Kroppspråk i bibeln

Om att landa i kroppen och komma till besinning

Jag har funderat lite på kroppsspråk på sistone. Jag läste boken ”närvara” av Amy Cuddy (vars TED-talk 75 miljoner har sett).

Boken ”närvara”

Man kan sammanfatta det Cuddy har att säga med att kroppen och hållningen spelar stor roll för vårt förhållningssätt till omvärlden.

Hon beskriver studier där det visat sig att den som rent fysiskt tar stor plats genom att breda ut sig och göra sig stor med sitt kroppsspråk (till exempel genom att ställa sig som en stjärna med armar och ben och höja blicken, eller stå i någon pose i stil med stålmannen eller wonder woman) också mentalt intar sin plats i världen på ett helt annat sätt.

Detta innebär inte att man måste bli nertryckande mot andra. Det handlar bara om att man själv uppträder med mer värdighet och självrespekt. Det kroppsliga och det mentala samspelar.

Den som gör sig liten med kroppen upplever sig också i mentalt mer liten och hjälplös men den som tar plats upplever sig själv som en som kan handla friare.

Kropp och själ hör tätt ihop

Man kan uttrycka det som att det blir lättare med en god hållning att ha tillgång till sina förmågor och tänka klart fast det kan vara i en pressad situation.

Man blir inte lika lätt påverkad av sin omgivning utan mer grundad.

Detta är ju väldigt fascinerande. Att kropp och själ är så tätt förenade att hjärnan inte vet vilket som är hönan eller ägget, självkänslan i sig eller hur den tar sig uttryck i kroppen.

Hennes förslag för praktiskt tillämpning är att den som ska försöka klara av en svår och stressande situation kan förbereda sig genom att inta en sådan ”powerpose” och stå i den några minuter innan man skrider till verket.

Då kommer man att kunna klara av utmaningar med större lugn och självkänsla. Väldigt värt att prova!

Kroppsspråk i bibeln

Mina tankar gick sedan vidare till kroppsspråk i bibeln. Finns det något där som kan ha med detta att göra?

Gamla testamentets hebreiska är i sig fullt av kroppsliga bilder. Gud har stark arm, lång näsa och så vidare. Detta är det sätt språket använder för att kunna säga något metaforiskt om inre egenskaper.

Allt detta är väldigt intressant och det finns väldigt mycket att gräva vidare i.

Kain och Abel

När jag läste Cuddys bok tänkte jag då och då på berättelsen om Kain och Abel. Det står i första moseboken att både Kain och hans bror Abel bar fram offer till Gud (de första i bibeln som offrar faktiskt):

”Herren såg med välvilja på Abel och hans gåva men inte på Kain och hans gåva. Då blev Kain vred, och han sänkte blicken. Herren sade till Kain: »Varför är du vred, och varför sänker du blicken? 

Om du handlar rätt vågar du ju lyfta blicken, men om du inte handlar rätt ligger synden vid dörren. Dig skall den åtrå, men du skall råda över den.«”

Det finns oändligt mycket att säga om Kain och Abel (titta gärna på min utläggning på youtube) men här är en enkel fundering från min sida.

Kains kroppshållning

Det vi är intresserade av här är förstås själva kroppshållningen som beskrivs. Det står att Kain blev vred och att då sänka blicken kan förstås vara ett uttryck för det. Men det är inte säkert! Och Guds ord till Kain är ganska svårtolkade. Vad menas Gud med att plötsligt blanda in om Kain handlar rätt eller inte?

Vi har fått veta att Gud är glad åt Abels offer och att detsamma inte gäller Kains men exakt vad detta betyder är oklart. Det står faktiskt inte att Gud klandrar Kain för något. Kanske gillade Gud bara Abels offer ännu mer?

Jag tycker det är värt att fundera på vad Gud vill då han talar till Kain. Det är helt klart en varning och i så fall beror den på omsorg om Kain. Vi kunde till och med tänka oss att Gud i själva verket försöker trösta Kain här! Gud kanske ser att under vår ilska är vi ofta sårade och ledsna.

Cuddy och Kain

Ok, åter till Cuddys forskning.

Låt oss anta att Kain har sänkt blicken och står hopkrupen på något sätt. Det är en kroppshållning som förstärker känslan av hjälplöshet och lågt värde han kanske redan känner efter att ha upplevt en motgång. Risken är att det präglar hur han handlar den kommande stunden.

Guds tilltal varnar för att om han förblir i sina mörka tankar så ligger synden på lur som ett rovdjur som kan sätta klorna i honom. Det kan gå väldigt illa (och gör ju det som vi vet). Gud menar att det inte behöver bli så. Kain skulle kunna ta en annan väg. Och det intressanta ur Cuddy-perspektivet är att Gud säger det tillsammans med att han ber Kain lyfta blicken och inta en mer upprätt kroppshållning!

Låt oss låtsas att Kain hade lyssnat på Guds råd. Då kanske han ställt sig som en sjöstjärna en stund, känt att han fick tillgång till sin klokhet mitt i den upprörda situation. Då hade det inte blivit något brodermord.

Kan man läsa bibeln så?

Det här är på sätt och vis en spekulativ läsning av bibeln. Ingen kan veta om textens författare hade detta i tankarna.

Å andra sidan är det rimligt att anta att bibelns författare i sin antika miljö levde i bättre kontakt med sin kropp än vad någon av oss idag, som lever så mycket i huvudet, gör.

Om till och med vi i nutiden har som uttryck att man kan ”stå för det man gjort”. Borde då inte bibelns människor kunna kopplat samman inre och yttre upprätthet?

Framförallt tycker jag mer om att läsa bibeln på ett sätt som utgår från att Gud talar till oss av omsorg och för att trösta, hellre än för att klaga på den som redan är nere. Eller vad säger du?

Mer om kroppshållning i bibeln?

Fyll gärna på här om du kommer på fler exempel på kroppshållning i bibeln. Jag tänker åtminstone även på hur Jesus botar en krokryggig kvinna och att det blir som en dubbel bild av bokstavlig upprättelse för henne både till kropp och själ.

Jag tänker också på gudstjänsten och det faktum att vi står upp vid extra fina tillfällen i kyrkan. Här kan du läsa mer om när och varför vi står i gudstjänsten. Som ni förstår vid det här laget signalerar det en värdighet som människa och att kunna vara upprättad av Gud och inta sin plats i världen utan fruktan.

Skriv som sagt gärna en kommentar!