I dag är en annan dag

Jesus slår följe med lärjungarna på vägen

Idag är en annandag. På annandagen mynnar påsken ut i något annat. I gudstjänsterna idag får vi höra om lärjungarna på vägen mellan Jerusalem och Emmaus. Jesus slår följe med dem och de berättar om det som hänt och om det de hört om graven som stod tom. Det hade skakat om dem.

Så är det också med oss. Evangeliet, budskapet om Jesus och om uppståndelsen kan skaka om oss om vi får höra det (så det är väldigt viktigt att vi får höra det) men sedan är det i det personliga mötet med den uppståndne som det kan få en fortsättning och Gud kan skapa tro i oss.

Lärjungarna bjuder in Jesus till sig och ber honom: ”stanna hos oss, det är kväll och dagen är snart slut”. Det är en vacker bön. Att bortom högtiderna, Taizéresorna, konferenserna, de härliga lovsångsgudstjänsterna be Gud att stanna hos oss och vara med oss i våra egna hem och våra vanliga liv. Vi måste bjuda in honom, för han är inte en sådan som sätter foten i dörrspringan och tvingar sig in. Varje bön, varje nattvard är en sådan inbjudan: ”kom och var med mig Herre”.