Till innehåll på sidan
Tomas Jarvid

Dikt vid ett nytt år

Att gå in i det nya året som in i en kyrka? Här går drottningen i Bysans in i Hagia Sofia.

Att gå in i det nya året som in i en kyrka? Här går drottningen i Bysans in i Hagia Sofia.

 

Jag hittade den här dikten av Nils Bolander som jag hemskt gärna delar med dig idag. det är tänkvärda ord även om det hunnit gå några dagar på det nya året.

Sylvestertankar

Jag såg ett pappersark fullskrivet

med bokstäver och ord.

Grova stavfel och språkfel. Osköna överstrykningar.

Fula plumpar. Klumpiga staplar. Slarviga öglor.

Jag läste och upprördes i mitt innersta.

Vilken klåpare hade komponerat detta nonsens?

Vilken inbilsk narr hade skapat detta fuskverk?

Då såg jag vad det var

och rodnade av blygsel och skam:

det fullskrivna arket var mitt gångna år.

Jag själv var den klene skrivaren,

mästaren till klottret och kråkfötterna.

Och längst ner på sidan

hade en mäkta sträng lärare skrivit

med rödaste blod

ett rättvist betyg:

Underkänd.

 

I samma stund skymtade jag en hand,

som räckte mig ett nytt, bländande vitt,

oskrivet ark,

och förnam en röst som sade: Skriv!

Det vita arket var mitt nya år,

och handen och rösten var den stränge lärarens

som givit mig ännu en chans

före avgångsexamen, den sista, den ofrånkomliga.

 

Då föll jag på knä

– som en skamsen liten skolpojke –

och bad:

Herre, du stränge men rättvise lärare!

Inte en bokstav vill jag skriva

utan att du håller i pennan,

inte en mening

utan att du formar den,

inte ett skiljetecken

utan att du godkänt det.

Som dånet av ett starkt tordön

och bruset av väldiga vatten

nådde mig då hans röst:

Skrivare, skrev!

I en starkares hand har du utlämnat din penna.

Nu är du äntligen mogen

att skriva en godkänd sida.

Och fylld av en outsäglig trygghet

präntade jag de allra första stavelserna

på det nya arket:

Se, han gör allting nytt!

 

En pennfjäder i den Store Skrivarens hans

vill jag vara.

Skrivare, skriv!

Skriv snabbt, skriv hårt, skriv brinnande!

O, att han ville ta ett fast grepp om mig

och med sin levande ande

skriva en outplånlig skrift,

ett Kristus-brev, i mitt liv

för bröderna att tröstas, stärkas

och förnyas av.

Så att någon enda liten människa

kunde tacka Gud för mig.

Kommentarer

10 svar till ”Dikt vid ett nytt år”

  1. Profilbild för Lena P

    Helt underbar dikt! Den gick rakt in i hjärtat.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Tack! jag tycker också om den!

  2. Profilbild för Thorsten Schütte
    Thorsten Schütte

    Vackert, men lite sorgset går tanken till hur arket ser ut om knappt ett år…

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Jo verkligen. Hoppas det blir några tillfällen då han håller pennan.

  3. Profilbild för Britt Gabrielsson
    Britt Gabrielsson

    Mycket vacker och tänkvärd.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Tack Britt, och vad roligt att du skriver här!

  4. Profilbild för Rebellas andra

    Uj. Oj.

    Ska jag falla till föga inför den bilden, eller ska jag protestera mot den.

    Jag fattig syndig människa, liksom.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Varför välja? Jag kan nog både protestera och falla till föga samtidigt. Det är delvis ålderdomliga ord men det finns mycket fint här.

  5. Profilbild för Markku
    Markku

    Jag gillar verkligen om att prästen vill vara ett verktyg för en storartad vision men dom pietistiska självanklagelser få gärna bli mindre. Ödmjukheten finns där ändå eller inte.

    1. Profilbild för Tomas Jarvid

      Jag kan lätt hålla med dig där Markku. Man blir inte ett bättre redskap av att säga att man är dålig.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.