 |
| Den här mannen fortsatte försvara sin ö in på 70-talet utan att veta att kriget var slut. Bättre sent än aldrig att sluta fred? |
Av och till funderar jag kring olika ordspråk. Här är två som jag tänker på just nu och som du och jag kan hålla ögonen öppna för under dagen. Kanske ser vi något där ordspråket passar in?
Kasta inte ut barnet med badvattnet
Det gör vi nämligen ofta. Det är lite som den gamla folkomröstningsaffischen av Albert Engström med ”kräftor kräva dessa drycker, om vi måste avstå alkohol måste vi även avstå kräftor!” (eller hur det nu exakt stod). Vi associerar och buntar ihop företeelser, ofta på ett sätt som inte nödvändigtvis stämmer (ingen har sagt att man inte kan äta kräftor nykter, det har jag alltid gjort hemma).
Frågan är hur man både kan lämna sådant man inte tycker är bra men ändå ta vara på de goda insikter eller lärdomar som ändå finns till synes ihopflätade med det man inte gillar. Det kräver mognad och urskiljning att inte ta bort rubb och stubb.
Det andra ordspråket är
Bättre sent än aldrig
Det säger man ju ibland men ju mer jag tänker på det desto mer finns det att hämta i det. Vad är det som hindrar oss att göra saker bara för att det blivit sent? Att jag glömt gratulera, inte vågar fråga vad någon heter som jag tycker jag borde känna till och så vidare? Det är nog alltsomoftast stoltheten. Rädslan för en prestigeförlust. Men för den andre är det väl oftast bäst att spela med öppna kort? Våga fråga. Våga gratulera även om det är sent?
Vad säger du?
Kommentera det här inlägget