 |
| 1 Mos enligt Rober Crumb |
Jag har tidigare skrivit om den märkliga grejen med att tro att Gud är en gubbe på ett moln, eller i alla fall att vi tillskriver andra den tron.
Härom dagen träffade jag mina konfirmander och de fick rita sina bilder av Gud. Att det blir en hel del gubbar på moln då är inte så konstigt, det är ju för 17 svårt att rita en bild av Gud, dessutom kan man tolka det positivt så att det är det enklaste vi har att ta till för att förmedla att Gud trots all sin annorlundahet är en personlig Gud som man kan relatera till.
Lite knepigare var det att läsa boken på bilden. Det är en seriebibel av den amerikanska undergroundtecknaren Robert Crumb. Crubm själv är ateist såvitt jag förstått men djupt fascinerad av de texter som format vår civilisation så mycket. Han skriver i förordet att inga texter varit i aktivt bruk och ständig tolkning lika länge som bibelns berättelser.
Serien är välgjord och återger i stort sett bibeltexten vers för vers (även om det ofta är en rätt hemmasnickrad översättning från det amerikanske originalet) vilket gör att all det komplexa och otillrättalagda i bibeltexten kommer med. Läs gärna Crumbs genesis, jag hittade den på biblioteket i Lidköping.
Det som verkligen förundrar mig är annars att Gud hela vägen igenom avbildas som en vitskäggig gubbe (såklart sträng och sur). Det gör att även om seriebibeln på ytan är väldigt texttrogen så missar den målet rejält när det kommer till hur den bibliska Guden verkligen framställs i bibeltexten (även om jag också kan förstå att en del av de bibliska berättelserna inbjuder till surgubbetolkningen, särskilt eftersom vi i grunden misstror Gud.
Jag förstår verkligen att Robert Crumb inte kan tro på Gud om det är så han tänker sig Gud. Kanske är det så för många, att nedärvda föreställningar (som kanske egentligen har dåligt stöd i bibel och tradition) står i vägen för att man ska kunna ta till sig den kristna tr
Lämna ett svar