{"id":10153,"date":"2024-10-29T21:48:59","date_gmt":"2024-10-29T20:48:59","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/?p=10153"},"modified":"2024-10-29T21:49:00","modified_gmt":"2024-10-29T20:49:00","slug":"manga-sidor-av-den-paktiva-fralsningen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/2024\/10\/29\/manga-sidor-av-den-paktiva-fralsningen\/","title":{"rendered":"M\u00e5nga sidor av (den paktiva) fr\u00e4lsningen"},"content":{"rendered":"\n

Min ov\u00e4ntade predikan fr\u00e5n i s\u00f6ndags i Kn\u00e4tte och i Blidsbergs kyrkor<\/p>\n\n\n\n

I s\u00f6ndags, den 22a s\u00f6ndagen efter trefaldighet, blev det ett ov\u00e4ntat predikotillf\u00e4lle d\u00e5 jag fick hoppa in som sjukvikarie f\u00f6r min fru med ganska kort varsel. Jag tycker \u00e4nd\u00e5 predikan har en hel del po\u00e4nger. Mest att fr\u00e4lsningen \u00e4r ett stort sammanhang med m\u00e5nga aspekter. Hoppas detta \u00e4r till gl\u00e4dje f\u00f6r dig!<\/p>\n\n\n\n

Vad betyder fr\u00e4lsning?<\/h2>\n\n\n\n

Svenska kyrkans sociala medier tog upp ordet \u201dfr\u00e4lsning\u201d f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan och f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rklara ordet i v\u00e5r religi\u00f6st okunniga tid. Ordet har som m\u00e5nga andra haft en helt vanlig betydelse \u201dr\u00e4ddningen\u201d f\u00f6r att numera i stort sett bara leva kvar i religionens sammanhang. <\/p>\n\n\n\n

Str\u00e4ngt taget tror jag att vi alla har anledning att fundera en hel del p\u00e5 det ordet ocks\u00e5, det \u00e4r ju ett av v\u00e5ra \u201dstorord\u201d. S\u00e5na som ”synd” eller ”n\u00e5d” eller ”k\u00e4rlek” som har massor av betydelse i sig s\u00e5 att det knappast l\u00e5ter sig ers\u00e4ttas med n\u00e5gra andra.<\/p>\n\n\n\n

I lutherska kyrkor \u00e4r det klassiskt att fr\u00e4lsningen \u00e4r mer eller mindre samma sak som syndernas f\u00f6rl\u00e5telse<\/strong> och det \u00e4r ju bra och centralt i v\u00e5r tro. Fast precis som med ordet \u201dn\u00e5d\u201d som brukat f\u00e5 betyda i stort sett samma sak: syndernas f\u00f6rl\u00e5telse, s\u00e5 menar jag att det kan finnas en massa andra sidor av saken. Vad \u00e4r fr\u00e4lsningen? <\/p>\n\n\n\n

Det grundl\u00e4ggande och som kommer g\u00e5 igen i allt nedan \u00e4r att Gud g\u00f6r oss till sina!<\/p>\n\n\n\n

Josef och hans br\u00f6der<\/h2>\n\n\n\n

Jag t\u00e4nkte f\u00f6rst p\u00e5 den gammaltestamentliga texten om Josef och hans br\u00f6der. Josef blir en r\u00e4ddare f\u00f6r andra genom att Gud anv\u00e4nt honom. S\u00e5 s\u00e4ger han till sina br\u00f6der. Och p\u00e5 det s\u00e4ttet f\u00e5r vi se honom som en prototyp till Jesus<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

Br\u00f6derna har gjort ont mot Josef men Gud har v\u00e4nt det till n\u00e5got gott, m\u00e4nniskorna gjorde ocks\u00e5 ont mot Jesus men det v\u00e4ndes i uppst\u00e5ndelse och seger. Och \u00e4ven med Jesus blir det n\u00e5got som sk\u00e4nks till s\u00e5dana som betett sig som hans fiender!<\/p>\n\n\n\n

