Om Jesus som skapar tro och vad det finns för hinder att övervinna.
Den här bloggposten är redan publicerad på svenska Kyrkans ”stora blogg” ”Tankar inför helgen” men min vana trogen lägger jag den här också för att ha mina texter samlade. Hoppas den är till glädje. Någon kanske tycker det märks att det är lite annan stil än vanligt och det beror i så fall på att jag fått lite redaktörshjälp av Charlotte med att skära ner texten till den längd som passar på den bloggen. Här kommer det nu då:
Röja hinder
När jag var student i Uppsala var jag med i en alphagrupp (en kurs om kristen tro). Jag minns en deltagare som väldigt gärna ville tro. Han uppskattade gemenskapen i kyrkan och hade egentligen inga invändningar mot trons innehåll. Men han kunde inte tro ändå.Det kändes inte som att det var på riktigt.
Känner du igen dig i det? Även vi som länge varit i kyrkans värld kan ändå ibland känna som att den kristna tron inte är på riktigt. Sådana svackor är en del av livet. Hur gör vi för att tro?
Det har alltid funnits hinder i vägen för att hitta den kristna tron. I gamla tider kallades det ”salighetshinder”. Kanske är det delvis annorlunda nu, finns nog mer fördomar om vad kristen tro är. Annat är nog lika genom tiderna. Det är svårt att erkänna att vi behöver Gud och ännu mer emot om vi misstänker att Gudvill att vi ska ändra på vårt sätt att vara mot andra.
Filosofen Sören Kierkegaard sade ”tro är att kasta sig ut på 70000 famnars djup”. Ett språng ut, ett val från vår sida, kan göra att vi hittar tro. Så var det nog för min medstudent i Uppsala. Han behövde nog testa att be, se vad som händer. Man behöver också gemenskap med andra kristna men här gäller det att vara lite försiktig. Man behöver vara ärlig mot sig och själv och andra med sin tro och otro. Det är lätt att dras med och då kanske man tappar bort sig på nya sätt. I reklam är det alltid är bråttom att haka på erbjudanden men så är det inte med kristen tro. Det får ta den tid det tar.
Det viktigaste är det som den där uppsalastudenten gjorde tydligt för mig. Det går inte att lyfta sig själv i håret och gå från att inte tro till att tro på ren vilja. Tron är en gåva. Denna söndag har som tema att ”Jesus skapar tro” och det är den kristna helt eniga om. Det är Guds verk att vi börjar tro. Jesus räddar när vi själva är hjälplösa.
Jesus röjde undan en hel massa av våra hinder för att vi skulle närma oss Gud. Han visar att Gud vill oss väl och vill ha oss som sina. Så till den grad att han dör för vår skull. Vi får lära känna Gud genom att lära känna Jesus. Det kan väcka tro.
Inte nog med det. Vi får tro att Gud verkar i våra hjärtan just nu med sin heliga Ande. Även vår längtan efter att hitta en tro är Guds verk i oss.
Om du som jag länge varit kristen är det också skönt att påminnas om detta. Tro handlar inte om att ha förstått allt rätt eller om att aldrig tvivla. Det handlar om att åter öppna sig för Gud. I denna söndags bibeltexter står det att att budskapet om Guds verk är en väldig kraft.
Så här kan vi be, när det är svårt att tro:
Gud, du som samlat människor på så märkliga sätt,
hjälp mig tro att du är med mig på min väg.
Tänd trons eld i mitt hjärta. Ge mig värme från din närhet.
Hjälp mig lämna mina bördor till dig och bär mig i allt svårt.
Gör mig alltmer till din. Låt mig se på världen med nya ögon.
Säg mig att jag inte måste vara på något särskilt sätt inför dig,
du som känner mig sådan jag är.
Amen
Lämna ett svar