I ett antal inlägg framöver presenterar årets svenska deltagare i Ung i den världsvida kyrkan sig själva. De är på sina utbyten under september till november. Här möter ni Ola Larsson från Västerås stift som reser till Filippinerna.
Hej! Mitt namn är Ola jag är 26 år som bor i Rättvik.
Ett ögonblick av helighet.
Ett ögonblick av evighet.
Jag vågade tro att något större fanns.
Dessa ord skrevs en dag när jag satt enhetens kapell på Stiftsgården i Rättvik och jag tror att det reflekterar hur jag känner för att få flyga ut om möta den världsvida kyrkan på riktigt. Heligheten i de möten som kommer ske längs vägen och evigheten i det det som kommer leva kvar i mig efteråt. Det vilar på en tro på något större, att jag lever med något utomvärldsligt som kopplar den hela den världsvida kyrkan samman. Något av det värsta jag vet är att skriva om mig själv, men jag måste börja vid et tack! Det är en välsignelse att få bli vald till sånt här viktigt projekt. För tillfället har jag haft min bas som volontär på Stiftsgården i Rättvik och fått jobba med ungdomar, är aspirerande prästkandidat och engagerar mig som ageravolontär (ACT Svenska kyrkans ungdomsrepresentanter och aktivister).
Det vilar på en tro på något större, att jag lever med något utomvärldsligt som kopplar den hela den världsvida kyrkan samman.
Det var inte genom en uppenbarelse som tron kom in i mitt liv, det har bara alltid funnits där. Någon bortom mig själv: som lett mig, burit mig, dansat och skrattat med mig. En gudsnärvaro som varit starkare vissa stunder och mindre närvarande andra. Men trots stunderna när det har känts som att ingen lyssnade, så vågade jag tro att något större fanns som greppar tag i mitt allra innersta väsen.
– Ola Larsson