{"id":9809,"date":"2024-04-12T08:07:12","date_gmt":"2024-04-12T06:07:12","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/?p=9809"},"modified":"2024-04-12T08:07:14","modified_gmt":"2024-04-12T06:07:14","slug":"brevet-till-diognetos-de-kristnas-liv","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/2024\/04\/12\/brevet-till-diognetos-de-kristnas-liv\/","title":{"rendered":"Brevet till Diognetos -de kristnas liv"},"content":{"rendered":"\n

N\u00e4stan sista delen i den otroligt efterfr\u00e5gade serien om de apostoliska f\u00e4derna!<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Jesus bland kyrkof\u00e4der<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

F\u00f6rsta delen av sista delen<\/h2>\n\n\n\n

S\u00e5 var vi faktiskt till slut framme vid slutet av den h\u00e4r otroligt l\u00e5nglivade och st\u00e4ndigt uppskattade bloggserie d\u00e4r jag i lite drygt 4 \u00e5rs tid nu<\/strong> (!) har skrivit om de olika texterna i den urkyrkliga skriftserien \u201dde apostoliska f\u00e4derna<\/a>\u201d. <\/p>\n\n\n\n

Den uppm\u00e4rksamma l\u00e4saren har f\u00f6rst\u00e5s m\u00e4rkt att jag inte skrivit n\u00e5got om \u201dDidach\u00e9, de tolv apostlarnas l\u00e4ra\u201d som med bred marginal \u00e4r den mest l\u00e4sta av dessa texter i v\u00e5r tid. Jag tycker den inneh\u00e5ller f\u00f6r mycket f\u00f6r att jag ska kunna klara av att spegla det i en enda bloggpost. Kanske kommer det n\u00e5got om den h\u00e4r i framtiden, det f\u00e5r vi se. Annars f\u00e5r ni l\u00e4sa den sj\u00e4lva. Du hittar alla dessa bloggposter under kategorin \u201dapostoliska f\u00e4der\u201d<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Sist i raden av de urgamla texterna hittar vi allts\u00e5 \u201dBrevet till Diognetos\u201d! Det finns v\u00e4ldigt mycket fint i det s\u00e5 det h\u00e4r blir \u00e4nd\u00e5 inte riktigt slutet. Vi har n\u00e5gra bloggposter framf\u00f6r oss kring detta enda brev. Vars\u00e5goda!<\/p>\n\n\n\n

Brevet<\/h2>\n\n\n\n

Brevet kan g\u00e4rna kallas f\u00f6r en \u201dapologi\u201d, en skrift f\u00f6r att f\u00f6rsvara och ge sk\u00e4l f\u00f6r den kristna tron. F\u00f6rfattaren \u00e4r ok\u00e4nd och \u00e4ven mottagaren. Det har spekulerats om det skulle vara v\u00e5r v\u00e4n sedan tidigare \u201dQuadratus\u201d som skriver och att \u201dDiognetos\u201d \u00e4r ingen mindre \u00e4n kejsaren i Rom men det verkar inte troligt. Texten anses vara v\u00e4ldigt v\u00e4lskriven rent spr\u00e5kligt s\u00e5 f\u00f6rfattaren var en bildad person.<\/p>\n\n\n\n

G\u00e5r ut h\u00e5rt<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6rfattaren beskriver sin gl\u00e4dje att mottagaren \u00e4r s\u00e5 intresserad av de kristnas tro. Denne har undrat:<\/p>\n\n\n\n

\n

\u201dVilken Gud de f\u00f6rtr\u00f6star p\u00e5 (\u2026) s\u00e5 att de alla f\u00f6rsm\u00e5r v\u00e4rlden och ringaktar d\u00f6den\u201d<\/p>\nF\u00f6rfattaren till Diognetosbrevet<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n

De kristna liknar enligt honom varken grekerna eller judarna. Grekerna <\/strong>h\u00e5ller p\u00e5 med alla sina gudabilder (vilket han h\u00e5nar). De s\u00e4ger ju att de tror p\u00e5 dessa statyer som gudar men i sj\u00e4lva verket beh\u00f6ver de l\u00e5sa in dem p\u00e5 n\u00e4tterna s\u00e5 ingen tar dem f\u00f6r guldets skull. Enligt f\u00f6rfattaren tyder inte det p\u00e5 s\u00e4rskilt mycket f\u00f6rtr\u00f6stan att ha en Gud man m\u00e5ste skydda. <\/p>\n\n\n\n

Judarna <\/strong>f\u00e5r ist\u00e4llet kritik f\u00f6r att de vill offra till Gud (vid denna tid var templet rivet men m\u00e5nga judar hade \u00e4nd\u00e5 fortfarande tempeltj\u00e4nsten som ideal) fast Gud inte beh\u00f6ver n\u00e5got fr\u00e5n oss.<\/p>\n\n\n\n