Vi som h\u00f6rt ber\u00e4ttelsen f\u00f6rr vet ju hur det g\u00e5r men f\u00f6r den som h\u00f6r den f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e4r slutet verkligen ov\u00e4ntat! Det verkar som att Josefs br\u00f6der h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00e5 vad de f\u00f6rtj\u00e4nar men s\u00e5 blir det inte s\u00e5<\/strong>! De blir visade n\u00e5d och en hel v\u00e4rld av nya m\u00f6jligheter \u00f6ppnar sig f\u00f6r dem!<\/p>\n\n\n\n

Gud och f\u00f6rl\u00e5telsen<\/h2>\n\n\n\n

M\u00e5nga m\u00e4nniskor har sv\u00e5rt att se hur det g\u00e5r ihop med Gud och f\u00f6rl\u00e5telsen. <\/p>\n\n\n\n

Det blir konstigt om man t\u00e4nker att Gud b\u00e5de \u00e4r den som s\u00e4tter upp regler<\/strong> som ingen kan f\u00f6lja och sedan ska straffa oss<\/strong> om n\u00e4r vi inte kan det och s\u00e5 pl\u00f6tsligt ska vi vara v\u00e4ldigt tacksamma<\/strong> \u00f6ver f\u00f6rl\u00e5telsen. B\u00e4ttre att slippa Gud \u00f6ver huvud taget, t\u00e4nker man d\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Men d\u00e5 har vi f\u00e5tt hela sammanhanget fel. Utifr\u00e5n Josef kan vi ist\u00e4llet t\u00e4nka att vi \u00e4r som br\u00f6derna. Eller som barn som inte f\u00f6rst\u00e5r vad vi st\u00e4ller till med. Vi har st\u00e4llt till det f\u00f6r oss och hamnat i ett om\u00f6jligt l\u00e4ge och d\u00e4r i den hoppl\u00f6sa situationen m\u00f6ter vi en helt ov\u00e4ntad och of\u00f6rtj\u00e4nt positiv utg\u00e5ng. Som Gud ordnar \u00e5t oss.<\/p>\n\n\n\n

Jag tror inte s\u00e5 m\u00e5nga i nutiden fr\u00e4mst n\u00e4rmar sig kristen tro med tanken att de beh\u00f6ver f\u00f6rl\u00e5telse. Kanske ”tr\u00e4ffar” det b\u00e4ttre om vi ser det som att fr\u00e4lsningen l\u00e5ter oss f\u00e5 s\u00e4tta in v\u00e5rt liv i ett stort och vackert sammanhang som g\u00f6r livet meningsfullt och vackert. Att f\u00e5 h\u00f6ra hemma hos Gud.<\/p>\n\n\n\n

Vad f\u00e5r vi del i d\u00e5 vi tillh\u00f6r Jesus?<\/h2>\n\n\n\n

Fr\u00e4lsningen kan vara<\/strong> att n\u00e4r man k\u00e4mpar med saker i livet f\u00e5 ha n\u00e5gon att k\u00e4mpa tillsammans med, Gud som st\u00e5r emot det onda.<\/p>\n\n\n\n

Det kan ocks\u00e5 vara <\/strong>att f\u00e5 h\u00f6ra fr\u00e5n Jesus hurdan Gud \u00e4r. Att Gud inte \u00e4r n\u00e5gon att undvika utan n\u00e5gon att l\u00e4ngta efter.<\/p>\n\n\n\n

Det kan ocks\u00e5 vara<\/strong> att f\u00e5 ha ett uppdrag i livet. En kallelse att f\u00f6lja Jesus och att anv\u00e4nda det vi kan f\u00f6r att g\u00f6ra gott. Att ha n\u00e5gon som vill ta oss i sitt lag.<\/p>\n\n\n\n

Det kan vara<\/strong> att st\u00e5 med sin r\u00e4dsla inf\u00f6r d\u00f6den och ta del av evangeliet om Jesus uppst\u00e5ndelse. Att han har besegrat \u00e4ven v\u00e5r d\u00f6d och har evigt liv att ge oss f\u00f6r att han vill ha oss hos sig.<\/p>\n\n\n\n

