Hejhej fran Paete igen

Halla! Filippino-cassandra har igen. Nu sitter Annie och jag vid varsin laptop i ett hus tillhorande en YIFI-medlem, Forst gick vi till ett internetcafe, men efter fem minuter kom var companion och sa att vi inte kunde sitta dar sjalva, sa vi fick glatt traska till nasta stalle. Inte oss emot iof, det ar ju billigare och trevligare sallskap:) Plus att vi blir overrosta med mat och dryck hela tiden som vanligt haha. Jag gar omkring konstant matt har. Filippinerna missar aldrig hellre ett tillfalle med att papeka hur mycket vi har gatt upp i vikt. Senast igar sa en av dem till mig att ”det ju var en himla tur att du tog med dig stretchiga klader”. Haha.

Igar kom vi tillbaka ”hem” till Paete efter en sex-dagarstripp till forst Cavinte och Pagsanjan. En filippinsk kvinna hade fixat den har trippen, sa vi hangde med henne och nagra ungdomar som var med oss ocksa. Jatteharliga allihop. Bade Cavinte och Pagsanjan ligger i var provins Laguna, sa det var ingen lang resa, vilket var skont. De tre forsta dagarna var vi da i Cavinte. Det ar en liten by som ligger mot bergen. Verkligen fint och mysigt. Forsta dagen fick vi lara oss att flata hattar och eftersom varken jag eller Annie ager nagon storre konstnarlig formaga var vi lite nervosa, men det gick anda ganska bra. Jag blev utskrattad extremt manga ganger och gjorde lite fel har och dar, men gjorde nastan klar en hel hatt sjalv. Dock hann jag inte med att skarva den, sa jag fick slapa runt pa den dar extremt otympliga hatten i fem dagar. Jaja. Vi sov uppe i ett hus kopplat till kyrkan, som lag till jattefint uppe pa hojden med en fantastisk utsikt over byn. Dagen efter akte vi ut till en liten fin plutte-o dar vi hangde, at mat och fiskade. Jag fick tva stycken, Annie inga denna gang haha. Pa hemvagen gick vi runt i byn och njot av hur fint det var. Synd att vissa saker inte fastnar pa kort; ibland hade det varit bra med fotografiskt minne.

Den sista dagen i Cavinte gick vi upp vid halv fem for att hjalpa till i ett bageri som var kopplat till kyrkan tror jag. Sa vi stod och salde pandesal-brod och svarade pa alla undrade fragor om varfor tva langa blonda svenskar plotsligt stod dar pa andra sidan disken.

Sedan akte vi till Pagsanjan. Det var meningen att det skulle vara tva dagars-ungdomsseminarier dar vi skulle lara de massa svensk musik, men vi tyckte bada att det var skont att chilla ner det lite, sa forsta dagen var vi i kyrkan, larde ungdomarna tre svenska psalmer till den kommande sondagens massa och at middag hemma hos var vardfamilj dar i Pagsanjan. Vi bodde i huset som tillhorde youthpresidenten i Pagsanjan och det var roligt att bo hos nagra ungdomar, eftersom det alltid var massa folk omkring en. Dagen efter akte vi ut till en flod och hade picnic, spelade kort, ovade psalmerna och hade det allmant soft. Jatteharliga ungdomar i Pagsanjan alltsa. Pa kvallen stod vi for matlagningen. Vi gjorde som Ida och Maria gjorde forra gangen och korde pa potatismos och stekt fisk. Det roliga ar att jag verkligen inte gor typisk ”svensk” mat hemma, sarskilt inte som vegetarian, sa nar man blir tillfragad att gora nagon ”svensk” mat far jag testa recept som jag aldrig skulle gora annars haha. Jag tyckte anda att vi lyckades ratt bra, battre an forra gangen iaf. Efter var maltid var vi pa nagon slags forceremoni for en begravning. Jag som aldrig har sett en dod manniska forut fick en liten smachock nar den doda kvinnan lag i en genomskinlig kista sa att alla skulle kunna se. Nar vi akte hem satt vi pa taket pa jypneyn istallet for i den. Sjukt harligt, det kandes som att ta studenten pa nytt.

Igar sondag var vi mest i kyrkan. Pa massan sjong vi de svenska psalmerna, det var kul. De hade alla sjuuuukt roligt at den sista meningen i psalm 756, Bara i Dig, eftersom den gar ”jag ska inte vackla”. Vackla, eller backla, som de uttalar det, betyder gay pa tagalog. Det tyckte de var sa fruktansvart roligt. Hur de ser pa de olika sexuella laggningarna har skiljer sig mycket fran vart svenska satt. Jag tycker det ar intressant prata om sadant, men det ar ofta svart att motas, eftersom de inte riktigt kan ta till sig och forsta det som vi sager. Ett exempel ar nar de pratar om deras ”beckys”, alltsa gaykillar. Nar vi till exempel sager att det finns homosexuella man som inte beter sig feminint, pratar feminint etc, blir de forvanade och sager att det inte existerar i Filippinerna. Jag skulle kanske korrigera det till att det inte ar hundraprocentigt accepterat.

Ungefar en timme innan sondagens eftermiddagsmassa fragade de om jag kunde sjunga en Mariasang. Det roliga var att vi kom till kyrkan mitt under att massan pagick och de sa att jag kunde ova. Sa da satt jag alltsa och ovade under massan. Samma massa som jag tio minuter senare gjorde framtradandet pa. Haha, sa typiskt filipino-style. Efter massan var det en procession for att hylla Virgin Mary. Det var fint. Vi hade fatt arrangera blommor, sa alla kunde beskada var lilla bukett i taget.

Idag har vi en restday, vilket ar jatteskont, sa vi har mest gatt omkring och chillat. Imorn borjar lite mer schema igen, den kommande veckan ska Annie besoka nagot slags stalle dar de sysslar politik. Jag foljer med forsta dagen, men sedan kommer jag ha musiklektioner med barnen i kyrkan. Lite hajk upp pa det enorma berget som ligger har ska vi ocksa hinna med. Det finns tre kors allra hogst upp, sa vart mal ar att komma dit. Kanns nastan som att det blir jobbigare for filippinarna an for oss, eftersom de tycker att en fem-minuterspromenad ar riktig bra exercise, som de sa fint uttrycker det. Sa fort man ska ga mer an tio meter tar man en tricycle. Haha.

En annan sak, det verkar som om vi ska vara med i ett av Filippinernas storsta underhallningsprogram. En tjej har i Paete hade nagon form av kontakter, sa hon har typ ”fixat” in oss. Vi har inte riktigt forstatt vad var funktion kommer vara, men vi fruktar och det verkar som vi ska framtrada pa nagot satt. Annie ar jattearg (fast inte pa riktigt forstas haha) over att jag i ett forvirrat ogonblick sa att ”det val skulle vara roligt”. Jag menade da att det skulle vara roligt att TITTA pa, inte MEDVERKA. Sarskilt inte med tanke pa hur extremt ofrascha vi ar hela tiden. Alla har duschar och byter klader tre ganger per dag ungefar, vi har varken klader eller ork till att gora det, sa vi funderar lite pa om de tycker vi ar jattesunkiga manniskor. Hur som helst, vi far se hur det blir med vart eventuella framtradande; det ar mycket mojligt att det inte blir verklighet, men snacka om att vi far vara med om mycket olika saker har i Filippino-landet.

Bilder nu woho!

Forst fran vattenfallen; the Amber-Amberfalls