 |
| Uppvaktningen |
Nu har jag fyllt mina 30. Det känns ändå rätt ok, och Jenny är väldigt glad att jag passerat den gränsen jag också. Och i helgen träffade jag två gäster från IFI-kyrkan på filippinerna som jag besökte 2006. Då kom jag att tänka på min 24årsdag som jag firade där.
Jag tvekade i det längsta om jag borde berätta för någon att jag fyllde år. Man visste ju inte riktigt vad som kunde hända då (jag hade lärt mig att förvänta mig vad som helst mest hela tiden), men till slut sade jag ändå till prästen jag bodde hos att jag fyllde år dagen därpå.
Klockan var nog ungefär FEM på morgonen då jag hörde sång och musik nedanför och någon kom upp och väckte mig. En trappa ner stod hela huset fullt med folk som sjöng sånger för den trötta och överraskade svensken (se bilden)!
Sedan fortsatte födelsedagen i samma tecken med strandfest och mat i mängder. Det finns de som säger att Filippinerna är ett fattigt land, men när det kommer till gästfrihet och vänskap är det nog ändå rikare än de flesta!
Lämna ett svar