” Magandang Araw! My name is Ida, I’m 21 years old and I’m from sweden. I live in Orebro, in the diocese of Strangnas……….”
Ungefar sa borjar jag oftast min presentation, ofta berattar jag natt om vad jag sysslar med pa fritiden och sen avslutas presentationen med diverse halsningar fran min forsamling, mitt stift, min familj o ibland hela sverige. Dom brukar oftast vilja att man aven sjunger en sang.en som ar uppskattad och vi kor ratt ofta ar ”bara den som vandrar nara marken”:)
Antalet ganger jag presenterat mig har jag tappat bort, men rekordet var nog nar jag fick ga upp tre ganger under en och samma gudstjanst o dra samma presentation! HAha..
Livet har pa on ar nog ungefar det jag forvantade mig. Alla kanner alla och man far ofta en kansla av att alla ar en enda stor familj!
Sjalv bor jag i den lilla byn – Bangon. Min familj bestar just nu av Mamma May och hennes tva dottrar som ar 7 och 13 ar.Den aldsta tjejen o jag fann varann direkt genom var stora gemensamma intresse – TWILIGHT! 🙂
Hennes man och aldsta dotter bor och jobbar i Manila och kommer hem till jul och andra hogtider. Runt omkring oss bor hennes slakt i diverse bambuhus och det ar alltid fullt hus hos oss. Tvn star pa fran morgon (04.00) till kvall (20.00) och man gillar speciellt att titta pa koreanska tvnoveller.
Jag kom snabbt in i familjen och dom gor verkligen allt for att jag ska kanna mig som hemma. Min vardmamma vill garna att jag ska lara mig att gora allt filippinostyle sa jag har bl.a fatt lara mig ata mat med handerna, tvatta min klader for hand, tvatta grisarna och syssla med sant som hor deras vardag till. Far ofta forklara att Nej, vi har inte anstallda dar i Sverige som gor allt at oss utan jag diskar min disk sjalv hemma ocksa, o ja jag stadar mitt hus och nej jag har inte en privatchauffor..
Imorgon ska jag o maria laga svensk mat hos min familj. Det borjade med att jag erbjod mig att laga mat pa min nasta lediga dag. Det tycke min vardmamma skulle bli superkul! Sen fick var handledare hora detta sa da tyckte hon att jag o maria skulle gora det sa kunde aven marias familj komma over, vilket vi tyckte var kalas. Nu ar sista budet att bada vara familjer, vara handledare samt biskopen med familj ska vara med, imorgon blir jag inte forvanad om aven borgmastaren och halva byn dyker upp..Jag o maria kommer fa handla upp varenda potatis i byn for att forsakra att det finns mat till alla..:)
Nu nar jag antligen kunnat oppna min mail har pa on hoppas jag kunna skriva nagot oftare (detta var namligen mitt allra forsta inlagg:/)!
Hoppas allt ar bra dar hemma och i dom andra landerna, ni ar ofta i mina tankar!:)
/ Ida
Lämna ett svar