Jag f\u00e5r f\u00f6rst av allt \u00f6nska alla er l\u00e4sare en riktigt glad p\u00e5sk. Lite sent blev det f\u00f6r det blev visst aldrig n\u00e5gra blandade tankar ig\u00e5r, jag har haft mycket att g\u00f6ra med att f\u00e5 klart alla predikningar p\u00e5 kv\u00e4llarna ist\u00e4llet. Min p\u00e5sk har s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt varit v\u00e4ldigt fin, jag fyllde dessutom \u00e5r p\u00e5 p\u00e5skdagen detta \u00e5r. Idag n\u00e4r du l\u00e4ser detta ska jag forts\u00e4tta med att leda gudstj\u00e4nster p\u00e5 annandagen i M\u00e5nstad och i Hulared. P\u00e5skpredikan nedan inneh\u00e5ller lite av varje, kanske r\u00e4tt mycket pathos i framst\u00e4llningen ocks\u00e5 men s\u00e5 ska det ju vara p\u00e5 p\u00e5skdagen. Hoppas det h\u00e4r kan vara till gl\u00e4dje f\u00f6r dig!<\/p>\n
<\/p>\n
P\u00e5skdagen 2019, Dalstorp<\/strong><\/p>\n Vi hade p\u00e5skvandringar med skolorna och talade om p\u00e5sken och vi marknadsf\u00f6rde ett nytt namn p\u00e5 p\u00e5skafton. Efter l\u00e5ngfredagen och korset s\u00e5 gick vi till ett bord med gr\u00e5 duk och s\u00e5 ett stort fr\u00e5getecken. P\u00e5skafton var fr\u00e5geteckendagen. N\u00e4r det inte alls blir som vi t\u00e4nkt oss och n\u00e4r vi blir besvikna eller drabbas av vilka motg\u00e5ngar som helst s\u00e5 fylls vi av fr\u00e5gor och f\u00e5r s\u00e5 mycket att t\u00e4nka p\u00e5. Kanske ungef\u00e4r som det st\u00e5r i gammaltestamentliga texten: Jag ropade till Herren i min n\u00f6d, allt slog samman \u00f6ver mitt huvud, djupet f\u00e5ngade mig. Och barnen fick egna sm\u00e5 fr\u00e5getecken att l\u00e4gga p\u00e5 bordet. Sedan fortsatte vi. F\u00f6r de som varit med kring Jesus var det verkligen fr\u00e5geteckendagen f\u00f6r inget hade blivit som de \u00f6nskat. Deras v\u00e4n blev inte kung, han dog. De sj\u00e4lva, vilka var de nu?<\/p>\n Det \u00e4r kanske konstigt att vi l\u00e4ser ur jonaboken idag, med den stora fisken som sv\u00e4ljer jona men Jesus brukade tala om sig sj\u00e4lv och det som skulle h\u00e4nda honom med hj\u00e4lp av den ber\u00e4ttelsen. Jona som r\u00e4ddades fr\u00e5n djupen och fick \u00e5terv\u00e4nda till de levandes land p\u00e5 tredje dagen. Men innan det sker \u00e4r han full med tankar och full med fr\u00e5gor och de uttrycks s\u00e5 v\u00e4l d\u00e4r i fiskmagen! Det \u00e4r till och med b\u00f6ner riktade fr\u00e5n en som \u00e4r nere i graven och ber om r\u00e4ddning! D\u00e4r n\u00e5gonstans m\u00f6ts det som \u00e4r d\u00f6d och uppst\u00e5ndelse om och om igen i v\u00e5ra liv med Guds stora ber\u00e4ttelse.<\/p>\n I gryningen gick Maria till graven f\u00f6r att s\u00f6rja. Medan hon gick var det \u00e4nnu natt. Ljuset hade inte g\u00e5tt upp f\u00f6r henne \u00e4n. Men stenen \u00e4r borta och hon springer efter Petrus och l\u00e4rjungen som Jesus \u00e4lskade. De g\u00e5r in i graven och hittar bindlarna men inte hans kropp. Den som Jesus \u00e4lskade, vem det \u00e4r f\u00e5r vi ta en annan g\u00e5ng, han f\u00f6rst\u00e5r och tror bara av detta. De andra g\u00f6r det inte.