Det kan vara<\/strong> att som det \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga idag vara nedtryckt \u00f6ver att vara s\u00e5 otillr\u00e4cklig<\/strong>. Man klarar inte av att f\u00e5 till ett liv som \u00e4r bra nog. Man \u00e4r aldrig vacker nog eller rik nog eller har tillr\u00e4ckligt. Men s\u00e5 f\u00e5r vi ta del av att livet inte handlar om att vara tillr\u00e4cklig. Det handlar om att ta emot allt som en g\u00e5va av n\u00e5d fr\u00e5n en k\u00e4rleksfull givare. Slippa att allt handlar om mig.<\/p>\n\n\n\n

Och det kan vara som i episteltexten vi h\u00f6rde. Fr\u00e4lsningen \u00e4r hoppet om att det ska komma en dag<\/strong> d\u00e5 Gud slutligen s\u00e4tter stopp f\u00f6r det onda och att vi ska f\u00e5 vara med i hans eviga goda v\u00e4rld. Med alla t\u00e5rar fr\u00e5n v\u00e5ra \u00f6gon torkade.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en blandning mellan s\u00e5dant som \u00e4r h\u00e4r och nu i livet och s\u00e5dant som har med d\u00f6den och evigheten att g\u00f6ra. F\u00f6r Jesus h\u00f6r allt ihop.<\/p>\n\n\n\n

Att tillh\u00f6ra Gud<\/h2>\n\n\n\n

Jesus liknar sig sj\u00e4lv vid en h\u00f6na i evangeliet. Och det s\u00e4tter fingret p\u00e5 vad de f\u00f6rsta kristna t\u00e4nkte om tro och fr\u00e4lsning. Det handlade fr\u00e4mst om att tillh\u00f6ra Gud. F\u00e5 vara en som han samlat ihop under sina vingar genom dopet. Att leva sitt liv p\u00e5 den grunden att vara en av hans kycklingar.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r oss lutheraner har det alltid varit en viktig fr\u00e5ga att fr\u00e4lsningen \u00e4r av n\u00e5d. Vi tar emot den som en g\u00e5va som vi aldrig kunnat f\u00f6rtj\u00e4na. Vi kan inte medverka till den med v\u00e5ra g\u00e4rningar. Och det \u00e4r b\u00e5de mycket viktigt och mycket kr\u00e5ngligt f\u00f6r visst \u00e4r det v\u00e4l ocks\u00e5 s\u00e5 att vi uppfattar det som att vi sj\u00e4lva spelar viss roll i det hela?<\/p>\n\n\n\n

Paktiv fr\u00e4lsning<\/h2>\n\n\n\n

D\u00e4rf\u00f6r t\u00e4nkte jag vi ska l\u00e4ra oss ett nytt ord idag. Det \u00e4r fr\u00e5n en bok i filosofi som kom f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan. Verkligen lockande va? Men jag tycker det s\u00e4ger n\u00e5got viktigt om vad vi sj\u00e4lva har f\u00f6r del i allt detta. \u00c4r vi passivt f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r Guds verk s\u00e5 att vi lika g\u00e4rna kan h\u00e5lla p\u00e5 med annat och l\u00e5ta Gud sk\u00f6ta det sj\u00e4lv? Eller h\u00e4nger det v\u00e4ldigt mycket p\u00e5 oss att genomf\u00f6ra Guds rike p\u00e5 jorden?<\/p>\n\n\n\n

Filosofen Jonna Bornemark funderade p\u00e5 liknande saker n\u00e4r hon f\u00f6dde barn. Var det som man ibland s\u00e4ger att hon blev f\u00f6rl\u00f6st av personalen p\u00e5 f\u00f6rlossningen? Eller var det hon sj\u00e4lv som styrde och f\u00f6dde barnet? Eller var det b\u00e5da?<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

Det nya ordet \u00e4r PAKTIVITET<\/strong>. En sammans\u00e4ttning av passivitet och aktivitet. Hon upplevde att hon var h\u00f6gst aktiv men det var p\u00e5 ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt, genom att vara lyh\u00f6rd och n\u00e4rvarande i skeendet. Hennes uppdrag var p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt att vara d\u00e4r och andas och s\u00e5 fortskred hela f\u00f6dandet p\u00e5 det s\u00e4ttet. Det var b\u00e5de n\u00e5got hon deltog i och n\u00e5got som skedde med henne.<\/p>\n\n\n\n

