Dagarna innan jag åkte funderade jag mycket över hur man säger hejdå till någon på obestämd till eller för alltid. Ha ett trevligt liv? Ta hand om dig? Jag önskar dig allt gott? Eller säger man vi ses nog snart igen fast jag vet att det kanske inte är sant? Jag kan nu berätta att jag sa inget av det här-de förstår inte svenska. I stället sa jag liknande saker på en lite mindre knagglig spanska än när jag kom hit och med ett lite snyftigare tonläge.
Jag kommer alltid vara otroligt tacksam till Svenska kyrkan för att jag fick möjligheten att göra denna resa, tacksam till Julia, Emilia och Cami som åkte tillsammans med mig och till min underbara familj och alla vänner i Costa Rica som tagit hand om mig! Det låter klyschigt, men detta var verkligen min livs resa. Hittills i alla fall!
Tack för att ni har tagit er tid att läsa vår blogg och jag önskar er allt gott! Många kramar och ¡PURA VIDA!
//Susanna
Lämna ett svar