Vattenlek med pallplats

Två trötta organister strålade samman i morse för lite planering. Kaffet intogs och vi småpratade lite. En ny orgelelevsturné står för dörren och vi ska ägna oss åt lite stämning. Inte stämma orgelpipor, men stämma läskflaskor. Jag hade gjort min läxa, skaffat en tomback för dagens session och när vi väl bestämt oss gick det undan. Helt plötsligt fanns energin och glädjen och vi fyllde vattenflaskor och provade oss fram i köket. Sen övade vi in en hel låt med tre flaskor var! Vansinnigt kul!!

20150331_092816

En blivande F-durskala

20150331_092837

Åse blåser flaska!!

Jag uppskattar alla mina musikerkompisar på olika håll så otroligt mycket! Så himla roligt det är när vi gör saker ihop! Den ena idén ger det andra och kreativiteten är på topp!

Sen satte vi punkt med lite pimpade flaskor!

20150331_095029
Resten av dagen ägnades åt egen övning inför påskfirandet i kyrkan, samt svinkalla promenader med Åssian vid sjö och landsväg. Samt idel stillasittande.

20150331_144955

Älskar min hundjacka med rejäl kapuschong!!

20150331_192543

utsikt från en hallpall

20150331_191046

Utsikt från en mjölkpall (i Beddingestrand)

20150331_161025

Utsikt från en fåtöljpall

Älskade kyrktanter och manskör

Denna veckan är ingen kul vecka. Två av våra kyrktanter begravs och det är tungt i vårt arbetslag. På den ena begravningen sjöng en manskör och hela kyrkan fylldes av deras vibrerande, kraftfulla, vackra sång. Det är något alldeles speciellt när de mullrar igång. Jag är uppvuxen med manskör; varenda fest som mina föräldrar hade bestod av manskörssång. Pappa var med i manskör och alla hans kompisar också och de sjöng på varenda fest, och varenda Valborg såklart.

I morgon är det dags för nästa begravning och då kommer några före detta kyrkokörsmedlemmar och delar sorgen med mig. Det är fint.

I övrigt är det en pinfull vecka bestående av 6 begravningar, 4 körövningar, 1 kör-styrelsemöte, 3 orgelelever, 4 solist-övningstillfällen, morgonmässa, planering… I morgon blir en låååång dag, från kl 12-22. Tur jag är ung och stark, bara 49 år. Ibland undrar jag vilket som är värst; bävan inför den långa dagen, eller själva dagen. Tror nog att jag har en liten tendens att oroa mig i förskott.

En sak jag funderat över är all den där tiden som det inte står något om i en instruktion. Allt det där som jag är så himla nöjd med när det är gjort, typ att fotografera under något som kören gör, sen att vara på plats på jobbet i så god tid så jag hinner ladda ner i datorn, skriva ut på lämpligt format och sen sätta upp på anslagstavla så det syns att jag gjort något.
20150324_084136
Och sen också helst samtidigt som körhelgen pågår, att ta foto och lägga ut käcka bilder på facebook för att visa att jag fiiiiinns och jag göööööör något. Sånt behövde man inte göra för 5-6 år sen, men nu nästan förutsätts det att man gör.

Dessutom ska man lyckas klura ut hur man får bildutskrivningsfunktionen att skriva ut i färg. Jag har hittat hur jag skriver ut en vanligt dokument i färg, men i bildutskrivningsfunktionen hittade jag inte. Det bidde svartvitt. Alltid något.

Men jag kan glädja mig åt att jag fick ett litet påskägg igår. Det var så fina små chokladägg och små godisägg. 20150324_194500Jättegott och precis vad liten körledare behöver stoppa i munnen när hon går där i sin ensamhet och rullar ihop matta och stoppar trumma i sin säck och sorterar sina högar. Tack, kära M och A-M!

En fin avslutning på denna dagen blev en middag med mina arbetskamrater. Vi har letat länge efter ett datum och ställt in flera tillfällen, men i kväll blev det äntligen av. Underbart gott och kul att vara tillsammans och prata och skratta.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.

Lördag som kördag

För 6 år sen funderade jag tillsammans med min körledarkompis på vad vi kunde göra för att bringa ljus i vårt gospelmörker. Det var nämligen så att stora stadens festival var bara vartannat år, så alltså var vi alldeles festivallösa vartannat år. Nu är det inte så längre, utan nu avlöser sig alla gospelfester på varandra; i varje hörn är det körfest med olika körer och olika mer eller mindre fashionabla artister. I alla fall så tog vi tag och bokade in ett par goda gospelprofiler och gjorde vår egna lilla dag. Ytterligare 2 andra körer bjöds in och tillsammans fixade vi alltihop. Nu har vi åtnjutit en 3:e kördag och i år hade vi bjudit in Ulf och Åsa Nomark.
20150321_154340
Samarbetet har varit lysande men varje år har jag haft lite dåligt samvete eftersom vi alltid varit i Bjärred hos min kollega och därmed har de fått ta mycket av logistiken och vi har bara kommit dit och tagit del. Lyckligtvis är min kollega ett litet under av organisation och dessutom försedd med ett band av frivilliga som ordnar mat till oss. I min kör har vi hjälpt till med att baka kakor.