<\/p>\n Maria st\u00e5r kvar utanf\u00f6r graven och gr\u00e5ter. Det \u00e4r hemskt och konstigt alltihop. Men s\u00e5 talar n\u00e5gon med henne och fr\u00e5gar varf\u00f6r hon gr\u00e5ter. Hon svarar men s\u00e5 s\u00e4ger han hennes namn. Maria! Och s\u00e5 k\u00e4nner hon igen honom. Det \u00e4r hisnande i dessa enkla ord de utv\u00e4xlar. Han \u00e4r d\u00e4r! Han s\u00e4ger hennes namn! Fr\u00e5getecknet blev ett utropstecken!<\/p>\n Det \u00e4r v\u00e4ldigt fint med just johannesevangeliet att Maria tror Jesus \u00e4r tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren. Jag har bilder d\u00e4r Jesus st\u00e5r kl\u00e4dd i s\u00e5na kl\u00e4der n\u00e4r han tr\u00e4ffar Maria f\u00f6r man har t\u00e4nkt att det kanske ocks\u00e5 avsl\u00f6jar n\u00e5got viktigt och sant om Jesus. Den bibliska ber\u00e4ttelsen b\u00f6rjar ju i en tr\u00e4dg\u00e5rd, i Edens lustg\u00e5rd d\u00e4r Adam och Eva lever i hela relationer till Gud, till naturen och varandra. Allt det \u00e4ndras ju n\u00e4r de \u00e4ter frukten och sj\u00e4lva vill best\u00e4mma vad som \u00e4r gott och ont, klara sig utan Gud. Och det g\u00e5r s\u00e5 illa, de blir r\u00e4dda f\u00f6r Gud som \u00e4r s\u00e5 god, de b\u00f6rjar exploatera skapelsen de f\u00e5tt ansvar f\u00f6r att v\u00e5rda och de skyler sig f\u00f6r varandra med l\u00f6v, f\u00f6r de v\u00e5gar inte helt lita p\u00e5 varandra l\u00e4ngre. M\u00e4nniskan klarar ju inte av att leva gott tillsammans utan att ha n\u00e5n stor att h\u00e5lla i handen. Adam och Eva var tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare med en uppgift att hj\u00e4lpa Gud med hans v\u00e4rld. Men de gjorde illa. De gjorde uppror. Gud verkade i \u00e5r efter \u00e5r, \u00e5rtusende efter \u00e5rtusende med att f\u00f6ra de borttappade tillbaka till sig, han valde sig ett folk, de sk\u00f6tte sig inte men han f\u00f6rl\u00e4t och f\u00f6rs\u00f6kte igen.<\/p>\n Och \u00e4rligt talat s\u00e5 verkade det helt hoppl\u00f6st. Om och om igen f\u00f6ll m\u00e4nniskorna av fr\u00e5n Guds v\u00e4g, i v\u00e5r v\u00e4rld idag \u00e4r det ocks\u00e5 s\u00e5, kanske i v\u00e5ra n\u00e4ra relationer till och med, vi faller och vi misslyckas med att leva det goda k\u00e4rleksfulla livet. M\u00e5nga resignerar och s\u00e4ger att det nog inte finns n\u00e5gon l\u00f6sning f\u00f6r oss m\u00e4nniskor.<\/p>\n N\u00e4r tiden var inne f\u00f6dde Maria i Nasaret en son k\u00e4nd som den andre Adam. Han fullgjorde det vi borde och blev v\u00e5r r\u00e4ttf\u00e4rdighet (som det st\u00e5r i en av dagens psalmer). Han levde i fred med Gud, i r\u00e4ttf\u00e4rdighet gentemot allt och alla. Nu har han segrat \u00f6ver ondska, synd och d\u00f6d. Han har burit v\u00e5r skuld och v\u00e5r skam, han har helat v\u00e5ra s\u00e5r. Han \u00e4r den nye tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren som gett v\u00e4rlden livet tillbaka.<\/p>\n Jag sade ju om Jonas b\u00f6n att det finns det i v\u00e5ra liv som liknar m\u00f6nstret med d\u00f6d och nytt liv. Det g\u00f6r ju det p\u00e5 s\u00e4tt och vis men bara i det v\u00e4ldigt lilla. Vi kan k\u00e4nna igen oss i situationer som pl\u00f6tsligt blir bra. Sjuka som f\u00e5r bli friska, borttappade barn som blir hittade igen, modl\u00f6shet som f\u00f6rvandlas till hopp genom ett m\u00f6te och s\u00e5dant men inget som liknar detta. Inget som liknar d\u00f6d som \u00f6verg\u00e5r i liv, ingen s\u00e5 fruktansv\u00e4rt hoppl\u00f6s situation som v\u00e4nds hopp och en ny framtid.