I lordags satt jag och Sofia i kyrkan i Kabale med ungdomskoren samt var prast Godlove och pratade pojk/flick-vanner, relationer utan att vara forlovade, sexuell praktik innan aktenskapet, samkonade relationer och Svenska kyrkans stallning till samkonade aktenskap…vi skrattade och fnissade mycket, men samtalade aven allvarligt.
Den har situaionen var nagot jag inte forvantat mig.Vi upplever inte sa mycket motstand (men jag ska inte saga att det inte fnns) kring samkonade reltioner, snarare okunskap och oerfarenhet – for har ”finns ju inga homosexuella”…det ar fascinerande att vi faktiskt kan prata om detta, utan alltfor stora problem. Visst finns det motstand, men vi har inte mott lika mycket av det som av nyfikenheten och funderingana hur det praktiskt skulle kunna fungera med samkonade relationer. Nar det galler aktenskapet har sa handlar det i forsta hand om att fa barn ihop, och da ar det ju inte sa konstigt att funderingarna satts igang…
Nar vi berattar att i Sverige landar familjeplaneringen pa ungefar tva barn per familj, men att karleksrelationen prioriteras framfor barnavlandet, blir manniskor chockade. Kan man inte fa barn har sa gar kvinnan till sjukhuset och kollar om hon har nagot fel, har hon det lamnar mannen henne oftast, har hon inget problem kan de kanske fortsatta leva tillsammans, men mannen ar inte riktigt bekvama pa sjukhuset sa de kontrollerar sig oftast inte om det ar de som har problem att befrukta kvinnan… Jag kan ocksa namna att familjeplaneringen har nufortiden ar 4-6 barn per familj, en stor skillnad fran 12-16 barn som det var innan.
Ibland ar det sa olika, och ibland ar det sa lika i dessa tva lander pa olika kontnenter. Men att ungdomar blir kara, pratar karlek och sex tillsammans, det ar i alla fall lika… Med prasten narvarande och i kyrkbyggnaden, det ar likadant som hemma och jag gladjs.
Lämna ett svar