Felix och Ludvig om mat, möten och gemenskap i Zambales, Filippinerna
Den inbjudande kulturen
Länge har vi fått höra om den inbjudande kulturen av Filippinerna och det har inte gått obemärkt förbi. Hittills har vi nog blivit bjudna till mer födelsedagsfester än vad händerna kan räkna, och det har inte varit lätt att hålla isär dem i huvudet. Varje fest har i princip samma upplägg: här samlas alla generationer på samma plats, med samma mat och samma videoke-maskin. På tallriken hittar du samma klassiker vart du än går: pansit (nudlar med grönsaker m.m), en fläskröra, en kycklingröra, ”chocolate meat” (fläsk i grisblod), riskakor och självklart RIS.
You finish all that!
Trots att vi inte alltid förstår varandra så är en mening som är svår att missuppfatta: ”You finish all that!”. Denna mening från de äldre har präglat frukost, lunch och middag (och alla snacks mitt på dagen). Vi skrattar åt det men inser snabbt att de är fullt seriösa och att det gäller äta upp maten på bordet. Här sysslar dem minst sagt inte med matlådor. Det är verkligen en kulturell skillnad från Sverige!
I möten där språkkunskaperna brister har vi lagt allt mer vikt på gemenskap genom mat, spel, sång. Inte minst den numera kända Peanut-butter-jelly-dansen, som de inte fick nog av vid stiftets första ”Women’s camp”. Där vi fick äran att dela mer djupgående delar av Svenska kyrkan men också våra lekar, traditioner och danser. Allt i en korrekt grafiskt profilerad presentation :).
I möten där språkkunskaperna brister har allt mer vikt lagts på gemenskapen genom mat, spel, sång.
Som européer står vi ut en hel del, något som kan verka både läskigt och spännande. Men i Zambales har det bara betytt glädje. Visst är det svårt att smälta in, men från folk omkring hör vi bara ”hey bro” eller ”hey, you look like Messi” åtföljt av ett skratt och ett leende.
Sista veckan här kan bara beskrivas som en fröjd. Relationer som till en början rört sig på ytan börjar verkligen övergå till något meningsfullt och vackert. Med stiftets präster, kvinnor och ungdomar har vi delat skillnader och likheter i tro och tradition genom en rad olika metoder. Med många av prästerna har vi fått chansen att se och höra om den stora men ibland tuffa rollen som präst i en församling.
Med många av prästerna har vi fått chansen att se och höra om den stora men ibland tuffa rollen som präst i en församling
Som präst bor du i kyrkan, ofta flera timmar bort från din familj. Här går ingen vaken timma till vila och även under natten kan en församlingsbo ringa och be prästerna komma och välsigna någon eller stödja någon i nöd. Det är något väldigt vackert i hur nära församlingsborna de kommer, men man kan inte låta bli att se att det tär på många som kan behöva en extra timma av ro.
Ungdomskvällen blev både uppskattad och gav inspiration till många av ungdomarna.
Med YIFI (Youth IFI) och WOPIC (Women of the Philippine Independent Church) har det kanske inte alltid varit lika lätt att gå på djupet i samtal. Men då är det väl bra att det inte är det enda sättet att kommunicera. Vi har under veckan lett två större aktiviteter, en egen aktivitet på ”Womens camp” och en hel ungdomskväll med bibelstudie för alla ungdomar i stiftet. I mötena blev sången, dansen och lekarna viktiga redskap för att föra oss närmare varandra. Ungdomskvällen blev både uppskattad och gav inspiration till många av ungdomarna. Men även vår handledare Fr. Alexis blev imponerad av vår förmåga att ge upphov till egna tankar och reflektioner, kanske främst under bibelstudiet.
Tiden med vår värdfamilj här i San Felipe börjar nu gå mot sitt slut och vi ska snart åka vidare till Marikina, för en ny värdfamilj. Vi är väldigt nöjda med tiden här och har i helhet haft det bra. Vi har besökt vattenfall, öar, kyrkans plantage, församlingens skola och mycket mer. Vi har framförallt träffat många spännande personer i alla olika åldrar vilket har känts väldigt kul och lärorikt!
Vi kanske åker ifrån Zambales, men här kommer nog en del av oss stanna kvar för evigt.
Följ gärna oss i vårt utbyte via Instagram: @felixludvigfilippinerna och @ungivarldsvida
– Felix och Ludvig
