En vecka i Bloem!

Nu har vi varit här i Bloemfontein i en vecka. Ännu har vi inte svimmat av värmen eller den stekande solen, trots att det är över 30 grader. Vi har bott i ett township som de enda vita och det har verkligen märkts på många sätt. Människor pekar, vinkar, ropar och stirrar när vi sitter ute på altanen. Mycket märklig känsla som vi aldrig har upplevt innan. I början kändes det mest obekvämt men nu vinkar vi tillbaka och hälsar på Sotho, vilket har en häpnadsväckande effekt. Alla tror förstås att vi pratar afrikaans.
När vi åkte taxi fick vi extra mycket uppmärksamhet eftersom inga vita åker taxi, någonsin. Vi får inte åka själva men det är sjukt värt eftersom det bara kostar 8 rand, vilket motsvarar ca 4/5 svenska kronor. Då får man åka vart man vill!

Vår helg har varit väldigt bra. Under veckan som gått har vi inte gjort jättemycket och vi längtade efter att se saker. Så när Rev.Monama sa att vi skulle på utflykt i fredags blev vi jätteglada. Han plockade upp oss på morgonen (1,5 timme efter utsatt tid) och vi åkte in till stan. Där gick vi på ett Zoo och kollade på alla möjliga djur. Vi såg lejon, zebror, geparder, leoparder, noshörningar, flodhästar och många andra. Det var fantastiskt att se men jobbigt eftersom de var inlåsta i en park mitt i city center.
Efter det besöket åkte vi till universitetsområdet. Det är nästan en egen stad med affärer, bostäder, skolbyggnader och restauranger. Vi åkte sen vidare till Naval Hill för att se statyn av Nelson Mandela. Vi fick sällskap av en student från församlingen vilket var superkul. Vi stannade för en kaffemilkshake på hemvägen och blev avsläppta i huset framåt kvällen.
I lördags fick vi gå på vår första sydafrikanska begravning. Det var verkligen stor skillnad från de svenska! Det var hur mycket folk som helst, både på ceremonin, på kyrkogården och hemma hos den avlidnes familj. Först var det en gudstjänst i stan, sen åkte alla bilar på led till kyrkogården. Där var det sång och tal innan de anhöriga männen slängde av sig kavajerna och började fylla igen graven. Det var över 30 grader och jag hade aldrig klarat mig utan mitt paraply. Efteråt åkte vi hem till familjen och åt mat, man ställde sig i en kö och fick en låda med ris, potatis, bröd och köttgryta. Sen satt man där det fanns plats, för oss blev det i bilen. Det kändes ganska konstigt att äta begravningsmiddag i en bil, måste jag medge.
På eftermiddagen tvättade vi och det tog några timmar med den tekniken, men lärorikt var det. Kommer vara väldigt tacksam för en tvättmaskin när jag kommer hem!
På kvällen ordnade familjen en ”braj” på bakgården. Sydafrikaner älskar att grilla, och det är inte lite kött som slängs på grillen! Vi hade sällskap av några släktingar och deras barn som lärde sig ”små grodorna” samt ”huvud, axlar, knä och tå”. De hade så mycket energi som aldrig tog slut!
Igår gick vi på gudstjänst och det var helt fantastiskt. Vi sjöng, dansade och lyssnade på en pastor som nästan tog sönder predikstolen av iver när han predikade. Efteråt var vi bjudna till en familj på dopmiddag. Det var fantastisk mat och ännu mer braj. När vi skulle åka därifrån fick vi reda på att vi ska flytta dit, idag. Vi ska bo där i två veckor och de ska fixa ett program till oss (hoppas vi). Så idag ska vi packa, ta det lugnt och vänta på att få skjuts till vårt nya hem.
Bless!

Linnea Hultegård

Linköpings stift

Nedan ser ni en bild på mig och världens sötaste flicka. Bild två är utsikten från vår altan och sista bilden visar utsikten från Naval Hill. Vill visa så mycket mer men internet krånglar ganska mycket. Nästa gång kanske!