{"id":9821,"date":"2024-04-04T00:15:27","date_gmt":"2024-04-03T22:15:27","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/?p=9821"},"modified":"2024-04-04T00:15:29","modified_gmt":"2024-04-03T22:15:29","slug":"uppstandelsen-blir-storre-med-aren","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.svenskakyrkan.se\/vandravagen\/2024\/04\/04\/uppstandelsen-blir-storre-med-aren\/","title":{"rendered":"Uppst\u00e5ndelsen blir st\u00f6rre med \u00e5ren"},"content":{"rendered":"\n

Min predikan fr\u00e5n p\u00e5sknattens m\u00e4ssa i Ulricehamns kyrka<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Ljus i natten! En \u00e4ngel vid Jesus grav.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Nu n\u00e5gra dagar senare kommer h\u00e4r min predikan fr\u00e5n p\u00e5sknattens m\u00e4ssa. Det \u00e4r ett ganska speciellt predikotillf\u00e4lle f\u00f6r mest handlar det om att stanna upp inf\u00f6r det stora mysteriet. Men jag fick ocks\u00e5 h\u00f6ra att detta med den ”\u00e5ttonde dagen” kan vara ok\u00e4nt f\u00f6r m\u00e5nga s\u00e5 jag hoppas den \u00e4r till gl\u00e4dje!<\/p>\n\n\n\n

Tystnad inf\u00f6r mysteriet<\/h2>\n\n\n\n

Vi stannade upp en stund i tystnad inf\u00f6r det oerh\u00f6rda mysteriet. S\u00e5 g\u00f6r till och med evangeliet sj\u00e4lvt. Vi f\u00e5r m\u00f6ta \u00e4ngeln vid graven men sj\u00e4lva uppst\u00e5ndelsen \u00e4r ett s\u00e5 stort mysterium att det \u00e4r tyst om \u00f6gonblicket n\u00e4r den sker. Graven \u00e4r tom. Den har blivit tom.<\/p>\n\n\n\n

Jag har h\u00f6rt om Jesus uppst\u00e5ndelse sedan jag var liten men den blir liksom st\u00f6rre med \u00e5ren.<\/strong> Som barn t\u00e4nker man v\u00e4l p\u00e5 ett s\u00e4tt att n\u00e4stan vad som helst \u00e4r m\u00f6jligt. Inte \u00e4r det s\u00e5 konstigt att Jesus kan uppst\u00e5, jag har l\u00e4st m\u00e4rkligare saker i b\u00f6cker. Men det d\u00e4r har \u00e4ndrat sig i takt med att jag st\u00e5tt inf\u00f6r hoppl\u00f6sa situationer i livet. Saker som det har varit helt om\u00f6jligt att se en l\u00f6sning p\u00e5. Jag har f\u00e5tt f\u00f6rst\u00e5 mer av hur d\u00f6den drabbar och vet att n\u00e4r n\u00e5gon l\u00e4ggs i en grav s\u00e5 \u00e4r det slutet.<\/p>\n\n\n\n

Om\u00f6jligt<\/h2>\n\n\n\n

Vi vet ju s\u00e5 v\u00e4l allihop att det \u00e4r om\u00f6jligt det vi \u00e4r samlade kring i natt. Jag f\u00e5r upp \u00f6gonen f\u00f6r det ibland n\u00e4r jag f\u00e5r ber\u00e4tta om tron f\u00f6r skolbarn eller vad det kan vara som inte vet n\u00e5got innan. S\u00e5 f\u00e5r man ber\u00e4tta att vi tror att Jesus dog p\u00e5 korset och att han sedan uppstod och lever igen. Att han fortfarande lever och \u00e4r med oss och \u00e4r densamme nu. Och man ser p\u00e5 dem att det \u00e4r mycket att sm\u00e4lta och sj\u00e4lv h\u00f6r jag ju att det l\u00e5ter absurt och konstigt.<\/p>\n\n\n\n

Om detta vore sant, d\u00e5 kastar det allt annat jag vet om v\u00e4rlden \u00f6ver \u00e4nda.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Och s\u00e5 var det n\u00e4r Maria och Maria var de f\u00f6rsta att f\u00e5 h\u00f6ra budskapet fr\u00e5n \u00e4ngeln. Det h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndrar allt. De kunde inte ta till sig p\u00e5 en g\u00e5ng allt som f\u00f6ljer med tillsammans med detta budskap och vi f\u00f6rst\u00e5r det v\u00e4l fortfarande inte helt.<\/p>\n\n\n\n

Om Jesus uppstod, d\u00e5 var han den han sa att han var<\/strong>, vi kan lita p\u00e5 allt det andra ocks\u00e5, d\u00e5 \u00e4r det Gud som har den slutliga makten, inte de som ser starka ut i v\u00e4rlden, inte ens ondska och d\u00f6d. Om jag inte m\u00e5ste frukta d\u00f6den l\u00e4ngre, varf\u00f6r ska jag vara r\u00e4dd f\u00f6r n\u00e5got annat heller d\u00e5? Det \u00e4r s\u00e5som han har sagt. Var inte r\u00e4dda.<\/p>\n\n\n\n

