Pinnar, pinnar, pinnar


Idag har Solrosen varit i Stabbyskogen. Vi fick ha vår del av skogen helt för oss själva så det var fri tillgång till klätterträd, stenar, kojor och pinnar. Överallt dessa pinnar, skogens mest attraktiva material! Korta pinnar, långa pinnar, smala pinnar, tjocka pinnar, lösa stammar och stockar – alla ska man hålla i, kasta, flytta, peta och vifta med. Barn fullkomligt älskar pinnar och medan barnen håller på med sitt älsklingsnaturmaterial springer pedagogerna runt och övervakar med hjärtat i halsgropen. För här har inte kommunen varit och inspekterat säkerheten. Pinnar omfattas inte av produktsäkerhetslagen, något stötdämpande underlag vid stenhällen finns inte och staket saknas. I en tid då vi helst vill linda in barns värld i bomull så är det smått otroligt att vi överhuvudtaget kan tänka oss att släppa ut dem i skogen. Men som tur är gör vi det ändå. För här leks det hela tiden utan en enda färdig leksak, material utforskas och man får grovmotorisk träning trots att det inte finns enda hundratusen-kronors-klätterställning.