I ett antal inlägg framöver presenterar årets svenska deltagare i Ung i den världsvida kyrkan sig själva. De är på sina utbyten under september till november. Här möter du Elias Blad som reser från Stockholms stift till Tanzania, Karagwe.
Hej!
Jag heter Elias Bladh. Jag är 19 år gammal och kommer från Tumba i södra Stockholm, min hemkyrka är ängskyrkan i Botkyrka församling i Stockholms stift.
När jag skriver det här sitter jag mitt i packningen och försöker bestämma vad som faktiskt ska få följa med till Karagwe i Tanzania. Jag vill ta med mig vardagskläder, träningskläder, finkläder, gåvor och massa mer men min resväska är tyvärr inte oändlig, och det kommer bli som ett pussel för att få plats med allt. Om bara någon dag åker jag till Rättvik, med ett stopp i Uppsala för att träffa de andra deltagarna. Det ser jag verkligen fram emot! Jag har hunnit komma alla andra deltagare väldigt nära under denna korta tid, vi alla har ungefär samma upplevelse framför oss! Vi kommer att vara i Rättvik i ungefär en och en halv vecka på en förberedelsekurs för att förbereda oss för allt möjligt innan det stora äventyret börjar.
Jag har hunnit komma alla andra deltagare väldigt nära under denna korta tid, vi alla har ungefär samma upplevelse framför oss!
Även om jag är född och uppvuxen i Sverige har jag också fått ta del av traditioner och kultur från min mamma som är född i Schweiz. Det har inte bara gett mig två språk i öronen och två kulturer och traditioner, utan också en naturlig nyfikenhet på hur tro och tradition kan se olika ut i olika länder, och ändå ha samma grund i kärlek och gemenskap.
För mig började engagemanget i Svenska kyrkan lite av en slump. Jag var faktiskt ganska osäker på om kyrkan var ”min grej”, men ett spontant beslut att följa med på konfirmationsträffar ledde till att jag blev kvar, och att jag idag är ledare för konfirmander. Sedan dess har kyrkan blivit en av mina viktigaste platser, det är där allt finns! Skratten, samtalen, omtanken, diskussionerna och gemenskapen.
För mig är det här mer än bara en resa, det är en chans att lära mig mer om hur kyrkan ser ut och fungerar i en helt annan del av världen, och att få dela vardagen med människor som lever i en annan verklighet än min egen
I början av september åker jag till Karagwe stift i Tanzania som en del av Svenska kyrkans och Act Svenska kyrkans utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan. För mig är det här mer än bara en resa, det är en chans att lära mig mer om hur kyrkan ser ut och fungerar i en helt annan del av världen, och att få dela vardagen med människor som lever i en annan verklighet än min egen, men även att få se hur det är att leva i den världsvida kyrkan.
Jag älskar att resa, upptäcka nya kulturer och lära känna människor. En stor del av min fritid tillbringar jag lite utanför Basel i Schweiz där jag får hänga med släkten, min gammelmormor, och såklart min ettåriga gudson. Kanske är det just den erfarenheten, att känna sig hemma på mer än ett ställe, som gör att jag ser fram emot att även låta Tanzania bli en del av min livsberättelse.
Kanske är det just den erfarenheten, att känna sig hemma på mer än ett ställe, som gör att jag ser fram emot att även låta Tanzania bli en del av min livsberättelse.
Nu är det snart dags att packa klart väskan och försöka stänga den och ge sig av. Jag känner både förväntan, lite nervositet och en stor tacksamhet för att få chansen att vara en liten del av den världsvida kyrkan. Jag är också otroligt hedrad att just jag får representera Ängskyrkan, Botkyrka församling, Stockholm stift och Svenska kyrkan i detta utbyte.
– Elias Bladh