Men i år hjälpte jag faktiskt till rätt så mycket. Jag gjorde ljudfiler till min kör att öva efter och jag delade med mig av dessa filer till min kollega och det är jag så nöjd med. Jag har kunnat hjälpa till!! Fast detta kom jag inte på förrän igår, att jag faktiskt hjälpt till.

I alla fall så har vi rasande roligt. Vi får ny inspiration av skickliga körledare och duktiga sångare och vi får uppleva nya låtar i stor-kör. Sen är det en ren fröjd att gå hem och fortsätta med de låtar som fastnat lite extra i våra hjärtan. Vi har fått med oss riktigt mycket inspiration och dans och lite sångteknik på köpet. Lite glada körledare kommer här:

20150321_132048

Isa och Anders

20150321_133756

Lotta och Anna

 

Tack Isa och Bjärreds församling för ännu en kalasdag!

 

Nu är denna lilla Lotta faktiskt återhämtad efter en lång lördag. Det var lite spännande när vi väl kom dit. Nästan alla var på plats, utom min kära make. Vi skulle börja sjunga upp men han var inte där. Jag blev lite svett och orolig, och efter en stund hittade jag honom i köket. ”Vad gör du?” undrade jag lite, liite irriterat. ”Jag gör kaffe till mig och Mats!”. !! Basarna behövde helt klart kaffe för att kunna sjunga en hel dag. Det kanske vi ska ta med oss i utvärderingen av denna dag. Mera kaffe till folket!

Ställfredagstid

Äntligen! Idag har jag varit på jobbet hela dagen och flyttat papper och skickat papper och stoppat på plats. Två onsdagar i rad har jag varit iväg på annat. Det har såklart varit roligt och givande det också, men onsdagen och fredagen är de dagar jag ägnar åt att stoppa på plats. Och dessutom var jag borta i helgen på årsmöte och workshop. Jättekul såklart det också.

Förutom papper har jag spelat på en begravning idag. Jag blir så lycklig när jag spelar ”Blott en dag” och slutar med en kvint i pedalen och hör hur extra-bastonen klingar in efter någon sekund. Det är häftigt. Inget konstigt, alls, men underbart ändå.

20150319_165621 Igår fick jag hjälp med att sätta fast lilla gallret på lampan till orgelpedalen. Roligt med initiativ-rika orgelelever. Jag vet inte riktigt hur länge gallret har legat bredvid spelbordet. Själv har jag liksom inte blivit färdig till det. Tack H!

Det är mycket orgel nu. Roligt! I veckan hämtade jag adept nr 2 i hans skola för besök i kyrkomusikerkollegiet och när jag kom in i kapprummet såg det ut så här:20150318_131458
En härlig syn med orgelspelboken bland alla grejer!!

I helgen fick jag vara på årsmöte i kombination med workshop. Vi fick sjunga så ljuvliga sånger med underbart pianistisk klaversats till snygga raffinerade ackord och fräcka och fina låtar. Allt ingick. Tack Stefan och Lotta och Helena – Nilsson, Hasselquist Nilsson och Parrow.

20150314_113910

Och naturligtvis har jag fått vara på stranden också. Jag kan inte låta bli att infoga följande stad i ljus:
20150311_180214
Ibland är livet så vackert, faktiskt. Och idag är det vackert också för jag får äta kvällsmat med min familj.

Pax!

 

Trots allt

Igår började jag bekymra mig lite grann. Jag hade nämligen bokat in möten och träffar på tider då jag brukar ha mina yoga-pass. Min kropp har en tendens att stelna till ganska snabbt om den inte får ständig blodgenomströmning och jag behöver så väl mina pass. Nå, i alla fall. Jag trixade och manade på lite grann och lyckades boka in ett pass sent i gårkväll. Då hann jag inte till yoga-kursen jag egentligen var anmäld till, så jag fick ta ett pass på gymmet istället. Det gick ju bra.

Sen idag skulle jag ha möte mellan kl 10-12 så då rök min vanliga yoga-tid inne, men jag bokade ett tidigt i morse istället, kl 06.45. Det är bara det att när jag har ett så tidigt pass inbokat, vare sig det är yoga eller spinning, så vaknar jag alltid kl 02 eller 03 och undrar om det inte är dags snart. I natt låg jag vaken till halv fyra, då jag gick upp och drog på hundkläderna och gick några kvarter med Åssian. Sen somnade jag, ända till halv sex. Jag kom iväg på mitt pass och det var väl ingen lysande prestation av mig, men det är inte det som räknas. Det viktiga är att jag försöker och försöker och jobbar på. Sen kom jag hem och lugnade mig i ren protest mot allt som låg och lurade och pockade på och skulle göras. Jag vattnade blommorna och skrev brev till min kompis och satt en lång stund och drönade vid bordet. Sen joggade jag med Åssian också innan jag gav mig iväg till mötet. Jag var lite sen, 2 minuter, så jag ilade så fort jag kunde. När jag kommer dit får jag beskedet att det var inställt. Oooh, så ledsen jag blev. Här hade jag ändrat och haft mig med mina pass för att vara på möte och så hade de ställt in det. UTAN ATT RINGA OCH MEDDELA ALLA BERÖRDA!!!! Jaha, jag valde mellan att tjura eller glädja mig åt att jag helt plötsligt hade ett par timmars tid att röja på mitt skrivbord på jobbet. Jag valde det sista.

