Clemens brev till Korinth

Det finns en fascinerande bok som heter ”de apostoliska fäderna” och som rymmer några av de allra äldsta kristna texterna, från tiden precis efter själva bibeltexterna. Jag har läst någon snutt här och där och så har jag läst ”Didache” härifrån tidigare men nu har jag tänkt det är hög tid att beta mig igenom bokens olika brev och texter. OCH DÅ FÅR NI VARA MED! Jag kan ju lika gärna presentera skrifterna här en i taget med det jag tycker talat starkast till mig.

Först ut är ett brev från Clemens som var biskop av Rom (och alltså en av de allra första påvarna även om det inte var en grej än då). Han skriver till församlingen i Korint, med rätt stor säkerhet år 96.I Korint var det ju bråk i församlingen redan på Paulus tid och nu verkar några i församlingen drivit bort någon vigd församlingsledare (vilket ju är intressant då det speglar framväxten av ämbeten i den tidiga kyrkan). Clemens manar till alla att vara ödmjuka och göra som Jesus och utgå från att tjäna snarare än att vilja härska.

Läsningen är på ett sätt väldigt lik att läsa direkt från bibeln men man förstår ändå att det gått lite tid och att det apostlarna tidigare sagt hålls högt. Clemens citerar bibeln i stora mängder och från olika bibelböcker och bland annat nämns faktiskt en ledtråd till att Paulus kanske trots allt lyckades göra sin missionsresa till Spanien.

Inledningen är vacker tycker jag, till Guds menighet ”som bor som främling i Korinth”, redan där ett pilgrimsord för denna pilgrimsblogg!

Poängen han vill få in är som sagt att de som står bakom bråket i församlingen ska besinna sig och vara ödmjuka. Och medan har närmar sig det på olika sätt skriver han vackert om ödmjukheten. I farten bjuder han på sitt eget sätt att läsa bibeln, som då han till Lots gästfrihet, som jag skrivit om i ”Zeus och Hermes i bibeln” eller då han knyter an till Jesu tal om att ta på sig hans ok:

Om Herren ödmjukade sig så djupt, vad ska vi då göra, vi som genom honom har kommit in under hans nåds ok

Clemens 16:16

Härifrån kommer ju också texten om hur profeter var klädda (”En riktig profet går klädd i päls”) och till och med ett och annat citat från okänd källa:

Jag är rök från en gryta

citat där Mose med dessa ord säger att han är obetydlig

Ett annat fint citat är detta:

Låt oss istället skynda oss att uthålligt och villigt utföra alla goda gärningar. Alltings Skapare och Härskare gläder sig ju själv över sina verk

Clemens 33

Egentligen kan jag fortsätta så här och spotta ut citat efter citat men jag ska nöja mig med ett sista, så är den här snabbintroduktionen till Clemens brev över sedan (ok, jag sparar på ytterligare en grej till en kommande bloggpost). Så här vackert står det i kapitel 36!

Detta är vägen, mina kära, där vi finner frälsningen: Jesus Kristus, våra offers överstepräst, beskyddaren och hjälparen i vår svaghet. Genom honom skådar vi upp mot himlens höjder. Genom honom ser vi Guds rena och höga ansikte avspeglas. Genom honom öppnar vi vårt hjärtas ögon. Genom honom växer vårt oförståndiga och förmörkade sinne upp till hans underbara ljus. Genom honom ville Herren låta oss smaka den odödliga kunskapen

Skriv gärna kommentarer på detta! Har du hört talas om de apostoliska fäderna förut?