Han visste att de f\u00f6rs\u00f6kte lura honom i en f\u00e4lla. De kom d\u00e4r, lismande och leende. B\u00f6rjade med att smickra honom. Tala om hur bra han var och hur duktig han var. Hur mycket de beundrade honom.
\nSedan kom fr\u00e5gan! Den d\u00e4r skenbart enkla och oskyldiga. De hade varit noga med formuleringen m\u00e4rkte han. Oavsett hur han skulle svara skulle de kunna s\u00e4tta dit honom. Nu n\u00e4r han tittade noga p\u00e5 gruppen som stod framf\u00f6r honom s\u00e5g han ocks\u00e5 att de hade f\u00f6renat sig. D\u00e4r var personer fr\u00e5n b\u00e5da grupperna som var ute efter honom. Svarade han si, s\u00e5 skulle den ena gruppen reagera, bli uppr\u00f6rda och h\u00e4vda att han hade fel. Svarade han s\u00e5, skulle de andra reagera likadant.
\nHan k\u00e4nde sig b\u00e5de tr\u00f6tt och uppgiven n\u00e4r han besvarade deras noggrant formulerade fr\u00e5ga med en enkel motfr\u00e5ga.<\/p>\n
Alla har \u00e5sikter.
\nOm vad som borde g\u00f6ras och vem som ska g\u00f6ra det
\nFramf\u00f6rallt har vi \u00e5sikter om varandra. Helst om dem som vi inte har tr\u00e4ffat. Men det beh\u00f6ver man ju inte, f\u00f6r man vet ju \u00e4nd\u00e5.
\nAlla vet ju att de d\u00e4r g\u00f6r s\u00e5. S\u00e5 \u00e4r det.
\nOch n\u00e4r argumenten tryter kommer det: \u201datt jag k\u00e4nner faktiskt en som r\u00e5kade ut f\u00f6r\u2026 s\u00e5 det vet man ju.\u201d
\nOch vi konstaterar alla att N\u00e5gon borde faktiskt ta tag i det h\u00e4r, f\u00f6r det \u00e4r ju egentligen s\u00e5 enkelt, n\u00e4r man t\u00e4nker p\u00e5 det.
\nJaa, N\u00e5gon borde verkligen ta tag i det h\u00e4r.
\nOch s\u00e5 st\u00e5r alla d\u00e4r och v\u00e4ntar p\u00e5\u2026.N\u00e5gon<\/p>\n
Samtidigt som vi g\u00e4rna h\u00f6gt och tydligt uttrycker v\u00e5ra tankar och \u00e5sikter om vad n\u00e5gon borde g\u00f6ra i v\u00e5rt samh\u00e4lle.
\nVad som beh\u00f6ver st\u00e4llas tillr\u00e4tta.
\nOch \u00e4ven om f\u00e5 erk\u00e4nner det \u00f6ppet, s\u00e5 har alla \u00e5sikter om vilka som f\u00e5r vistas var i v\u00e5rt samh\u00e4lle, och vilka som \u00e4r \u201dicke \u00f6nskv\u00e4rda\u201d.
\nAlla anser att det m\u00e5ste g\u00f6ras n\u00e5got.
\nF\u00e5 vill bo granne med, eller bli sedda tillsammans
\nmed de m\u00e4nniskor som allm\u00e4nt anses vara \u201dproblem\u201d ett orosmoment. Och s\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ker vi sn\u00e4rja med kluriga fr\u00e5gor eller regler.<\/p>\n
Vi s\u00e4ger en sak, men g\u00f6r s\u00e5 l\u00e4tt en annan.
\nS\u00e4ger att vi skall st\u00f6tta och hj\u00e4lpa, men f\u00f6rs\u00f6ker samtidigt sn\u00e4rja med kluriga fr\u00e5gor f\u00f6r att se, \u00e4r det r\u00e4tt? \u00c4r detta n\u00e5gon som verkligen f\u00f6rtj\u00e4nar v\u00e5r hj\u00e4lp?<\/p>\n
Ge Kejsaren vad kejsaren tillh\u00f6r och Gud det som tillh\u00f6r Gud.
\nP\u00e5 vilket s\u00e4tt bidrar jag till att g\u00f6ra v\u00e5r v\u00e4rld, v\u00e5rt samh\u00e4lle b\u00e4ttre? Ger jag Gud det som tillh\u00f6r Gud? Eller f\u00f6rs\u00f6ker jag slingra mig, st\u00e4lla de kluriga v\u00e4l utt\u00e4nkta fr\u00e5gorna. F\u00f6ra de skenbart logiska invecklade resonemangen f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga mitt eget agerande, eller allt som oftast brist p\u00e5 agerande?<\/p>\n
Alla har \u00e5sikter, s\u00e5 \u00e4ven jag.
\nFr\u00e5gan jag st\u00e4ller mig sj\u00e4lv \u00e4r: V\u00e5gar jag se p\u00e5 mina egna \u00e5sikter med Guds \u00f6gon?<\/p>\n