“Visst har du som jag, en inre kammare i hjärtat, dit bara några få utvalda släpps in?”

Repliken kom från någon jag egentligen inte kände så väl just då, men som förändrade hela min värld; äntligen någon som såg, förstod och respekterade detta! Idag delar vi brevlåda.

Att få tillgång till en annan människas inre rum är ingen självklarhet eller given rättighet. Det är en gåva.

I mitt hjärtas inre rum; där mina känslor, tankar, erfarenheter och drömmar bor, dit hör några få utvalda ja. Dit kan man inte muta sig in eller slita upp dörren med våld; den kan endast jag själv välja att öppna, eller hålla stängd för andra.

Den viktigaste relationen för min överlevnad, är den med Jesus.

Jag har inte mött honom öga mot öga, än, men är ändå den intimaste relation jag har. Som ung såg jag något i honom, en slags trygghet, som jag inte hade funnit hos någon annan. Han skulle aldrig svika, överge, på något sätt utnyttja, eller sluta att älska mig.

I evangelietexten denna söndag kallar Jesus sina lärjungar för vänner, inte tjänare. Vänskap med Jesus innebär en djup och nära relation. Precis som en god vän, så erbjuder Jesus mig stöd och vägledning i mitt liv. Han är alltid närvarande och redo att hjälpa mig genom livets utmaningar och svårigheter. Det är som psalm 48 i den svenska psalmboken: “Vilken vän vi har i Jesus!”

En sådan vän har jag hjärtats dörr öppen tjugofyra timmar om dygnet för. Han är den som gett mig ett liv som idag är värt att leva. Att veta att Jesus är min vän ger mig en känsla av närhet och trygghet. Jag kan känna mig mindre ensam och mer stöttad, särskilt i svåra tider. Och Gud vet att de har varit åtskilliga!

Som min vän ger Jesus vägledning och stöd, och genom att vända mig till honom i bön och reflektion kan jag få klarhet och styrka att möta livets utmaningar. Det kan hjälpa mig att fatta bättre beslut och känna mig mer säker på min väg.

Det bästa beslutet jag tagit och genomfört, var att släppa in Jesus i mitt hjärta.

Vänskap med Jesus innebär för mig en djup och nära relation. Jag får möjlighet att dela mina tankar, känslor och bekymmer med honom, och han lyssnar och svarar med kärlek och omsorg.

Denna intimitet ger mig en känsla av trygghet och tillhörighet, och jag kan känna mig älskad och accepterad, precis som jag är.

Läs fler texter av Katrin Söderlind
Läs fler texter om Femte söndagen i påsktiden