![\"En](\"http:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/utbyte\/files\/2024\/11\/Morgon.jpg\")
<\/a>Lukten av f\u00f6rorenad, v\u00e5t luft osar i bilen. N\u00e4r jag tittar ut genom f\u00f6nstret ser jag ett barn som sitter p\u00e5 en stol och sover medans en \u00e4ldre kille ligger p\u00e5 ett bord och sover utanf\u00f6r ett hus byggt av pl\u00e5tskivor, lika litet som en lekstuga. Framf\u00f6r oss \u00e5ker en fullsatt jipnioch p\u00e5 sidan av v\u00e4gen g\u00e5r ett barn i skoluniform. P\u00e5 andra sidan v\u00e4gen lagar en kvinna mat p\u00e5 g\u00e5rden \u00f6ver \u00f6ppen eld. Solen har \u00e4nnu inte g\u00e5tt upp men de buckliga v\u00e4garna lyses upp av lamporna fr\u00e5n m\u00f6tande trafik. Jag funderar p\u00e5 varf\u00f6r s\u00e5 m\u00e5nga \u00e4r vakna s\u00e5h\u00e4r tidigt. <\/p>\n\n\n\n
Sopgubbe f\u00f6r en dag<\/h2>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/utbyte\/files\/2024\/11\/Sopgubbe.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nJag sitter p\u00e5 en s\u00e4ck med sopor uppe p\u00e5 en sopbil f\u00f6r att h\u00e4mta andan, en gulaktig s\u00f6rja rinner p\u00e5 mina ben och myrorna kryper \u00f6ver hela mig. Lukten \u00e4r obeskrivlig men det stinker. Jag har vant mig vid lukten och k\u00e4nslan av att vara \u00e4cklig. Men p\u00e5 glatt hum\u00f6r kl\u00e4ttrar jag \u00f6ver soporna f\u00f6r att komma till stegen som tar mig ner p\u00e5 marken igen. Jag g\u00e5r till en grind, tar upp sops\u00e4cken full med sopor som v\u00e4ger 20 kilo, jag sl\u00e4nger upp den p\u00e5 flaket och g\u00e5r f\u00f6r att h\u00e4mta n\u00e4sta s\u00e4ck. D\u00e5 kommer en kvinna ut ur huset, tittar p\u00e5 mig f\u00f6rv\u00e5nat och fr\u00e5gar \u201dvarf\u00f6r jobbar du med det h\u00e4r, det stinker ju?!?\u201d, jag svarar att det \u00e4r kul och tar upp n\u00e4sta s\u00e4ck och kastar upp den p\u00e5 flaket. Jag g\u00e5r till n\u00e4sta hus och p\u00e5 v\u00e4gen dit ser jag flera personer som filmar, pekar och blir chockade. D\u00e4r tar jag lika s\u00e5 upp en s\u00e4ck, denna var fylld med bajs. Jag f\u00e5r en kr\u00e4kreflex och fort kastar upp s\u00e4cken, det \u00e4r fruktansv\u00e4rt \u00e4ckligt och jag k\u00e4nner att jag vara vill avbryta. Jag tittar p\u00e5 han som jobbar med detta p\u00e5 heltid, jag t\u00e4nker \u201dom han kan g\u00f6ra detta med en l\u00f6n p\u00e5 700kr i m\u00e5naden kan jag fan forts\u00e4tta\u201d. Det ger mig motivationen till att, trots v\u00e4tskor fr\u00e5n soporna som rinner \u00f6ver mig, forts\u00e4tta. <\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n lek till brand<\/h2>\n\n\n\n![\"Stor](\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/utbyte\/files\/2024\/11\/Lek-768x1024.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nJag sitter p\u00e5 ett golv omringad av barn. Ljudet av bilar, m\u00e4nniskor och djur ekar h\u00f6gt inne i skollokalen. Lukten av sopor, r\u00f6k och avgaser tr\u00e4nger stark in i v\u00e5ra n\u00e4sor. Jag f\u00f6rs\u00f6ker kommunicera med barnen p\u00e5 tragglig engelska och tragglig Tagalog men med hj\u00e4lp av charader fixar vi det. Barnen skrattar och leker med oss medans f\u00f6r\u00e4ldrar och syskon samlas utanf\u00f6r lokalen f\u00f6r att kika in. Deras fundersamma blickar s\u00e4ger mig att dom \u00e4r v\u00e4ldigt nyfikna p\u00e5 varf\u00f6r 4 utl\u00e4nningar bes\u00f6ker slumomr\u00e5det Tondo i Metro Manila. Pl\u00f6tsligt kommer tre \u00e4ldre tjejer i 9 \u00e5rs \u00e5ldern till mig, en av dom s\u00e4ger \u201dI can be your wife sir\u201d, de andra tv\u00e5 s\u00e4ger \u201dyes you two can be a couple, wife and husband\u201d. Samma sekund som jag h\u00f6r den f\u00f6rsta tjejen prata fryser jag till is, jag vet inte vad jag ska eller kan s\u00e4ga. Jag skrattar lite och fr\u00e5gar ist\u00e4llet om deras namn f\u00f6r att byta samtals\u00e4mne. <\/p>\n\n\n\n
