Hej allesammans! Det var ett tag sen jag skrev mitt första inlägg här på bloggen och tänkte att det kan vara dags för ett nytt. Jag kan avslöja ett en hel del har hänt sen jag postade mitt första blogginlägg. Inte nog med vi oskadda klarade flygresan från Landvetter till Porto Alegre, har jag även tagit mig till inget mindre än Curitiba! Här har jag spenderat de senaste veckorna i min första värdfamilj, familjen Weingärtner.
Mina dagar i Curitiba har bestått av en hel del aktiviteter i min församling och kyrka. Det har mestadels varit strålande solsken och både mitt och alla andras humör har varit på topp, våren är äntligen här! I kyrkan har jag varit delaktig i både kyrkokören, konfirmandverksamheten och syträffarna.
Jag och Isabella har haft en hel del tid tillsammans de senaste dagarna. Eftersom vi bor i samma stad bestämde våra pastorer att vi tillsammans skulle få besöka två olika projekt i grannstaden till Curitiba. Det ena projektet handlade om barn vars föräldrar blivit av med jobbet och tvingats flytta till fattigare områden utanför staden. I Projekt Dorcas som det också heter fick barnen bland annat vara med i en brassorkester. Även jag tog chansen att låna till mig en trumpet och spelade tillsammans med barnen. Förutom brassorkestern fick barnen delta i kören, spela blockflöjt och lära sig mer om Jesus. Jag och Isabella fick även besöka ett område som de flesta av barnen bodde och levde i. Jag ställer mig fortfarande frågan hur kallt det borde vara om natten i dessa plåthus när jag själv fryser i ett hus med åtminstone riktiga väggar och fönster. Temperaturen går nämligen ner mot en 10 grader om natten under våren, och ännu lägre på vintern.
Förutom besöken genom kyrkan har jag också gjort en hel del med min värdfamilj. Allt från vistelser i tropiska skogar till besök på de lokala barerna. För mig är det väldigt spännande att upptäcka och dela någon annans vardag. En av de häftigaste upplevelserna jag hittills varit med om är nog ändå när min värdfamilj tog med mig ut på jeepsafari i de Brasilianska skogarna. Min värdpappa äger nämligen en egen jeep som han brukar använda till diverse äventyr. Vi får inte glömma all mat jag har stoppat i mig heller. Jag har nog aldrig ätit såhär mycket tårta och bakelser i hela mitt liv. Men eftersom maten hör kulturen till är det ju självklart man måste provsmaka allt!
Om lite mindre än två veckor åker jag och de andra tjejerna från Sverige på semester till Rio. Det ska bli oerhört spännande och jag kan erkänna att detta är en av mina drömmar som går i uppfyllelse. Jag ser allra mest fram emot att få beskåda Kristusstatyn, Cristo Redentor. Men också att få ta del av sambamusik och den härliga atmosfären som jag är säker på att Rio har att erbjuda!
Må gott önskar Månia
Lämna ett svar