Framtiden<\/h2>\n\n\n\n

Och framtiden f\u00f6r\u00e4ndras. En dag ska liv f\u00f6lja p\u00e5 d\u00f6d \u00f6verallt. Precis som d\u00f6den inte fick sista ordet p\u00e5 l\u00e5ngfredagen s\u00e5 kan denna v\u00e4rldens och v\u00e5ra egna l\u00e5ngfredagar till slut en g\u00e5ng i framtiden som ligger i Guds hand v\u00e4ndas i p\u00e5skdag.<\/p>\n\n\n\n

Ingen kunde ha v\u00e4ntat sig det. Vi har som parallell inatt ber\u00e4ttelsen om Israels befrielse ur slaveriet i Egypten. En r\u00e4ddning fr\u00e5n n\u00e4rap\u00e5 d\u00f6d till ist\u00e4llet ett nytt liv. Ett liv d\u00e4r de inte l\u00e4ngre \u00e4r slavar under n\u00e5gon farao utan fria, Guds eget folk. <\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 med v\u00e5r p\u00e5sk. Vi lyder inte under n\u00e5gon annan herre, inte egentligen, vi f\u00e5r tillh\u00f6ra Jesus. En Herre som \u00e4lskar oss, som lidit f\u00f6r oss och gett sitt liv f\u00f6r oss.<\/p>\n\n\n\n

Den \u00e5ttonde dagen<\/h2>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r h\u00f6ra om gryningen efter sabbaten, den f\u00f6rsta veckodagen. Detta \u00e4r en soluppg\u00e5ng f\u00f6r alla som \u00e4r i m\u00f6rker och i d\u00f6dens skugga.<\/p>\n\n\n\n

Man brukar tala om den \u00e5ttonde dagen. Den sjunde dagen avslutade Gud sin skapelsevecka med att vila. Det var den f\u00f6rsta veckan det. I bibeln, liksom i gamla almanackor hos oss b\u00f6rjar veckan p\u00e5 s\u00f6ndag och slutar p\u00e5 l\u00f6rdag, l\u00f6rdag \u00e4r sjunde dagen. <\/p>\n\n\n\n

Jesus har g\u00e5tt igenom allt sitt arbete, spridit och f\u00f6rkroppsligat Guds rike, p\u00e5 sj\u00e4tte dagen, d\u00e5 m\u00e4nniskan skapades, d\u00e5 h\u00e4ngde han p\u00e5 korset f\u00f6r att \u00e5terst\u00e4lla oss och f\u00f6rena oss med Gud p\u00e5 nytt. Sjunde dagen var det fullbordat och han vilade i graven fr\u00e5n sitt verk.<\/p>\n\n\n\n

Men nu skapar han n\u00e5got nytt. Livet i nytt ljus fr\u00e5n l\u00f6ftet om Jesus seger \u00f6ver det onda. Det \u00e4r den f\u00f6rsta dagen i det nya, den \u00e5ttonde dagen p\u00e5 veckan. V\u00e5r dopfunt \u00e4r \u00e5ttakantig f\u00f6r att p\u00e5minna oss om det. Och vi forts\u00e4tter att samlas den \u00e5ttonde dagen f\u00f6r att komma ih\u00e5g det, s\u00f6ndagen. Herrens dag.<\/p>\n\n\n\n

V\u00e4rldens ljus<\/h2>\n\n\n\n

Vi har t\u00e4nt v\u00e5ra ljus fr\u00e5n Kristusljuset. Kristus som \u00e4r v\u00e4rldens ljus Vi sitter med dem nu. Vi b\u00f6rjade i m\u00f6rkret och natten och i v\u00e5ra liv k\u00e4nner vi till m\u00f6rker, r\u00e4dsla, hoppl\u00f6shet alltf\u00f6r v\u00e4l. De verkar s\u00e5 starka, de f\u00e5r s\u00e4kert sista ordet till slut, t\u00e4nker vi. Men vi har tagit emot evangeliet nu.<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r ta det till v\u00e5ra hj\u00e4rtan och l\u00e5ta det lysa upp v\u00e5rt m\u00f6rker. Kanske \u00e4r det v\u00e5r allra viktigaste uppgift som kristna h\u00e4r i v\u00e4rlden, att v\u00e4nda oss till Gud f\u00f6r att ta emot hopp och kraft. Och vi f\u00e5r b\u00e4ra med oss dem n\u00e4r vi g\u00e5r h\u00e4rifr\u00e5n och t\u00e4nka att vi sj\u00e4lva \u00e4r som kvinnorna i evangeliet. Vi har h\u00f6rt om Jesus uppst\u00e5ndelse, vi har \u00e5tminstone anat tillr\u00e4ckligt mycket av vad det inneb\u00e4r och vi f\u00e5r b\u00e4ra ljuset vidare till andra.<\/p>\n\n\n\n

Trosbek\u00e4nnelsen \u00e4r en lovs\u00e5ng, en p\u00e5minnelse till oss om det goda vi f\u00e5tt del av. L\u00e5t oss st\u00e4mma in i kyrkans tro.<\/p>\n\n\n