{"id":10700,"date":"2026-01-13T16:50:53","date_gmt":"2026-01-13T15:50:53","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/?p=10700"},"modified":"2026-01-13T16:50:55","modified_gmt":"2026-01-13T15:50:55","slug":"det-magiska-ordet-filioque","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/2026\/01\/13\/det-magiska-ordet-filioque\/","title":{"rendered":"Det magiska ordet ”filioque”"},"content":{"rendered":"\n

Om ett litet ord som en g\u00e5ng f\u00f6rm\u00e5dde splittra hela kyrkan<\/p>\n\n\n\n

Nu har det hunnit bli \u00e5ret efter det stora jubileums\u00e5ret f\u00f6r kyrkom\u00f6tet i Nicea 325 men det k\u00e4nns \u00e4nd\u00e5 som att intresset f\u00f6r trosbek\u00e4nnelsen \u00e4r lite h\u00f6gre just nu s\u00e5 jag passar p\u00e5!<\/p>\n\n\n\n

Filioquestriden<\/h2>\n\n\n\n

En stor del i konflikten mellan ortodoxa kyrkan i \u00f6st och katolska i v\u00e4st bottnar i den s\u00e5 kallade \u201dFiloque-striden\u201d. Kyrkorna i \u00f6st v\u00e4nde sig emot att man i v\u00e4st hade b\u00f6rjat g\u00f6ra ett kort till\u00e4gg i trosbek\u00e4nnelsen.<\/p>\n\n\n\n

I Nicenska trosbek\u00e4nnelsen st\u00e5r det att vi tror p\u00e5 den heliga Anden \u201dsom utg\u00e5r av Fadern\u201d\u00a0 och d\u00e4r hade det blivit vanligt \u00a0i v\u00e4st att l\u00e4gga till \u201doch Sonen\u201d (ordet filoque). <\/p>\n\n\n\n

Det kan vara sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 att detta kunde v\u00e5lla s\u00e5na stora konflikter att kyrkan splittrades men efter att ha l\u00e4st \u201dArvet efter kyrkof\u00e4derna\u201d av Ezra Gebremedhin har jag i alla fall f\u00e5tt lite klarare uppfattning av vad det \u00e4r fr\u00e5ga om.<\/p>\n\n\n\n

Varifr\u00e5n kom ordet?<\/h2>\n\n\n\n

Jag har alltid trott att formuleringen lagts till via n\u00e5got kyrkom\u00f6te som inte hela kyrkan erk\u00e4nt men det visade sig att det inte alls var s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Enligt Gebremehdin:<\/p>\n\n\n\n

\n

\u201dDet \u00e4r inte s\u00e4kert n\u00e4r och var detta till\u00e4gg kom in i trosbek\u00e4nnelsens ursprungliga text. Det antas att filioque introducerades f\u00f6rst i Spanien som en \u00e5tg\u00e4rd mot arianismen. I vilket fall som helst \u00e4r det bekr\u00e4ftat att till\u00e4gget anv\u00e4ndes vid det tredje konsiliet i Toledo (589).”<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Med oklart ursprung spred sig detta bruk i trosbek\u00e4nnelsen vidare \u00f6sterut genom Europa. Karl den store som k\u00e4mpade mot Kejsaren i Konstantinopel om vem som var h\u00f6gst av dem anv\u00e4nde skillnaden i trosbek\u00e4nnelse som en anklagelse mot den grekisktalande kyrkan i \u00f6st. Och sen var bollen i rullning kan man s\u00e4ga. <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rst \u00e5r 850 b\u00f6rjade de ortodoxa reagera p\u00e5 att s\u00e5 m\u00e5nga i v\u00e4stkyrkan tydligen gjort till\u00e4gg till trosbek\u00e4nnelsen och d\u00e5 var det redan vanligt i v\u00e4st.<\/p>\n\n\n\n

Problemet med till\u00e4gget<\/h2>\n\n\n\n

Stor del av konflikten beror allts\u00e5 p\u00e5 att det inte hade g\u00e5tt r\u00e4tt till. <\/p>\n\n\n\n