Det aktiva i att ta emot<\/h2>\n\n\n\n

PAKTIVITET \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en vacker bild av vad kristna \u00e4r kallade till. Att ta emot en g\u00e5va, det skulle man kunna s\u00e4ga \u00e4r en \u201dpaktiv\u201d handling. Det aktiva i att ta emot. S\u00e5 upplever en m\u00e4nniska fr\u00e4lsningen. Och att likna fr\u00e4lsningen vid en f\u00f6rlossning \u00e4r heller inget nytt utan snarare v\u00e4ldigt vanligt i traditionen.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e5r del i fr\u00e4lsningen. I att bli r\u00e4ddade och hj\u00e4lpte av Gud best\u00e5r i mycket i att lyssna efter Guds r\u00f6st och fundera p\u00e5 vad som \u00e4r Guds vilja, andas och inte oroas. Vara n\u00e4rvarande d\u00e4r vi \u00e4r i livet s\u00e5 att Gud kan komma till tals med oss. Det blir l\u00e4ttare att ta till sig om det f\u00e5r f\u00e4ste i b\u00f6n och bibeln och gudstj\u00e4nst och f\u00f6rsamling, absolut!<\/p>\n\n\n\n

Och tusen m\u00e4nniskor ska bli fr\u00e4lsta<\/h2>\n\n\n\n

En gammal ryss sa \u201dbe och tusen m\u00e4nniskor ska bli fr\u00e4lsta\u201d. Med det menade han bland annat att en m\u00e4nniska som \u00e4r n\u00e4ra Gud \u00e4r en v\u00e4ldig k\u00e4lla till v\u00e4lsignelse h\u00e4r i v\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n

Eller kanske att vi slutar vara en s\u00e5 stor k\u00e4lla till problem i v\u00e4rlden om man vill se det s\u00e5. <\/p>\n\n\n\n

Vi vill f\u00f6rst\u00e5s g\u00f6ra gott i v\u00e4rlden men inom varje m\u00e4nniska best\u00e5r problemet egentligen i att hj\u00e4rtat \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n Gud. Det \u00e4r d\u00e4r v\u00e5r egen fr\u00e4lsning sker. N\u00e4r r\u00e4ddningen n\u00e5r detta hus.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r v\u00e4ldigt sk\u00f6nt att fr\u00e4lsningen \u00e4r n\u00e5got utanf\u00f6r oss sj\u00e4lva. Den vanns p\u00e5 Golgota f\u00f6r 2000 \u00e5r sedan, men det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som sker i oss h\u00e4r och nu och en dag ska bli p\u00e5tagligt i hela kosmos. L\u00e5t oss paktivt vara inf\u00f6r Gud och f\u00f6das p\u00e5 nytt d\u00e4r.<\/p>\n\n\n\n

Trosbek\u00e4nnelsen<\/h2>\n\n\n\n

Vi ska st\u00e4mma in i trosbek\u00e4nnelsen nu och aprop\u00e5 det jag sa f\u00f6rut om att tro handlar om att f\u00e5 tillh\u00f6ra Gud s\u00e5 kan man g\u00f6ra ett litet experiment i huvudet n\u00e4r vi st\u00e4mmer in i den. <\/p>\n\n\n\n

Vi s\u00e4ger ju \u201dvi tror p\u00e5 Gud Fader allsm\u00e4ktig\u201d, d\u00e5 kan man testa att t\u00e4nka \u201djag TILLH\u00d6R Gud Fader allsm\u00e4ktig\u201d, han har skapat oss och \u00e4lskar oss. Vi tror p\u00e5 Guds enf\u00f6dde son Jesus Kristus\u201d, vi, jag, TILLH\u00d6R JESUS KRISTUS, han har gjort mig till sin. Och vi TILLH\u00d6R den heliga Anden och den heliga kyrkan. <\/p>\n\n\n\n

Vi kan vila i det och st\u00e4lla oss p\u00e5 den grunden om och om ingen utan att beh\u00f6va uppn\u00e5 n\u00e5got s\u00e4rskilt. F\u00f6r vi \u00e4r fr\u00e4lsta av n\u00e5d och tillh\u00f6r Gud vad som \u00e4n h\u00e4nder.<\/p>\n\n\n