Det är onsdag vilket vanligtvis innebär fridag för oss i Costa Rica. Så även idag! Vi har ett schema över vår tid här som ser HELT fullproppat ut. Det är en härlig blandning av jobb på öppna förskolan, utflykter till församlingar en bit bort, turistande, föreläsningar, möten, agera lärare på datorkurs för kvinnor, besöka ursprungsbefolkningen och Gud vet allt. En härlig blandning som jag känner ger oss en bred och varierad bild av både kyrkan ILCO och landet i sin helhet. Det märks att ILCO är vana vid att ta emot utbytesdeltagare och volontärer. De har en rutin på det. De vet att svenskar gillar struktur och därav vårt schema. Dock ett väldigt flexibelt sådant. Saker kan ändras på två sekunder! Vår mentor Keller hänger vi mycket med och alla tar så väl hand om oss. Nu är vi dock hemma här. Lever och har levt ett bra tag nu i en vardag vi inte bara är bekväma i utan som vi njuter av och älskar. Efter varje utflykt är det skönt att komma hem. Vem kunde ana att man skulle hitta sitt andra hem på en annan kontinent.
Vi har inga större planer för dagen än att skypa med nära och kära hemifrån, laga mat och strosa runt i Santa Anas centrum om regnet tillåter. Ibland är det faktiskt väldigt skönt med en sån dag. Denna vecka har vi FF och är ”barnvakter”. Pappa Julio är i Växjö och mamma Gerti på konferens. Det känns väldigt bra att verkligen hjälpa till. Jag tar barnen (& hundarna) till skolbussen på mornarna och vi lagar middag på kvällen. Utöver barnpassaruppgifter så spelar vi kort, pratar och skrattar ihop vilket är så väldigt mysigt.
Jag och den här bloggen är inte helt kompisar med tekniken så det blir inte mer än så för denna gång. Ska ändå försöka bättra mig med inlägg! Jag tänker att ni redan vet hur jag har eftersom det här livet är så självklart för mig nu, men det klart ni inte vet. Mina morgonrutiner, alla nya människor i mitt liv, nya intryck, upplevelser, erfarenheter och perspektiv på saker och ting. Jag känner att den här resan har och kommer förändra mig. Inte till att bli någon annan än den som lämnade Sverige den 3 september men tjejen som kommer hem den 23 november kommer däremot ha nya grunder att utgå ifrån för reflektion, analysering och värderingar i livet i allmänhet.
Linnéa Kjellberg, bosatt i Costa Rica
Lämna ett svar