Tanken med s\u00e5dant man best\u00e4mt i stora ekumeniska konsilier (som trosbek\u00e4nnelsen fr\u00e5n Nicea) var ju att man inte fick \u00e4ndra i det hur som helst utan att det skulle vara f\u00f6rpliktande.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4rtill s\u00e5 gillade \u00f6stkyrkan inte sj\u00e4lva till\u00e4gget. F\u00f6r dem var det viktigt att man reserverade f\u00f6r Fadern att vara den som Anden utg\u00e5r ifr\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

Jag har alltid \u00e5 ena sidan tyckt att det var dumt att g\u00f6ra ett s\u00e5dant till\u00e4gg som splittrade p\u00e5 det s\u00e4ttet. \u00c5 andra sidan har jag h\u00e5llit med i sak. Det finns ju gott om bibelord d\u00e4r Anden f\u00f6rknippas med Jesus eller beskrivs som Jesus Ande i nya testamentet s\u00e5 f\u00f6r mig har det varit rimligt att Anden utg\u00e5r fr\u00e5n b\u00e5da.<\/p>\n\n\n\n

Nu har jag emellertid f\u00e5tt l\u00e4ra mig en till distinktion! \u00d6stteologerna skiljer mellan att Anden utg\u00e5r fr\u00e5n Fadern<\/strong> och att Anden s\u00e4nds av Sonen<\/strong> Jesus. Det ena \u00e4r en fr\u00e5ga om Guds v\u00e4sen i evigheten f\u00f6re v\u00e4rldens skapelse, det andra \u00e4r en fr\u00e5ga om vad som h\u00e4nt i historien efter Jesus uppst\u00e5ndelse. Det tycker jag var en bra distinktion som jag faktiskt inte t\u00e4nkt p\u00e5 innan.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 bilden till bloggposten ser vi Anden komma ner och inspirera och verkar komma fr\u00e5n Kristus i himlen. Detta ska vi allts\u00e5 skilja fr\u00e5n hur det \u00e4r inom sj\u00e4lva treenigheten.<\/p>\n\n\n\n

Man hade kunnat samsas -om man velat<\/h2>\n\n\n\n

Jag tycker ocks\u00e5 det \u00e4r uppenbart att man hade kunnat komma \u00f6verens om allt detta bara man hade velat. Men en m\u00e4ngd faktorer av maktkamp mellan kejsare, spr\u00e5kf\u00f6rbistring d\u00e4r teologer i \u00f6st och v\u00e4st inte l\u00e4ngre talade samma spr\u00e5k och konflikter kring p\u00e5vens anspr\u00e5k om \u00f6verhet \u00f6ver hela kyrkan gjorde att det till slut blev om\u00f6jligt. Splittringen var ett faktum \u00e5r 1054.<\/p>\n\n\n\n

Sedan kom dessutom korst\u00e5gen d\u00e4r bland annat en v\u00e4stlig korsfararh\u00e4r gav sig p\u00e5 att plundra sj\u00e4lvaste Konstantinopel ist\u00e4llet f\u00f6r att bist\u00e5 dem milit\u00e4rt. Efter det var f\u00f6rtroendet k\u00f6rt i botten.<\/p>\n\n\n\n

I v\u00e5ra ekumeniska tider har det talats allt mer om att f\u00f6rs\u00f6ka komma vidare \u00e4ven i filioquefr\u00e5gan. Splittringen i kyrkan \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en mycket v\u00e4rre heresi \u00e4n n\u00e5gra korta ord kan inneb\u00e4ra s\u00e5 det \u00e4r v\u00e4ldigt angel\u00e4get. Numera lyckas man uppenbarligen ocks\u00e5 bra med att erk\u00e4nna varandra som kristna syskon trots olika bruk av trosbek\u00e4nnelse. <\/p>\n\n\n\n

Det finns mycket man kan t\u00e4nka p\u00e5 utifr\u00e5n kyrkohistorien. Hur blev det som det blev? Den fr\u00e5gan h\u00e4nger som oftast ihop med om man borde gjort p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt och hur vi borde ha det nu. <\/p>\n\n\n\n

Vad s\u00e4ger du som l\u00e4sare? Skriv en kommentar!<\/p>\n\n\n