Vi \u00e5ker vidare till n\u00e4sta st\u00e4lle, i bilen sitter jag bredvid min handledare i bilen. Jag fr\u00e5gar henne om situationen jag tidigare under dagen vart med om och hon f\u00f6rklarar f\u00f6r mig att det \u00e4nda s\u00e4ttet f\u00f6r dessa barn att ta sig ifr\u00e5n slumomr\u00e5det \u00e4r att gifta sig rikt, det sk\u00e4r i mitt hj\u00e4rta n\u00e4r hon f\u00f6rklarar situationen. Det \u00e4nda jag kan t\u00e4nka \u00e4r att v\u00e4rlden har en s\u00e5n otroligt or\u00e4ttvis maktstruktur och att f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r dessa barn vi tidigare under dagen m\u00f6tt \u00e4r otroligt d\u00e5liga.<\/p>\n\n\n\n
Tre dagar senare n\u00e4r vi sitter hos v\u00e5r v\u00e4rdfamilj f\u00e5r vi ett meddelande av en av v\u00e5ra handledare. Meddelandet inneh\u00e5ller bilder p\u00e5 en stor brand i Tondo. Han s\u00e4ger att branden drabbat omr\u00e5det vi bes\u00f6kt, det \u00e4r barnens hem och f\u00f6r\u00e4ldrarnas arbetsplatser. Allt \u00e4r nu nerbrunnet. Mina \u00f6gon fylls med t\u00e5rar och min hj\u00e4rna g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gvarv. Den plats d\u00e4r vi lekte med barnen \u00e4r nu borta. De barn vi lekt med, inklusive flickan som ville bli min fru \u00e4r nu utan hem.<\/p>\n\n\n\n
Under samma himmel<\/h2>\n\n\n\n![\"Ett](\"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/utbyte\/files\/2024\/11\/Under-samm.jpg\")
<\/a><\/figure>\n\n\n\nUnder samma himmel blickar vi ut\nVi tittar p\u00e5 samma sol som gl\u00e4nser p\u00e5 samma vatten\nSamlade fr\u00e5n olika platser och olika kyrkor, st\u00e5endes p\u00e5 samma kant\nVi delar samma k\u00e4nsla, och ser tillsammans ljust p\u00e5 framtiden\nBergen i horisonten st\u00e5r oss i v\u00e4gen, men som enad trupp, med guds st\u00f6d, g\u00e5r vi nu mot en ljus framtid tillsammans<\/pre>\n\n\n\n\/Fredrik<\/p>\n\n\n
<\/a><\/figure>\n\n\n\nJag sitter p\u00e5 en s\u00e4ck med sopor uppe p\u00e5 en sopbil f\u00f6r att h\u00e4mta andan, en gulaktig s\u00f6rja rinner p\u00e5 mina ben och myrorna kryper \u00f6ver hela mig. Lukten \u00e4r obeskrivlig men det stinker. Jag har vant mig vid lukten och k\u00e4nslan av att vara \u00e4cklig. Men p\u00e5 glatt hum\u00f6r kl\u00e4ttrar jag \u00f6ver soporna f\u00f6r att komma till stegen som tar mig ner p\u00e5 marken igen. Jag g\u00e5r till en grind, tar upp sops\u00e4cken full med sopor som v\u00e4ger 20 kilo, jag sl\u00e4nger upp den p\u00e5 flaket och g\u00e5r f\u00f6r att h\u00e4mta n\u00e4sta s\u00e4ck. D\u00e5 kommer en kvinna ut ur huset, tittar p\u00e5 mig f\u00f6rv\u00e5nat och fr\u00e5gar \u201dvarf\u00f6r jobbar du med det h\u00e4r, det stinker ju?!?