Ett j\u00e4ttebra j\u00e4ttel\u00e5ngt citat<\/h2>\n\n\n\n

Det finns ett l\u00e5ngt citat fr\u00e5n Diognetosbrevet som jag st\u00f6tt p\u00e5 n\u00e5gra g\u00e5nger och som jag g\u00e4rna vill \u00e5terge i sin helhet! <\/p>\n\n\n\n

\n

\u201dTy de kristna skiljer sig varken till land, spr\u00e5k eller seder fr\u00e5n andra m\u00e4nniskor. De bor varken i egna st\u00e4der eller talar n\u00e5got s\u00e4rskilt spr\u00e5k eller f\u00f6r n\u00e5got egendomligt liv. Deras l\u00e4ra har inte utformats genom l\u00e4rda m\u00e4nniskors tankar och ber\u00e4kningar, inte heller f\u00f6retr\u00e4der de n\u00e5gon tro av m\u00e4nskligt ursprung, s\u00e5som n\u00e5gra g\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

De bor i b\u00e5de grekiska och utl\u00e4ndska st\u00e4der, allt efter som var och en f\u00e5tt p\u00e5 sin lott, och de f\u00f6ljer landets seder i dr\u00e4kt, f\u00f6da och \u00f6vrigt levnadss\u00e4tt, men samtidigt visar de en f\u00f6runderlig och erk\u00e4nt ovanlig h\u00e5llning i sin vandel<\/strong>. <\/p>\n\n\n\n

De bor i sina egna f\u00e4dernesland men som g\u00e4ster<\/strong>; de har del i allt som medborgare men uth\u00e4rdar allt som fr\u00e4mlingar<\/strong>. Varje fr\u00e4mmande land kan bli deras f\u00e4dernesland, och varje f\u00e4dernesland \u00e4r ett fr\u00e4mmande land f\u00f6r dem.”<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Detta k\u00e4nner vi igen vid det h\u00e4r laget f\u00f6r just detta att de kristna lever som fr\u00e4mlingar p\u00e5 jorden n\u00e4mns i v\u00e4ldigt m\u00e5nga av skrifterna i de apostoliska f\u00e4derna och f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven i Bibeln.<\/p>\n\n\n\n

\n

”De gifter sig som alla andra och f\u00f6der barn, men de s\u00e4tter inte ut sin avkomma. Deras bord \u00e4r \u00f6ppet f\u00f6r alla men inte deras b\u00e4dd. De finns till i k\u00f6ttet men lever inte efter k\u00f6ttet. De vistas p\u00e5 jorden, men deras hemland \u00e4r himlen. De lyder de stiftade lagarna men \u00f6vertr\u00e4ffar dem genom sitt eget liv.”<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

De kristna m\u00e4rker ut sig genom sin respekt f\u00f6r livet och f\u00f6r sin sexualmoral och genom att ha ett annat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till de jordiska behoven. Sista meningen om att de f\u00f6ljer lagarna men \u00f6vertr\u00e4ffar dem tycker jag var s\u00e4rskilt fin.<\/p>\n\n\n\n

\n

”De \u00e4lskar alla men f\u00f6rf\u00f6ljs av alla. De \u00e4r ok\u00e4nda men f\u00f6rd\u00f6ms; de d\u00f6das men g\u00f6rs levande. De \u00e4r fattiga men g\u00f6r m\u00e5nga rika; de saknar allt men \u00e4ger \u00f6verfl\u00f6d p\u00e5 allt. <\/p>\n\n\n\n

De van\u00e4ras, men i van\u00e4ran f\u00f6rh\u00e4rligas de; de f\u00f6rtalas men f\u00e5r r\u00e4tt. De sm\u00e4das men v\u00e4lsignar; de skymfas men ger \u00e4ra. N\u00e4r de g\u00f6r gott straffas de som onda; n\u00e4r de straffas gl\u00e4ds de som om de fick nytt liv. <\/p>\n\n\n\n

Av judarna bek\u00e4mpas de som fr\u00e4mlingar och av grekerna f\u00f6rf\u00f6ljs de, och de som hatar dem kan inte ange n\u00e5gon orsak till fiendskapen.”<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

\u00c4ven detta tycker jag \u00e4r vackra ord om de kristnas plats i v\u00e4rlden. M\u00e5 det vara s\u00e5 att de som \u00e4r fiender till kyrkan inte ska ha n\u00e5gra sk\u00e4l att vara det. Tyv\u00e4rr finns det s\u00e4kert ofta anledning till avoghet nu n\u00e4r kyrkan haft betydligt mycket mer maktposition s\u00e5 l\u00e4nge men det kan ju vara ett vackert m\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5terkommer med n\u00e4sta del med fler t\u00e4nkv\u00e4rda ord om de kristnas tro och plats i v\u00e4rlden l\u00e4ngre fram i brevet. Har du n\u00e5gra reflektioner utifr\u00e5n detta s\u00e5 skriv g\u00e4rna en rad nedan! <\/p>\n\n\n