Till innehåll på sidan
Act Svenska kyrkan

Livet hos värdfamilj i Costa Rica!

Jag kände mig direkt som hemma i min värdfamilj och det har jag fortsatt att göra. En vanlig dag börjar med att jag vaknar och går ut ur mitt rum där jag ser min lunch som jag ska ta med redo på bordet, något som min värdmamma förberedde för mig under morgonen. Det är svårt för mig att veta hur jag ska uttrycka hur tacksam jag är för allt hon gör för mig. Ett sätt för mig att göra det är att följa familjens vanor och försöka göra lite extra. Hos mig diskar man det man har använt direkt efter man har ätit, så det gör jag och om det finns mer att diskas gör jag det också.

Min värdmamma är väldigt tålmodig. När hon visade mig hur jag skulle tvätta kläder (som är väldigt lätt) fick hon leva med alla mina frågor och misstag om och om igen men hon bara skrattade och visade igen och igen. Nästa gång jag skulle tvätta var jag fortfarande osäker och då hjälpte hon igen. Men nu äntligen kan jag det och känner mig helt säker.

Jag och min värdmamma kan ha det väldigt bra tillsammans. Vi kan ha långa konversationer om alla ämnen och hon har så mycket att berätta. När hon märkte att jag var intresserad av samhällskunskap och internationella frågor började hon ropa på mig för att visa ny information om situationen i Nicaragua nästan varje dag. Hon har även märkt hur mycket jag älskar frukter och att smaka nya saker så hon kommer ofta med något nytt jag ska smaka. Det bästa hittills måste vara Mamon chino och Costa Ricas ananas. Det måste vara det bästa jag har ätit.

Min värdsyster och jag har det även mycket roligt tillsammans där vi skojar med varandra. Hon kommer ofta in i mitt rum när jag sitter ensam för att bara sätta sig bredvid mig i min säng och börja fnissa tills jag frågar vad som händer så att hon kan visa mig något meddelande från någon eller visa mig en meme. Annars sitter hon där med sin mobil och jag med min och visar lite då och då vad vi tänker tills hon lämnar mitt rum.

Att hamna i en ny familj i ett annat land kan vara en utmaning men det är även en gåva. Jag kom in i familjen som välkomnade mig med öppna armar och bjöd med mig på äventyr och delade med sig sin vardag!

/ Miriam

Kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *