{"id":10204,"date":"2024-12-17T22:36:52","date_gmt":"2024-12-17T21:36:52","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/?p=10204"},"modified":"2024-12-17T22:36:53","modified_gmt":"2024-12-17T21:36:53","slug":"att-lyssna-till-den-gudomliga-visheten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/2024\/12\/17\/att-lyssna-till-den-gudomliga-visheten\/","title":{"rendered":"Att lyssna till den gudomliga visheten"},"content":{"rendered":"\n

Min predikan fr\u00e5n tredje s\u00f6ndagen i advent<\/p>\n\n\n\n

Ljusbringaren<\/h2>\n\n\n\n

Nu f\u00f6re jul \u00e4r det aktuellt med en som kommer och b\u00e4r bud om ljuset, som b\u00e4r annorlunda, symboliska kl\u00e4der, som f\u00f6rbereder oss f\u00f6r och pekar fram emot Julen och Jesus f\u00f6delse, som har ett s\u00e4rskilt uppdrag, som f\u00e5r barn och unga att f\u00f6renas, jag menar naturligtvis\u2026<\/p>\n\n\n\n

Ja just det, Lucia<\/strong>. Eller nej f\u00f6rresten, Johannes d\u00f6paren<\/strong>. Eller b\u00e5da<\/strong>. De \u00e4r m\u00e4rkligt lika p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt som ni m\u00e4rker. Egentligen helt olika till det yttre men \u00e4nd\u00e5 lika i k\u00e4rnan. Och b\u00e5da liknar ocks\u00e5 Jesus sj\u00e4lv p\u00e5 olika s\u00e4tt. Vi ska se p\u00e5 det idag.<\/p>\n\n\n\n

Han \u00e4r Elia<\/h2>\n\n\n\n

Utg\u00e5ngsl\u00e4get \u00e4r i alla fall att Johannes d\u00f6paren sitter i f\u00e4ngelse, f\u00e5ngad av Herodes f\u00f6r att han ifr\u00e5gasatte hans s\u00e4tt att leva. Och Jesus b\u00f6rjar tala om Johannes som ju b\u00e5de \u00e4r hans sl\u00e4kting och som flera av hans l\u00e4rjungar har f\u00f6ljt. F\u00f6r oss som vet resten av evangelieber\u00e4ttelsen k\u00e4nner vi ocks\u00e5 till att Jesus sj\u00e4lv kommer att bli gripen och d\u00f6dad p\u00e5 ett liknande vis som Johannes.<\/p>\n\n\n\n

Vi l\u00e4ste ju i Malaki att profeten Elia en dag skulle komma tillbaka vid tidens slut och bereda v\u00e4gen f\u00f6r Messias, och nu s\u00e4ger Jesus r\u00e4tt ut att det faktiskt har h\u00e4nt. Fast inte s\u00e5 bokstavligt som nog m\u00e5nga trodde. <\/p>\n\n\n\n

Elia hade ju inte d\u00f6tt utan farit upp till himlen s\u00e5 en del trodde nog att det bokstavligen var Elia som skulle komma tillbaka personligen.<\/p>\n\n\n\n

Johannes vill likna Elia<\/h2>\n\n\n\n

Och Johannes \u00e4r ju en egen person faktiskt. Men tittar man n\u00e4rmare p\u00e5 Johannes s\u00e5 ser man allt att han medvetet g\u00e5tt in f\u00f6r att spela rollen som Elia.<\/p>\n\n\n\n

Johannes blir beskriven som en som g\u00e5r runt i h\u00e5rig mantel av kamel och l\u00e4derb\u00e4lte och \u00e4ter gr\u00e4shopppor och vildhonung. <\/p>\n\n\n\n

Man borde ju l\u00e4rt sig vid det h\u00e4r laget som bibell\u00e4sare att detaljer i texten finns med av en anledning. Inte bara f\u00f6r att s\u00e4ga att han var m\u00e4rklig utan f\u00f6r att s\u00e4ga n\u00e5got om vem han \u00e4r! <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sen uppt\u00e4ckte jag att detta med den h\u00e5riga manteln kan ha ansetts vara ett typiskt k\u00e4nnetecken f\u00f6r profeter! Och att det s\u00e4rskilt st\u00e5r om den viktigaste profeten efter Mose, Elia att han hade en s\u00e5dan!<\/p>\n\n\n\n

Gr\u00e4shoppor och honung kanske p\u00e5minner om b\u00e5de folkets \u00f6kenvandring och om Elias tid i \u00f6demarken! Och det d\u00e4r b\u00e4ltet det f\u00e5r vi forts\u00e4tta fundera p\u00e5 f\u00f6r det har jag inte fattat riktigt om det har n\u00e5gon betydelse. <\/p>\n\n\n\n

Och Johannes talar envist om den som ska komma efter honom som \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n han sj\u00e4lv, det sades att Elias eftertr\u00e4dare Elisha hade dubbelt av samma ande som Elia. Helt klart borde vi redan f\u00f6rst\u00e5tt att d\u00e4r har vi en som liknar Elia!<\/p>\n\n\n\n

Typologier<\/h2>\n\n\n\n

I Bibeln \u00e4r det vanligt med n\u00e5got man brukar kalla \u201dtypologier\u201d, att det finns m\u00f6nster d\u00e4r h\u00e4ndelser och personer liknar varandra och ger oss ledtr\u00e5dar om hur vi ska f\u00f6rst\u00e5 dem. Det \u00e4r klurigt och kreativt gjort. <\/p>\n\n\n\n

Man kan ocks\u00e5 s\u00e4ga att Jesus ocks\u00e5 har stora likheter med Elia, han g\u00f6r underverk, kritiserar folkets ledare och g\u00f6r en himmelsf\u00e4rd f\u00f6r att n\u00e4mna n\u00e5gra saker. Elia \u00e4r som en prototyp som l\u00e4r oss n\u00e5got om Guds handlande. <\/p>\n\n\n\n

En annan sak som finns i evangeliet \u00e4r barn som ropar p\u00e5 torget. Och det \u00e4r inte n\u00e5gon vidare l\u00e4tt sak att f\u00f6rst\u00e5 vad de menar. Jag blev i veckan uppm\u00e4rksammad p\u00e5 att det liknar n\u00e5gon annan som ropar i portar och p\u00e5 v\u00e4gar i bibeln. N\u00e5n som undervisar barn. N\u00e5n som vet n\u00e5gon?<\/p>\n\n\n\n

Den gudomliga visheten<\/h2>\n\n\n\n

Jo i ordspr\u00e5ksboken 8 st\u00e5r det om visheten som liksom beskrivs som en person som st\u00e5r och ropar p\u00e5 m\u00e4nniskorna. Och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 dem att lyssna p\u00e5 henne och bygga sitt liv utifr\u00e5n hennes undervisning.<\/p>\n\n\n\n

Det beskrivs att visheten \u00e4r n\u00e5got slags gudomlig person som det f\u00f6rstf\u00f6dda i skapelsen innan v\u00e4rlden ens fanns. Sofia<\/strong> blir det p\u00e5 grekiska f\u00f6rresten. Visheten. <\/p>\n\n\n\n

Och den h\u00e4r gudagivna visheten g\u00f6r att m\u00e4nniskorna kan f\u00e5 insikt i hur Gud har t\u00e4nkt sig och ordnat v\u00e4rlden s\u00e5 att den kan vara god f\u00f6r alla att leva i och s\u00e5 att alla f\u00e5r vad de beh\u00f6ver. Det \u00e4r goda nyheter f\u00f6r enkla och fattiga m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

Vishet \u00e4r tragiskt nog inte n\u00e5got vi v\u00e4rderar s\u00e5 h\u00f6gt i v\u00e5r tid. Kunskap \u00e4r ju bra och kanske framf\u00f6rallt smarthet<\/strong>, men vishet \u00e4r n\u00e5got mer. Att kunna b\u00f6rja dra slutsatser vidare om vad som \u00e4r det goda livet. Vad som \u00e4r v\u00e4rt att str\u00e4va efter, hur vi ska anv\u00e4nda v\u00e5ra kunskaper. Det handlar just om f\u00f6rm\u00e5gan att kunna sa sammanhang och mening. Det \u00e4r ett gigantiskt tema i bibeln.<\/p>\n\n\n\n

Jesus och visheten<\/h2>\n\n\n\n

Det sp\u00e4nnande \u00e4r att det st\u00e5r n\u00e5got n\u00e4stan likadant om Jesus. Johannesevangeliet b\u00f6rjar med att tala om Jesus som \u201dOrdet<\/strong>\u201d, \u201dlogos\u201d som fanns i begynnelsen hos Gud och som liksom \u00e4r m\u00f6nstret f\u00f6r hur Gud ordnat v\u00e4rlden, den underliggande logiken. <\/p>\n\n\n\n

Och sedan har det h\u00e4r ordet blivit m\u00e4nniska i Jesus Kristus s\u00e5 att vi kan f\u00f6rst\u00e5 det och ta till oss det. Jag har en hel f\u00f6rel\u00e4sning om detta som jag ska h\u00e5lla igen i februari, pr\u00e4sten i Hjo sa att det var kanon s\u00e5 missa inte det.<\/p>\n\n\n\n

Som Jesus ber\u00e4ttar det i evangeliet idag liknar vi barn som inte vill lyssna, vare sig p\u00e5 varandra eller visheten, f\u00f6r vi har s\u00e5 mycket egna id\u00e9er om hur vi vill ha det.<\/p>\n\n\n\n

Vill inte lyssna till visheten<\/h2>\n\n\n\n

Vi \u00e4r ju smarta vi m\u00e4nniskor s\u00e5 vi kan komma p\u00e5 s\u00e4tt att ordna v\u00e4rlden men det vore sv\u00e5rt att s\u00e4ga att vi beter oss s\u00e5 vist va? N\u00e4r det st\u00e5r om synden i bibeln s\u00e5 handlar det till stor del om att vi \u00e4r fast i oss sj\u00e4lva. <\/p>\n\n\n\n

Vi kan inte och vill inte lita p\u00e5 Gud eller f\u00f6lja n\u00e5gon gudomliga vishet och ett s\u00e4tt som kan vara bra f\u00f6r alla. Det blir mer hur jag kan ordna bra just f\u00f6r mig sj\u00e4lv, och d\u00e5 s\u00e5gar vi i regel av grenen vi sitter p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Och det blir sv\u00e5rt att komma \u00f6verens med de andra barnen p\u00e5 torget f\u00f6r de klarar inte heller att lyfta blicken fr\u00e5n det egna. Vi f\u00e5r h\u00f6ra att folket har sv\u00e5rt att lyssna p\u00e5 vare sig Johannes eller Jesus utan hittar fel p\u00e5 dem ist\u00e4llet eftersom det inte passar deras egna planer.<\/p>\n\n\n\n

Kanske \u00e4r det allt detta som Jesus menar med det sina m\u00e4rkliga ord om vishetens g\u00e4rningar. Att det m\u00e4nniskan saknar \u00e4r vishet. Att vi beh\u00f6ver l\u00e4ra oss lyssna \u00f6dmjukt som n\u00e5gra som beh\u00f6ver hj\u00e4lp f\u00f6r att navigera i livet ist\u00e4llet f\u00f6r att k\u00f6ra p\u00e5 utan eftertanke.<\/p>\n\n\n\n

Att vara p\u00e5 Guds sida<\/h2>\n\n\n\n

Jag har ett citat jag st\u00f6tte p\u00e5 nyligen. Det \u00e4r den gamle amerikanska presidenten Abraham Lincoln som sa<\/p>\n\n\n\n

\n

\u201dSir, jag bekymrar mig inte om huruvida Gud \u00e4r p\u00e5 v\u00e5r sida eller inte. Mitt st\u00f6rsta bekymmer \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka vara p\u00e5 Guds sida, f\u00f6r Gud har alltid r\u00e4tt\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Jag tror det \u00e4r k\u00e4rnan i mycket. Vi f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6ka att inte jobba p\u00e5 att tvinga med Gud i v\u00e5ra planer utan f\u00f6rs\u00f6ka vara p\u00e5 Guds sida. Sluta f\u00f6rs\u00f6ka vara Gud sj\u00e4lv utan f\u00f6rs\u00f6ka urskilja vad Gud vill.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 det \u00e4r verkligen s\u00e5 att vi f\u00e5r ha Jesus som v\u00e5r l\u00e4rare, vi f\u00e5r se p\u00e5 honom och l\u00e4ra oss hur ett liv levt efter Guds vishet f\u00f6r v\u00e4rlden skulle se ut och f\u00f6rs\u00f6ka ta efter.<\/p>\n\n\n\n

Lucia och Guds kallelse<\/h2>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 fallet kanske med Lucia fr\u00e5n Syracusa. Helgonet Lucia blev helgon f\u00f6r att han f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5 sitt eget s\u00e4tt att leva efter Guds kallelse f\u00f6r hennes liv och liksom f\u00f6rkroppsliga Guds tanke f\u00f6r v\u00e4rlden p\u00e5 de s\u00e4tt hon kunde. Och f\u00f6r alla oss andra s\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 v\u00e5rt uppdrag att Gud, l\u00e5t ditt ord i mitt liv f\u00e5 r\u00e5da, som vi sjunger ibland.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e4lsaren<\/h2>\n\n\n\n

Men en predikan \u00e4r alltid bara halvbra om den slutar med att Jesus \u00e4r en stor f\u00f6rebild. Jag skojade i b\u00f6rjan om att Lucia och Johannes b\u00e5da f\u00f6rbereder oss f\u00f6r att m\u00f6ta Jesus i julen. <\/p>\n\n\n\n

Tron p\u00e5 Jesus \u00e4r alltid tron p\u00e5 en fr\u00e4lsare. Det vi ocks\u00e5 ser hos Jesus Kristus \u00e4r att Gud sj\u00e4lv \u00e4r den som t\u00e4nker se till att f\u00f6rverkliga sin visa vilja i v\u00e4rlden. <\/p>\n\n\n\n

Han f\u00f6rvandlar inte v\u00e5ra liv genom att ge oss instruktioner utan genom att komma till oss s\u00e5 att vi kan l\u00e4ra k\u00e4nna hans f\u00f6rvandlande barmh\u00e4rtighet och godhet. <\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en vishet som verkar genom k\u00e4rlek, som \u00e4lskar br\u00e5kiga barn<\/strong> som har sv\u00e5rt att lyssna. Som \u00f6vervinner v\u00e5rt motst\u00e5nd mot honom genom att bevisa sin k\u00e4rlek och ge oss den av n\u00e5d. Och i m\u00f6tet med hans k\u00e4rlek vill vi pl\u00f6tsligt likna honom.<\/p>\n\n\n\n

Han ska hj\u00e4lpa oss att tro. H\u00e4r mitt ibland oss vill han bo.<\/p>\n\n\n