Per Larsson ställer frågor till biskop Jin |
Johan Karlemo spred den här länken från tidningen Dagen och på det sättet fick jag veta att den katolske biskopen Aloysius Jin Luxian i Shanghai har dött, 97 år gammal.
Som bilden ovan visar har jag (och Johan också) faktiskt träffat biskopen personligen på en teologisk studieresa till Kina för några år sedan (läs mer i bloggposten ”I Kina finns inga tomma kyrkor”). Jag blev oerhört fascinerad av hans märkliga livsöde. Jin är en av de som fått utstå mycket lidande för sin tros skull.
Jin satt fängslad i två årtionden när kommunistregimens förföljelser var som värst. Därefter fick han 1982 axla ledarskapet för den statligt godkända (och kontrollerade) ”patriotiska katolska föreningen”. Det betyder att han var tillsatt av kommunisterna. Vatikanen erkände honom därför aldrig som biskop. Så fick biskop Jin leva i kläm mellan att å ena sidan bli sedd som kommunistisk vindflöjel av Rom, å andra sidan suspekt kyrkoman av Peking. Det måste varit ett kors han stod ensam med.
Som det tycktes under mitt besök var Jins kärlek till Kyrkan obruten även om han själv var skröplig. Katolska kyrkan, liksom den protestantiska ”tre-själv-kyrkan” växte så det knakade och staten hade gått med på att återlämna och återställa kyrkbyggnader. Jag är glad att Biskopen fick se också det under sin livstid.
Katoliker har utstått än värre förföljelser än protestanter i Kina (jag har skrivit en del om varför kristna förföljs i denna bloggpost). Anledningen är att de så påtagligt står underordnade kyrkliga hierarkier med påven högst upp. Ur kommunisternas synvinkel innebar det att de omöjligt kunde anses som lojala kinesiska medborgare.
Ett problem för katolska kyrkan idag är att det (som iofs på många håll) är svårt att hitta prästkandidater. I Kina är det extra svårt eftersom enbarnspolitiken ännu är i funktion. Att välja att bli präst innebär att besluta att släkten tar slut med mig.
Lämna ett svar