanske var det så lärjungarna tänkte när de efter Jesu död befinner sig i en båt och fiskar. En del av lärjungarna var fiskare innan de följde Jesus och nu är de tillbaka i fiskebåten igen. Det är inte ovanligt att göra det vi känner igen, det trygga, efter händelserika dagar. Inte konstigt att de drar sig undan efter att de sett Jesu tillfångatagits, korsfästs och begravts. Sedan mötte de honom uppstånden. Jag skulle också gjort något jag kände mig trygg med, något där jag fick vara i fred från andra som inte delade min upplevelse.

Allt har plötsligt förändrats för lärjungarna, och det är svårt att ta in vad det innebär. Erfarenheter av sådana händelser i mitt eget liv visar att i efterhand blir detaljerna viktiga. Jag minns vad jag hade på mig och vad jag åt till frukost den dagen.

Lärjungarna får iallafall inte tag på någon fisk. På stranden ser de någon, de känner inte igen vem det är först. Personen talar om för dem att dem ska prova kasta ut nätet på andra sidan. De gör som han säger och nätet fylls av fiskar. Det är först nu några börjar ana – är det Jesus? En av dem hoppar före i vattnet och skyndar sig i land. Där sitter Jesus vid elden, med några fiskar som redan ligger därpå. Då säger han åt dem att hämta ett par av fiskarna dem nyss fångade.

Det gör de och det är nu detaljerna kommer in i bilden. I bibeltexten så står det att de fick 153 fiskar och trots att det var så många så brast inte nätet.

Gud vägar är outgrundliga. Det går att spekulera i varför 153 fiskar och varför står det med att nätet inte brast, och varför kände de inte igen honom med en gång. Men jag tänker att detaljerna också kan säga något annat. Även om detta inte var första eller sista gången lärjungarna mötte den uppståndne Jesus så var det omvälvande händelser. Det var avgörande tillfällen och tillvaron var förändrad från grunden. Kanske kan vi när det händer i våra liv, mitt i vardagen, ana lärjungarnas möte. Det där omvälvande som kom att förändra allt. Gud som vann över döden vill närvara i våra liv mitt i vardagen.