\u201d, jag svarar att det \u00e4r kul och tar upp n\u00e4sta s\u00e4ck och kastar upp den p\u00e5 flaket. Jag g\u00e5r till n\u00e4sta hus och p\u00e5 v\u00e4gen dit ser jag flera personer som filmar, pekar och blir chockade. D\u00e4r tar jag lika s\u00e5 upp en s\u00e4ck, denna var fylld med bajs. Jag f\u00e5r en kr\u00e4kreflex och fort kastar upp s\u00e4cken, det \u00e4r fruktansv\u00e4rt \u00e4ckligt och jag k\u00e4nner att jag vara vill avbryta. Jag tittar p\u00e5 han som jobbar med detta p\u00e5 heltid, jag t\u00e4nker \u201dom han kan g\u00f6ra detta med en l\u00f6n p\u00e5 700kr i m\u00e5naden kan jag fan forts\u00e4tta\u201d. Det ger mig motivationen till att, trots v\u00e4tskor fr\u00e5n soporna som rinner \u00f6ver mig, forts\u00e4tta. <\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5n lek till brand<\/h2>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\nJag sitter p\u00e5 ett golv omringad av barn. Ljudet av bilar, m\u00e4nniskor och djur ekar h\u00f6gt inne i skollokalen. Lukten av sopor, r\u00f6k och avgaser tr\u00e4nger stark in i v\u00e5ra n\u00e4sor. Jag f\u00f6rs\u00f6ker kommunicera med barnen p\u00e5 tragglig engelska och tragglig Tagalog men med hj\u00e4lp av charader fixar vi det. Barnen skrattar och leker med oss medans f\u00f6r\u00e4ldrar och syskon samlas utanf\u00f6r lokalen f\u00f6r att kika in. Deras fundersamma blickar s\u00e4ger mig att dom \u00e4r v\u00e4ldigt nyfikna p\u00e5 varf\u00f6r 4 utl\u00e4nningar bes\u00f6ker slumomr\u00e5det Tondo i Metro Manila. Pl\u00f6tsligt kommer tre \u00e4ldre tjejer i 9 \u00e5rs \u00e5ldern till mig, en av dom s\u00e4ger \u201dI can be your wife sir\u201d, de andra tv\u00e5 s\u00e4ger \u201dyes you two can be a couple, wife and husband\u201d. Samma sekund som jag h\u00f6r den f\u00f6rsta tjejen prata fryser jag till is, jag vet inte vad jag ska eller kan s\u00e4ga. Jag skrattar lite och fr\u00e5gar ist\u00e4llet om deras namn f\u00f6r att byta samtals\u00e4mne. <\/p>\n\n\n\n
Vi \u00e5ker vidare till n\u00e4sta st\u00e4lle, i bilen sitter jag bredvid min handledare i bilen. Jag fr\u00e5gar henne om situationen jag tidigare under dagen vart med om och hon f\u00f6rklarar f\u00f6r mig att det \u00e4nda s\u00e4ttet f\u00f6r dessa barn att ta sig ifr\u00e5n slumomr\u00e5det \u00e4r att gifta sig rikt, det sk\u00e4r i mitt hj\u00e4rta n\u00e4r hon f\u00f6rklarar situationen. Det \u00e4nda jag kan t\u00e4nka \u00e4r att v\u00e4rlden har en s\u00e5n otroligt or\u00e4ttvis maktstruktur och att f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r dessa barn vi tidigare under dagen m\u00f6tt \u00e4r otroligt d\u00e5liga.<\/p>\n\n\n\n
Tre dagar senare n\u00e4r vi sitter hos v\u00e5r v\u00e4rdfamilj f\u00e5r vi ett meddelande av en av v\u00e5ra handledare. Meddelandet inneh\u00e5ller bilder p\u00e5 en stor brand i Tondo. Han s\u00e4ger att branden drabbat omr\u00e5det vi bes\u00f6kt, det \u00e4r barnens hem och f\u00f6r\u00e4ldrarnas arbetsplatser. Allt \u00e4r nu nerbrunnet. Mina \u00f6gon fylls med t\u00e5rar och min hj\u00e4rna g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gvarv. Den plats d\u00e4r vi lekte med barnen \u00e4r nu borta. De barn vi lekt med, inklusive flickan som ville bli min fru \u00e4r nu utan hem.<\/p>\n\n\n\n
Under samma himmel<\/h2>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\nUnder samma himmel blickar vi ut\nVi tittar p\u00e5 samma sol som gl\u00e4nser p\u00e5 samma vatten\nSamlade fr\u00e5n olika platser och olika kyrkor, st\u00e5endes p\u00e5 samma kant\nVi delar samma k\u00e4nsla, och ser tillsammans ljust p\u00e5 framtiden\nBergen i horisonten st\u00e5r oss i v\u00e4gen, men som enad trupp, med guds st\u00f6d, g\u00e5r vi nu mot en ljus framtid tillsammans<\/pre>\n\n\n\n\/Fredrik<\/p>\n\n\n
