-
Kamp för naturen, platsen och försörjning
I båda stiften har vi fått se och uppleva hur vardagen kan se ut i olika sammanhang på Filippinerna. Det slitsamma livet som bonde under den stekande solen på risfälten övergår i formella möten med borgmästare i prydliga kontor. I varje möte bevittnar vi en annan persons vardag, som en lärarinna som arbetar volontärt i…
-
Församlingens eldsjälar – trädplantering, sång och dans
En av de första mötena fick vi hänga med kören och plantera träd. En onsdagsförmiddag åkte vi till grannstaden för att plantera barrträd på kyrkans mark. Ett dussintal unga vuxna bar på redskap och hinkar nedför sluttande, öppna fält. Stämningen var väldigt god och alla ville hjälpa oss med att plantera skotten.
-
Bakom varje gåva finns ett barn med hopp!
Varje lördag samlas över 200 barn i kyrkan för undervisning, yrkesutbildning och lek. Kyrkan hjälper barnen att förbättra sina framtida livsvillkor genom att skapa möjligheter till arbete och ökad kunskap. Barnen får bland annat lära sig engelska, laga mat, sy kläder och fläta hår.
-
Bland risfält och gravar
Regionen Nueva Ecija brukar i folkmun kallas för Filippinernas risförråd då det odlas mest ris (sett till landareal) i landet, det märks när vi åker tricycle med vår handledare Fader Rafael. Det är verkligen ris överallt. Fälten vi färdas förbi, vägarna vi åker på och såklart på borden vi äter vid. Det är ibland ris…
-
Steget före med små medel
Här har man istället fått lösa sina behov på annat sätt. Om man kollar noga ser man att nästan varenda hus, oavsett hur stort eller litet det är, har en eller flera solceller på taket. Det är nämligen så alla hushåll får sin el. Eftersom solceller fortfarande håller på att byggas ut i det svenska…
-
I det enkla bor det vackra
I en stor befolkning med djupa klassklyftor lever människor i helt olika verkligheter. En särskild vardag vi fått inblick i är den inom Aeta-samhället. En tidig morgon lämnade vi hemförsamlingen för att bege oss till bergen i Florida Pampanga. Vi möttes av nyfikna ögon, och en undran som var högst ömsesidig - vilka är dessa?
-
Från hus till hus – och hem till hem
Nu har vi precis lämnat Kamachumu parish, vårt hem för de gångna tre veckorna. Trots en trevande start fylld av både osäkerhet och hemlängtan fann vi snart ett nytt hem hos Mama och Baba Haleluya. I den lilla byn Kafunyo på den tanzaniska landsbygden, mitt i bananträdsdjungeln, har vi fått dela och upptäcka en helt…
-
Det helt annorlunda blir vardag
På tomten bor höns som börjar låta 03.00 på morgonen och hundar som skäller varje gång vi kommer hem. Trots att vi tidigare förberett oss på att vår vardag nu skulle bli annorlunda var det lite av en chock när det väl hände. Men sen gick det ganska snabbt och sakerna som först känts jobbiga…
-
Reflektioner från en paradisö.
En av våra aktiviteter som vi har fått uppleva här var att besöka ”Pato-o luway association” Ett kooperativ där bönder gått samman för att öka det ekonomiska förutsättningarna för sina familjer. Bönderna är otroliga hantverkare och skapar traditionella kvastar av tigergräs, som sedan säljs sedan på den lokala marknaden. Innan kooperativet bildades gjorde varje familj…
-
Guppiga vägar, gästfrihet och sockerrör i kollekten
Nu har vi varit här i Karagwe stift i lite mer än två veckor, och jag börjar så smått landa i allt det nya. Vi har hunnit vara med på två söndagsmässor, och det har verkligen varit en upplevelse!
Författare: Act Svenska kyrkan
