{"id":10010,"date":"2024-06-25T13:49:05","date_gmt":"2024-06-25T11:49:05","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/?p=10010"},"modified":"2024-06-25T13:49:07","modified_gmt":"2024-06-25T11:49:07","slug":"otillracklig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/2024\/06\/25\/otillracklig\/","title":{"rendered":"Otillr\u00e4cklig"},"content":{"rendered":"\n

En pr\u00e4st (jag) har l\u00e4st ”Otillr\u00e4cklig av Christian Hjortkjaer!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
”Otillr\u00e4cklig” av Christian Hjortkjaer<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

De unga f\u00e5r mycket skit<\/h2>\n\n\n\n

Efter att ha l\u00e4st en artikel i Dagen om f\u00f6rfattaren var jag tvungen att l\u00e4sa \u201dOtillr\u00e4cklig\u201d. F\u00f6r den g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 att ha viktiga saker att s\u00e4ga om hur det \u00e4r att vara ung idag.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren menar att dagens unga f\u00e5r mycket skit. De ses som lata och bortsk\u00e4mda (och det har v\u00e4l kanske \u00e4ldre i alla tider tyckt om ungdomen). <\/p>\n\n\n\n

Men detta \u00e4r djupt or\u00e4ttvist<\/strong>. I sj\u00e4lva verket menar han att de unga \u00e4r djupt plikttrogna och g\u00f6r allt de kan f\u00f6r att g\u00f6ra r\u00e4tt i livet (och det psykiska m\u00e5endet \u00e4r d\u00e5ligt till f\u00f6ljd av det), det \u00e4r bara det att det f\u00f6r\u00e4ndrats mycket snabbt vad dessa f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 dem inneb\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

De unga lever med en kluven syn p\u00e5 sin situation. Den syn samh\u00e4llet har om dem \u00e4r att de \u00e4r v\u00e4ldigt fria och obegr\u00e4nsade j\u00e4mf\u00f6rt med folk i \u00e4ldre tider och borde ha v\u00e4ldigt bra f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Men samtidigt lever de med en ny och v\u00e4ldigt stor m\u00e4ngd p\u00e5bud att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. <\/p>\n\n\n\n

Denna kluvna bild \u00e4r pl\u00e5gsam att leva med. Det \u00e4r som att man inte har lov att tycka att man har det sv\u00e5rt.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5bud<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren menar att samh\u00e4llets bildligt talat har bytt fr\u00e5n f\u00f6rbudsskyltar till p\u00e5budsskyltar. F\u00f6rr hade samh\u00e4llet tydliga gr\u00e4nser kring det mesta och fr\u00e5n -68 och fram\u00e5t har dessa rivits ner undan f\u00f6r undan. Men ist\u00e4llet har vi f\u00e5tt p\u00e5bud ist\u00e4llet. Starka idealbilder av hur ett liv ska se ut. De h\u00e4r idealen \u00e4r sv\u00e5rare att g\u00f6ra uppror emot f\u00f6r de kommer inte p\u00e5 samma s\u00e4tt fr\u00e5n n\u00e5gon stark yttre auktoritet.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att g\u00f6ra uppror mot auktoriteterna s\u00e5som man gjorde 68 och rev ner normer f\u00f6r vi har alla inf\u00f6rlivat dessa ideal. I boken talar f\u00f6rfattaren med Freuds hj\u00e4lp om det vi l\u00e4tt kan iaktta idag, att vi alla f\u00f6rs\u00f6ker vara v\u00e5ra idealjag n\u00e4r vi r\u00f6r oss i samh\u00e4llet och att summan av alla dessa idealjag ger oss ett mycket stort och m\u00e5ngsidigt jagideal. <\/p>\n\n\n\n

Visst k\u00e4nner man igen sig i att j\u00e4mf\u00f6ra sig mot ALLA de andras lyckliga liv samtidigt?<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Vi tror att vi \u00e4r s\u00e5 individualiserade numera att alla har sina egna normer men den bilden st\u00e4mmer egentligen inte. Vi matas med samma jagideal och delar i stort sett samma bild av vad som f\u00f6rv\u00e4ntas av oss inom v\u00e5r kultur och k\u00e4mpar med att leva upp till det.<\/p>\n\n\n\n

Buden \u00e4r riktade mot oss sj\u00e4lva. Det \u00e4r upp till oss att leva upp till dem och det \u00e4r v\u00e5rt eget fel om vi inte lyckas. Vi lever i en tid av st\u00e4ndig sj\u00e4lvf\u00f6rb\u00e4ttring. Det \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e5 att vi luras tro att det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skulle g\u00e5 att leva upp till alla dessa ideal, att vi borde klara det. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren skriver inte mycket om sociala medier men jag t\u00e4nker att vi ju faktiskt ocks\u00e5 \u00f6verallt d\u00e4r ser m\u00e4nniskor som (till synes) klarar av allt.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>
\n

