Avresan börjar närma sig

Hejsan!

Jag heter Klara och är en av deltagarna i årets utbyte. Jag hör hemma i S:t Olofs församling i Norrköping, där jag varit aktiv sedan jag konfirmerades, främst i ungdomsgruppen, och som konfirmandledare. Jag är 18 år och tog nu i juni studenten från Kunskapsgymnasiet i Norrköping där jag läste samhäll. Efter 12 år i skolan känner jag mig nu mer än redo för att testa på något annat än att sitta i skolbänken, och som tur var sökte jag till detta utbyte!

Den åttonde september åker jag och tre andra superhärliga tjejer från olika delar av Sverige till Filippinerna, och nu börjar min resfeber sakta börja smyga sig på. Jag har ikväll suttit och försökt skriva en “att göra-lista” inför resan, samt börjat på min visumansökan, och det känns just nu närmare än någonsin. När jag för första gången i mitten av juni träffade de andra deltagarna kändes det som något som faktiskt skulle ske, jag ska faktiskt spendera dryga tre månader i Filippinerna, utan min mamma, och nu när jag håller på med min visumansökan blir det ännu verkligare!

(Vi fyra som ska till Filippinerna)

Nu är det bara två och en halv veckor kvar tills vi utbytesdeltagare ses på vår två veckor långa språk- och avresekurs i Uppsala. Jag ser verkligen fram emot att träffa de andra deltagarna igen. Alla är verkligen snälla och verkar supertaggade på att åka iväg på våra respektive resor. Jag tror att vi kommer ha två fantastiska och lärorika veckor i Uppsala, och jag tror att jag nu är redo för att ta in information igen, efter vår kurs i Sigtuna, som var fylld av nya intryck och lärorika föreläsningar.

Som jag nämnde tidigare har jag lite resfeber, och just nu börjar jag fundera på vad det är jag har gett mig in på, men jag tror att detta utbyte kommer att ge mig nya perspektiv och att jag kommer utvecklas något otroligt mycket under min månader i Filippinerna. Jag vill nu mest bara komma iväg så att vi äntligen får befinna oss på detta örike på andra sidan jorden, som jag nu gått runt och längtat efter i flera månader.

Åttonde september kan inte komma fort nog!

/Klara Lundberg, Linköpings stift.