Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Västerås domkyrka genom min lins

Ett stort antal stora altarskåp finns i Västerås domkyrka.

Så är det dags för ännu en fotobloggpost med avbildning av en kyrka. Denna gång är det Västerås domkyrka som vi passerade med bil nyligen. Jag har säkert varit inne där som barn men har inga minnen just av det. Det finns fortfarande några svenska domkyrkor jag inte sett i vuxen ålder, Lund, Visby och Växjö är de jag kommer på nu.
Jesus befriar de fångna ur dödsriket, en detalj från ett altarskåp
Om man är van vid att verka i kyrkor där det finns ytterst lite utrymme för barn att leka under gudstjänst så imponerade Västerås domkyrka enormt. Det finns flera olika utrymmen och… det här! Ett litet altare för barn att leka gudstjänst vid! Med skrudar och allt!

Och så förstås många gamla minnestavlor över döda. En hade den här passande statyn på sig:

Liemannen är där på en epitaf!

Och en och annan död fanns också där. Oavsett hur mäktig man är i livet så går det ju ditåt.

Erik XIVs grav finns också här.

Flera orglar också, förstås. Säg det det inte fanns mycket av i denna kyrka. Här faller ljuset vackert!

Orgel vid fönstret
Så några till bilder från de fantastiskt skurna altarskåpen! Här är Maria, himladrottningen med Jesus i famnen!
Maria

Och här ser vi präster buga inför altaret där Jesus själv finns närvarande i bröd och vin, levande gestaltat på detta sätt!

Till slut några vackra valv!
Har du som läser någon särskild relation till Västerås domkyrka? Skriv en kommentar!

Kommentarer

3 svar till ”Västerås domkyrka genom min lins”

  1. Profilbild för Anonymous
    Anonymous

    Vi besöker kyrkan så ofta vi kan och finner stor vördnad och kärlek till allt som den ger ossav inspiration till bön och andlig samvaro Tack för fina bilder och texter.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Roligt att höra, och roligt att ni hittat hit till bloggen!

  2. Profilbild för Rebella undrar

    Aha. Bilden med Kristus på altaret behövde en förklaring. Tack för den.

    Västerås domkyrka är fin – en väldigt stilblandning! Jag fäster mig mest vid att det stora korset, ”the rood cross”, sitter kvar där det en gång satt ovanför det nu svunna korskranket. Det fanns plats för MASSOR av munkar och präster innanför det. Berodde väl på nåt kloster i närheten, men ändå.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.