Vi kanske f\u00f6rst\u00e5r p\u00e5 det intellektuella planet att ingen m\u00e4nniska kan leva upp till en o\u00e4ndlig lista av ideal men \u00e4nd\u00e5 g\u00e5r vi p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt p\u00e5 det. <\/p>\n\n\n\n

Man kan g\u00f6ra en l\u00e5ng lista \u00f6ver jagidealen i ett enda sammanhang och sedan lyfta blicken till att se att vi har \u00e4nnu en upps\u00e4ttning ideal i skolan och en tredje i kyrkan. Ingen kan klara allt, \u00f6verallt.<\/p>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

Det blir extra sv\u00e5rt f\u00f6r de samvetsgranna f\u00f6r ju mer vi str\u00e4var med att leva upp till allt, desto s\u00e4mre m\u00e5r vi. Man blir ju aldrig f\u00e4rdig, det finns alltid mer man kunde gjort.<\/p>\n\n\n\n

Det g\u00e5r inte ens att vara sig sj\u00e4lv r\u00e4tt!<\/h2>\n\n\n\n

Att \u201dvara sig sj\u00e4lv\u201d \u00e4r ocks\u00e5 minerad mark eftersom det inte l\u00e4ngre betyder samma sak. I nutiden f\u00e5r vi v\u00e4ldigt mycket p\u00e5bud \u00e4ven om hur man ska vara sig sj\u00e4lv<\/strong>! Jaget \u00e4r ett ideal i sig! Det g\u00e4ller att vara sig sj\u00e4lv p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt! ”R\u00e4tt s\u00e4tt” \u00e4r d\u00e5 att vara s\u00e5 fantastisk och unik som man egentligen \u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 st\u00e5r vi d\u00e5 d\u00e4r med en mask \u00e4ven under masken och utan att ens veta hur man ska vara sig sj\u00e4lv l\u00e4ngre.<\/p>\n\n\n\n

Att vara sig sj\u00e4lv brukade<\/strong> betyda att l\u00e4ra k\u00e4nna sig sj\u00e4lv och sedan acceptera sig sj\u00e4lv hel och h\u00e5llen. Att leva med att livet \u00e4r kr\u00e5ngligt och att man tvingas g\u00f6ra saker man helst skulle slippa f\u00f6r att ta sitt ansvar i livet. Nu \u00e4r det mer fr\u00e5ga om att v\u00e4lja en sida av mig sj\u00e4lv som f\u00e5r synas och k\u00f6ra p\u00e5 den.<\/p>\n\n\n\n

Kravfyllda k\u00e4nslor<\/h2>\n\n\n\n

\u00d6ver huvud taget \u00e4r k\u00e4nslor n\u00e5got ganska kravfyllt. Vi har ideal om att vi ska njuta n\u00e4r det \u00e4r h\u00e4rligt, att vi ska brinna f\u00f6r v\u00e5rt arbete och s\u00e5 vidare. \u00c4ven k\u00e4nslor kan bli en prestation.<\/p>\n\n\n\n

Vad finns det f\u00f6r l\u00f6sning d\u00e5?<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren v\u00e4rjer sig f\u00f6r att komma med l\u00f6sningar. Vi har \u00e4nnu inte l\u00e4rt oss hur vi ska hantera dessa nya utmaningar. Han har i alla fall m\u00e4rkt i samtal med sina studenter att det kan bli en stor l\u00e4ttnad bara av att prata om att det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r det \u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

Han har exempel p\u00e5 s\u00e5ngtexter som griper tag just f\u00f6r att de s\u00e4ger som det \u00e4r kring alla dessa m\u00e4rkliga ideal som ingen kan leva upp till.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 motst\u00e5ndet kanske best\u00e5r i att stanna upp<\/strong>. Att avst\u00e5 <\/strong>fr\u00e5n att leva upp till n\u00e5got. Se hur l\u00f6jligt det har blivit, peka ut idealen man f\u00e5r syn p\u00e5 och se om de kan g\u00f6ra som troll och spricka i solen. <\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r ju en pilgrimsblogg <\/strong>och detta tangerar vad pilgrimen g\u00f6r. Man st\u00e4ller sig vid sidan av sitt vanliga liv f\u00f6r att se p\u00e5 det med andra \u00f6gon och kanske b\u00f6rja leva det annorlunda.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r enormt skr\u00e4mmande att st\u00e4lla sig vid sidan av. Man \u00e4r ju r\u00e4dd att bli ifr\u00e5nsprungen och bli en loser. Men till sist kanske det visar sig vara enda v\u00e4gen vidare.<\/p>\n\n\n\n

Kristendomen<\/h2>\n\n\n\n

\u00c4ven kristendomen finns med i boken. Det finns en genomg\u00e5ng av hur budorden kan uppfattas p\u00e5 olika s\u00e4tt men framf\u00f6rallt \u00e4r det intressant det som s\u00e4gs om n\u00e5den<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

