Det v\u00e4rsta jag n\u00e5gonsin har f\u00f6rlorat \u00e4r inte en fysisk sak utan min tro p\u00e5 Gud, den som jag fann som barn och kunde s\u00e4tta ord p\u00e5 som 14-\u00e5rig konfirmand. N\u00e4r jag var ung vuxen kom annat att bli viktigare \u00e4n min relation med Gud och jag b\u00f6rjade glida alltmer ifr\u00e5n den som tidigare varit min trygghet och l\u00e4ngtan. Men Gud gav inte upp om mig, och idag har vi en relation igen. En relation som jag inte l\u00e4ngre tar f\u00f6r given.
F\u00f6rlorat och \u00e5terfunnet \u00e4r allts\u00e5 ett \u00e5terkommande tema i mitt liv.
N\u00e4r man letar finns nog ingen mer tillfredsst\u00e4llande tanke och gl\u00e4dje \u00e4n att finna den eller det man s\u00f6ker och n\u00e4r man \u00e4r vilse fr\u00e4n sin familj och v\u00e4nner och vill tillbaka, finns det nog inte en k\u00e4rare tanke \u00e4n att komma hem.
En av mina favoritber\u00e4ttelser i Bibeln \u00e4r nog den om de hundra f\u00e5ren i Lukasevangeliet.
Om jag vore herde f\u00f6r hundra f\u00e5r, d\u00e4r ett driver i v\u00e4g fr\u00e5n flocken, vore v\u00e4l den f\u00f6rlusten f\u00f6rsumbar. Skulle jag l\u00e4mna de nittionio som jag har kvar f\u00f6r att leta den som f\u00f6rsvunnit och d\u00e4rmed riskera att f\u00f6rlora fler \u00e4n bara en? Det mest f\u00f6rnuftiga vore kanske att bara notera f\u00f6rlusten, driva flocken vidare och vara tacksam f\u00f6r de nittionio jag har kvar.
Men herden i Jesu liknelse fattar inte sitt beslut utifr\u00e5n logik eller f\u00f6rnuft. Ett enda f\u00e5r som f\u00f6rsvunnit \u00e4r i mer utsatt l\u00e4ge \u00e4n de \u00f6vriga som \u00e4r tillsammans och utom fara. Han oroar sig f\u00f6r det f\u00e5r som \u00e4r borta och beger sig i st\u00e4llet i v\u00e4g efter det d\u00e4r enda f\u00e5ret.
Jesus s\u00e4ger till sina \u00e5h\u00f6rare att han s\u00f6ker de som har kommit bort fr\u00e5n Gud, och det b\u00f6r de ocks\u00e5 g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n
Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r jag tycker om den ber\u00e4ttelsen, jag kan identifiera mig med f\u00e5ret som herden gav sig ut f\u00f6r att leta efter, och inte gav sig f\u00f6rr\u00e4n det var funnet.
Vi beh\u00f6ver inte s\u00f6ka efter Gud, bara l\u00e5ta oss bli funna. Guds gl\u00e4dje uppst\u00e5r och \u00e4r stor n\u00e4r vi vill bli funna. Gud tar sig an uppgiften att s\u00f6ka oss n\u00e4r vi \u00e4r vilsna och p\u00e5 villov\u00e4gar och han ger sig inte f\u00f6rr\u00e4n vi \u00e4r funna, var och en av oss. Trots v\u00e5ra m\u00e4nskliga brister, visar Gud oss f\u00f6rl\u00e5telse, n\u00e5d och trohet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det v\u00e4rsta jag n\u00e5gonsin har f\u00f6rlorat \u00e4r inte en fysisk sak utan min tro p\u00e5 Gud, den som jag fann som barn och kunde s\u00e4tta ord p\u00e5 som 14-\u00e5rig konfirmand. N\u00e4r jag var ung vuxen kom annat att bli viktigare \u00e4n min relation med Gud och jag b\u00f6rjade glida alltmer ifr\u00e5n den som tidigare varit […]<\/p>\n","protected":false},"author":571,"featured_media":3453,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[134266],"tags":[159883,142457],"class_list":["post-3452","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-3e-sondagen-efter-trefaldighet","tag-katrin-soderlind","tag-tankarinforhelgen"],"acf":[],"yoast_head":"\n