Om Donald Trumps favoritbibelord, och det levande Ordet.

Här är min predikan från igår, i Ljungsarp och i Grimsås. Det är ju alltid det där med att predikan egentligen är en muntlig genre och jag tycker nog det gick bättre och bättre ju mer jag släppte manuset och körde på frihand men här är i alla fall det hela. Hoppas det kan vara till glädje för dig idag!

Sexagesima 2020, Det levande ordet (reformationsdagen)

Jag fick en fråga för några år sedan om vilket kyrkligt uttryck som är svårast att förstå. Jag minns inte vad jag svarade men det kunde ha varit ”Ordet”. Åtminstone i en del frikyrkliga och kyrkliga sammanhang kan man få höra det och så kan även en lärd teolog få fundera länge på ”vad menar den här personen egentligen”, för det kan betyda väldigt olika. Och idag är det ju temat, ”det levande Ordet”.

I regel menar man nog helt enkelt Bibeln. Och det kan bli lite slagord i en del kyrkor att vi ska slå vakt om att betrakta Bibeln som Guds Ord. Med det menar man ju bra saker, att Gud talar genom bibelordet, till exempel skrev den fine gamle teologen Rosenius så här på en tavla jag har på kontoret som jag fick på prästvigningen: att man ska ” Ej tro, som det faller sig, efter känsla eller värdighet, utan efter ordet.”

Det är bra att söka Guds vilja i Bibeln men det är inte alltid väldigt enkelt. Jag tänkte idag att vi kan ta Donald Trumps favoritbibelord som exempel, vet ni vilket det är? Han har ju förstås fått frågan, det är ju ändå annorlunda med religion i USA och då har han svarat ”öga för öga och tand för tand”. Det är ju, måste jag ändå säga, ett väldigt dåligt valt bibelord för honom men det står ju faktiskt i bibeln, det gör det. Det är inte heller riktigt så illa som man kan tro för man brukar inte tolka det som att man ska hämnas öga för öga utan att man ska ersätta skador på ett likvärdigt sätt, det tror jag dock inte att Trump vet. Det som är knepigt med bibelordet är ju att Jesus tar upp det, för att så säga att så ska vi inte alls ha det! Han säger istället att vi ska vända andra kinden till och be för de som gör ont mot oss. Båda finns i bibeln, och säger emot varandra. Hur vet man då vad som är Guds Ord?

Att det heter Guds Ord är redan sedan gamla testamentets allra första början. Gud talar när han skapar världen. ”Ljus bli till” och så vidare. Guds Ord är som en förlängning av honom själv, det han gör saker med. Så är det också att Gud talar genom sina profeter och då kan det så nästan som om det vore en person det är fråga om! ”Herrens Ord kom till (valfri GT-profet)”.

Det är ju så med oss människor att orden är otroligt viktiga med oss, det som från början märkte ut oss jämfört med andra varelser är att vi tillbringar så otroligt mycket tid med att prata och förstå varann och samarbeta för att överleva. Man talar förstås lika mycket med gester och miner och tonfall och saker man gör mot varandra som med själva orden men det vi säger till varandra är väldigt viktigt. Och genom det vi säger visar vi andra vilka vi är. Så fick Israels folk lära känna Gud genom hans ord, det Gud kommunicerade till dem, man kan också säga Guds uppenbarelse på teologispråk.

Från kristet håll brukar vi se en pedagogik från Guds sida i att det klarnar mer och mer vem Gud är för en och vad han vill oss allteftersom tiden går, Israels folk får lagen, profeterna talar, de talar med varandra och försöker förstå men det är också tydligt hur Gud hela tiden blir missförstådd eftersom vi har svårt att lita på att Gud verkligen är god och vill oss väl.

Så Gud talade sitt slutgiltiga Ord och det ordet blev kött och blev en människa mitt ibland oss, Jesus Kristus. Det är egentligen honom vi menar när vi säger Guds Ord för det är där Gud visar allra tydligast vem han är. Vill vi veta hurdan Gud är så ska vi se på Jesus, lyssna på det han säger och se på vad det är han gör och hur han är mot de han möter. Han är liksom inte bara orden han säger utan även allt det andra, tonfall, handlingar en helhet.

Det är också svaret på bibelnöten innan med Donald Trump. Det Jesus säger oss är alltid mest centralt. Han säger att vi inte ska söka hämnd utan älska även våra fiender och göra gott mot dem, och vi får också skälet till varför. Gud har valt att vara barmhärtig mot oss och förlåta oss, inte utkräva hämnd utan förlåta och ge sitt liv i kärlek till oss, och vi ska följa honom och vara som han. Det är alltså därför Trump har valt ett fruktansvärt dåligt bibelord att leva efter kristet sett. Och Rosenius har rätt. Vi ska rikta in våra liv efter det vi lärt oss från bibeln, och mer specifikt efter det vi lär oss genom att se på Jesus. Han är bibelns stjärna och kärna som de gamla lutheranerna sagt.

Så där. Men det är inte slut där heller faktiskt för det vi måste komma ihåg är att det här inte bara är något som finns i evangelierna och gör dem viktigare än resten av bibeln, det är Jesus som är Ordet sa vi ju, och Jesus är levande idag. Vi kan vända oss till honom med allt. Det är inte bara det att han sagt att vi ska förlåta för att han förlåtit oss, han vill också hjälpa oss med det. När vi tycker det är svårt att älska våra medmänniskor eller göra gott så kan vi säga det till honom och be om hjälp att klara av det!

Nu knyter vi nästan helt ihop varvet här för som det står skrivet i gammaltestamentliga texten idag så får ju Jeremia klaga på de andra profeterna för att de bara säger sådant som folk vill höra. Det är faktiskt det Rosenius vill åt också med att vi ska tro på Ordet och inte ”efter känsla eller som det faller sig”. Det är trots allt väldigt vanligt att ha en Gud som inte säger emot oss på någon punkt. Tänk vad bra att Gud håller med mig om allt och mest bara backar upp mig så att jag kan ha råg i ryggen när jag berättar för andra hur de ska göra! Är det så så tror du inte på den levande Guden eller lyssnar till det levande Ordet utan vill bara få lov att fortsätta göra allt som du själv vill.

Det är verkligen sant att Gud är som en kärleksfull förälder som älskar oss precis som vi är och vill oss allt gott men det är också så att kärleksfulla föräldrar brukar lägga sig i när barnen är själviska eller dumma mot andra barn.

Det är hög tid att vi säger något om evangeliet. Där är det en massa folk som blir arga på Jesus när han inte är precis som de skulle önskat utan säger saker som de inte håller med om och så. En del lämnar då honom och går sina egna vägar helt och hållet. Jag undrar mycket hur Jesus lät på rösten när han frågade de 12, men ni, tänker ni också gå? Lät han sträng, lät han orolig att förlora dem? Det får du fundera på, det gör stor skillnad. Petrus var en lärjunge med många brister men ibland hade han fattat. Han hade nog fattat att en levande Herre att höra till säkert är jobbigare och mer krävande att följa än en låtsaskompis, men å andra sidan är det på riktigt och då blir de ju mer meningsfullt. Herre, till vem skulle vi gå om vi inte hade dig, vi har lärt känna dig, lite olika mycket kanske men något har vi i alla fall fattat, du har det eviga livets ord. Du avslöjar våra hemligheter, du utmanar oss att leva helare och ärligare och kärleksfullare liv, du ger av dig själv och helar våra sår.