<\/p>\n D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det kanske l\u00e4ttare f\u00f6r oss att leva oss in i l\u00e5ngfredagen och lidandet f\u00f6r det k\u00e4nner vi. Men den pl\u00f6tsliga v\u00e4ndningen fr\u00e5n d\u00f6d till liv, den finns bara h\u00e4r, och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r p\u00e5skdagen en s\u00e5 ov\u00e4rderlig dag, f\u00f6rkunnelsen om Jesu uppst\u00e5ndelse s\u00e5 oerh\u00f6rt v\u00e4rdefull. Den talar om det som \u00e4r helt otroligt. Det kristna hoppet \u00e4r ett hopp l\u00e5ngt ut\u00f6ver det som vi kan se och ta p\u00e5 och l\u00e4ra oss utifr\u00e5n v\u00e5ra egna liv. Gud \u00e4r m\u00e4ktigare och godare \u00e4n n\u00e5gon av oss kunde ana. Och vare sig vi n\u00e5gonsin f\u00e5r uppleva l\u00f6sningen p\u00e5 v\u00e5ra problem eller lindring av v\u00e5rt lidande h\u00e4r i livet s\u00e5 f\u00e5r vi h\u00e5lla fast vid honom. I f\u00e5r ha ankaret f\u00f6r v\u00e5rt hopp hos honom. Han som k\u00e4nner all sm\u00e4rta, som sj\u00e4lv b\u00e4r s\u00e5ren av v\u00e4rldens ondska, men som s\u00e4ger att detta \u00e4r inte slutet. Det var inte slutet f\u00f6r mig, och det ska faktiskt inte vara slutet f\u00f6r er heller. En dag \u00e4r det detta som ska vara verkligheten, Guds seger, Guds fred, Guds omsorg och helandet av allt.<\/p>\n Vi kanske b\u00e4r ett kors om v\u00e5r hals, vi pryder v\u00e5ra gravar med det, vi har det p\u00e5 v\u00e5r flagga. Jag hoppas du k\u00e4nner att korset \u00e4r ditt tecken ocks\u00e5. Inte tecknet f\u00f6r ondska och d\u00f6d, utan p\u00e5 segern \u00f6ver ondska och d\u00f6d. Och vi beh\u00f6ver h\u00e5lla i ett kors eller se p\u00e5 ett kors ofta f\u00f6r vi beh\u00f6ver st\u00e4ndigt h\u00e5lla fast vid att det \u00e4r Gud som \u00e4r starkast, v\u00e5r v\u00e4n Jesus, inte de h\u00e4nsynsl\u00f6sa m\u00e4ktiga eller vad som nu verkar vara sant. Det \u00e4r detta som \u00e4r sanningen fr\u00e5n den tomma graven, att Jesus har makten.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Vikbladet f\u00f6r barn?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Jag f\u00e5r f\u00f6rst av allt \u00f6nska alla er l\u00e4sare en riktigt glad p\u00e5sk. Lite sent blev det f\u00f6r det blev visst aldrig n\u00e5gra blandade tankar ig\u00e5r, jag har haft mycket att g\u00f6ra med att f\u00e5 klart alla predikningar p\u00e5 kv\u00e4llarna ist\u00e4llet. Min p\u00e5sk har s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt varit v\u00e4ldigt fin, jag fyllde dessutom \u00e5r p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":392,"featured_media":7132,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[8252,7964,114],"tags":[],"class_list":["post-7131","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kyrkoaret","category-pask","category-predikan"],"acf":[],"yoast_head":"\n