<\/a><\/figure>\n\n\n\nJag sitter p\u00e5 ett golv omringad av barn. Ljudet av bilar, m\u00e4nniskor och djur ekar h\u00f6gt inne i skollokalen. Lukten av sopor, r\u00f6k och avgaser tr\u00e4nger stark in i v\u00e5ra n\u00e4sor. Jag f\u00f6rs\u00f6ker kommunicera med barnen p\u00e5 tragglig engelska och tragglig Tagalog men med hj\u00e4lp av charader fixar vi det. Barnen skrattar och leker med oss medans f\u00f6r\u00e4ldrar och syskon samlas utanf\u00f6r lokalen f\u00f6r att kika in. Deras fundersamma blickar s\u00e4ger mig att dom \u00e4r v\u00e4ldigt nyfikna p\u00e5 varf\u00f6r 4 utl\u00e4nningar bes\u00f6ker slumomr\u00e5det Tondo i Metro Manila. Pl\u00f6tsligt kommer tre \u00e4ldre tjejer i 9 \u00e5rs \u00e5ldern till mig, en av dom s\u00e4ger \u201dI can be your wife sir\u201d, de andra tv\u00e5 s\u00e4ger \u201dyes you two can be a couple, wife and husband\u201d. Samma sekund som jag h\u00f6r den f\u00f6rsta tjejen prata fryser jag till is, jag vet inte vad jag ska eller kan s\u00e4ga. Jag skrattar lite och fr\u00e5gar ist\u00e4llet om deras namn f\u00f6r att byta samtals\u00e4mne. <\/p>\n\n\n\n
Vi \u00e5ker vidare till n\u00e4sta st\u00e4lle, i bilen sitter jag bredvid min handledare i bilen. Jag fr\u00e5gar henne om situationen jag tidigare under dagen vart med om och hon f\u00f6rklarar f\u00f6r mig att det \u00e4nda s\u00e4ttet f\u00f6r dessa barn att ta sig ifr\u00e5n slumomr\u00e5det \u00e4r att gifta sig rikt, det sk\u00e4r i mitt hj\u00e4rta n\u00e4r hon f\u00f6rklarar situationen. Det \u00e4nda jag kan t\u00e4nka \u00e4r att v\u00e4rlden har en s\u00e5n otroligt or\u00e4ttvis maktstruktur och att f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r dessa barn vi tidigare under dagen m\u00f6tt \u00e4r otroligt d\u00e5liga.<\/p>\n\n\n\n
Tre dagar senare n\u00e4r vi sitter hos v\u00e5r v\u00e4rdfamilj f\u00e5r vi ett meddelande av en av v\u00e5ra handledare. Meddelandet inneh\u00e5ller bilder p\u00e5 en stor brand i Tondo. Han s\u00e4ger att branden drabbat omr\u00e5det vi bes\u00f6kt, det \u00e4r barnens hem och f\u00f6r\u00e4ldrarnas arbetsplatser. Allt \u00e4r nu nerbrunnet. Mina \u00f6gon fylls med t\u00e5rar och min hj\u00e4rna g\u00e5r p\u00e5 h\u00f6gvarv. Den plats d\u00e4r vi lekte med barnen \u00e4r nu borta. De barn vi lekt med, inklusive flickan som ville bli min fru \u00e4r nu utan hem.<\/p>\n\n\n\n
Under samma himmel<\/h2>\n\n\n\n<\/a><\/figure>\n\n\n\nUnder samma himmel blickar vi ut\nVi tittar p\u00e5 samma sol som gl\u00e4nser p\u00e5 samma vatten\nSamlade fr\u00e5n olika platser och olika kyrkor, st\u00e5endes p\u00e5 samma kant\nVi delar samma k\u00e4nsla, och ser tillsammans ljust p\u00e5 framtiden\nBergen i horisonten st\u00e5r oss i v\u00e4gen, men som enad trupp, med guds st\u00f6d, g\u00e5r vi nu mot en ljus framtid tillsammans<\/pre>\n\n\n\n\/Fredrik<\/p>\n\n\n
<\/a><\/figure>\n\n\n\nUnder samma himmel blickar vi ut\nVi tittar p\u00e5 samma sol som gl\u00e4nser p\u00e5 samma vatten\nSamlade fr\u00e5n olika platser och olika kyrkor, st\u00e5endes p\u00e5 samma kant\nVi delar samma k\u00e4nsla, och ser tillsammans ljust p\u00e5 framtiden\nBergen i horisonten st\u00e5r oss i v\u00e4gen, men som enad trupp, med guds st\u00f6d, g\u00e5r vi nu mot en ljus framtid tillsammans<\/pre>\n\n\n\n\/Fredrik<\/p>\n\n\n