Kristendomen har ju \u00e4rligt talat ocks\u00e5 om\u00f6jliga ideal som ingen kan leva upp till. \u00c4lska Gud och \u00e4lska din n\u00e4sta som dig sj\u00e4lv. Samtidigt finns dock det som INTE finns i den samtidsbild Hjortkjaer m\u00e5lar upp. N\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n

Med n\u00e5d menar vi i kyrkan att v\u00e5r st\u00e4llning som m\u00e4nniskor inte beror p\u00e5 vad vi sj\u00e4lva g\u00f6r utan p\u00e5 att Gud \u00e4lskar oss och har n\u00e5d f\u00f6r alla tillkortakommanden. Jesus bjuder tydligt in just dem som inte lyckas leva upp till omgivningens f\u00f6rv\u00e4ntningar och s\u00e4ger att de \u00e4r k\u00e4rnan i Guds rike.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en viktig utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r fortsatta tankar. Hur ska vi som kristna f\u00f6rh\u00e5lla oss till det Hjortkjaer beskriver? <\/p>\n\n\n\n

Jag t\u00e4nker mig kanske man kan se b\u00f6nen och tron p\u00e5 Gud just som en m\u00f6jlighet att st\u00e4lla sig vid sidan om och se p\u00e5 livet tillsammans med Gud fr\u00e5n Guds perspektiv. D\u00e5 finns det pl\u00f6tsligt en plats d\u00e4r man kan komma undan eller ta paus fr\u00e5n samh\u00e4llets ideal.<\/p>\n\n\n\n

Det f\u00f6ruts\u00e4tter f\u00f6rst\u00e5s att vi litar p\u00e5 att Gud accepterar oss som vi \u00e4r, att vi kan sl\u00e4ppa \u00e4ven idealbilderna av att vara sig sj\u00e4lv \u201dp\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt\u201d.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r det g\u00e4ller just att ”vara sig sj\u00e4lv” tycker jag sj\u00e4lv att det \u00e4r en vilsam kristen tanke att jag aldrig egentligen kommer k\u00e4nna mig sj\u00e4lv fullt ut. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven inom oss finns mystiska djup som bara Gud k\u00e4nner till fullo. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det on\u00f6digt och om\u00f6jligt att f\u00f6rs\u00f6ka vara p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt s\u00e4tt inf\u00f6r Gud.<\/p>\n\n\n\n

Att hitta goda ideal<\/h2>\n\n\n\n

Slutligen talar Hjortkjear om goda ideal. N\u00e5got m\u00e5ste vi ju trots allt ha som ideal och str\u00e4va mot. Hur skulle livet annars vara? <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r stor skillnad p\u00e5 ideal som l\u00e4ggs p\u00e5 oss (och som vi i och f\u00f6r sig tar till oss som v\u00e5ra egna) och s\u00e5dant som vi verkligen sj\u00e4lva k\u00e4nner ger gl\u00e4dje och kraft att f\u00f6rs\u00f6ka uppn\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

D\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s viktigt att vi verkligen f\u00e5tt l\u00e4ra k\u00e4nna oss sj\u00e4lva och funderat \u00f6ver vilka vi \u00e4r och vad som betyder n\u00e5got f\u00f6r oss utan att ha hela v\u00e4rldens samlade bed\u00f6mning inblandad.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 kristet spr\u00e5kbruk brukar vi tala om v\u00e5r \u201dkallelse<\/strong>\u201d (att hitta v\u00e5r plats i livet och lyssna p\u00e5 Gud som kallar oss till sig). Vi kan ocks\u00e5 tala om v\u00e5r \u201ds\u00e4ndning<\/strong>\u201d (att ha ett uppdrag i livet utifr\u00e5n de vi \u00e4r, bidra med det vi har att bidra med). \u00c4ven detta tror jag \u00e4r v\u00e4ldigt viktigt och kan berika perspektiven f\u00f6r m\u00e5nga i v\u00e5r tid.<\/p>\n\n\n\n

Vad t\u00e4nker du?<\/h2>\n\n\n\n

Jag brukar ofta avsluta mina bloggposter med att fr\u00e5ga vad du som l\u00e4ser t\u00e4nker. Den h\u00e4r g\u00e5ngen vill jag verkligen uppmuntra var och en att ge lite respons. Om Hjortkjaer har r\u00e4tt borde det h\u00e4r st\u00e4mma bra med hur unga m\u00e4nniskor uppfattar v\u00e4rlden. Men kanske ocks\u00e5 m\u00e5nga som inte s\u00e5 unga l\u00e4ngre f\u00f6r vi lever ju i samma kultur. <\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det s\u00e5 att du k\u00e4nner bitar falla p\u00e5 plats utifr\u00e5n detta s\u00e5 vore det roligt att veta. Skriv en rad!<\/p>\n\n\n