Sen gick hela dagen i ett litet huj. Jag hade barnkören och juniorkören – den förstnämnda sjöng av hjärtans lust. Jag behövde knappt andas om vad vi skulle göra, de satte fart själva att sjunga och marschera och humma och leka och ha sig. Det var en ren fröjd att se dem. Den sistnämnda, juniorkören, skulle ha årsmöte och de ville läsa allihopa och det är imponerande att höra hur de kämpar sig igenom revisionsberättelser och redovisningar. Och nu ikväll har jag bringat lite reda i mina papper. Jag känner mig lite som Ulla-Bella-sekreterare – Lotta-Bella-sekreterare. mitt ordningssinne firar jättelika triumfer… när det gäller en del. När det gäller google-drive går det inte så bra. Jag delar en mapp med min kära musikerkompis och helt plötsligt har det hamnat dokument i denna mapp som inte borde vara där, och jag begriper inte riktigt hur det hamnade där… Jaja, jag lär mig kanske en dag hur den funkar.

Men trots allt, trots en natt med i stort sett noll sömn så gick denna tisdag som en liten dans. Undrens tid är sannerligen inte förbi.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.

Dagens guldkorn

Äntligen har jag hittat luft-autostradan in i min vackra irländska tvärflöjt. För ett par veckor sen var jag med på en radio-inspelning i grannkyrkan. Som vanligt undrade varför jag tvunget skulle vara med på detta – jag som har så mycket att göra. Men nu var jag där och det var bara till att gilla läget. Som vanligt blev jag helt drabbad av stunden och överlycklig för att jag var där. Det var så fin musik som spelades och jag fick inspiration i överflöd, bland annat fick jag en irländsk sång som vi sjöng, vilken jag nu spelar dagarna i ända på min tvärflöjt i peruanskt rosenträ. Och äntligen klingar min flöjt så vackert som jag vet att den kan göra, men jag har aldrig lyckats med den. Men nu så!!

Nästa guldkorn skedde på barnkören. Pojken M blev lite ledsen och jag bad Pojken G gå och hämta honom – och det lyckades!! Jag vet inte riktigt vad det handlade om, men pojken var i alla fall glad hela körövningen sen!!

Tredje guldkornet var min makes stora glädje över alla You tube-klipp som han hittar. Han visade mig ett som han tyckte var så fantastiskt. Och han hade rätt, det var helt fantastiskt. Det hjälpte mig med idéer till Juniorkörövningen, och de köpte min idéer rakt av. Makalöst, faktiskt.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.

Magisk mässa

Ibland blir det så där; vi planerar ganska bra, tycker vi nog, jag och prästen. När söndagen kommer så tuffar vi på som vi brukar, och sen, helt plötsligt så bara stämmer allt. Predikan leder rakt in i körens sånger och helt plötsligt är det som om vi är genomplanerade…. men det är vi inte utan det ena ger det andra och så bara bliiir det så mitt-i-prick. Det är fantastiskt varenda gång det händer. En liten ensemble ur Hyllie Gospel kom och sjöng och mässan blev så ljuvlig.

20150308_143812
Solen sken och eftermiddagen ägnades åt en kopp kaffe i solen och sen slocknade jag som ett litet ljus. Kvällen ägnades åt en promenad på stranden. 20150308_181415
När det varit en så vacker dag och allt är kav-lugnt så blir allting så oändligt vackert. Hundens rörelser på stranden blir som siluetter och allt är bara frid.

Dagen skulle ägnats åt idel ädel skrivjobb, men jag har inte orkat. Vi var i Småland igår på 50-årsfest och det var så mycket glädje och kärlek och musik och bilkörning. När vi kom hem halv tolv igår natt till Malmö blev vi bjudna på paj och kaffe hemma hos dottern när vi skulle hämta hunden, så vi har inte sovit så mycket. I morgon är det en lång måndag och då kan jag skriva istället. Det gäller att välja sina strider och bara bestämma sig. Idag vilar jag och är människa som bara såsar. I morgon blir det fart. Då ska jag städa, hälsa på pappa och spela in lite filer och skriva lite grejer… kommer osökt att tänka på Pippi Långstrump och Mors lilla lathund; I morgon ska jag städa, hela Guds långa dag, ja ojojoj vad jag ska gno! Ha! Ja, så är det! Ja, ojojoj vad jag ska gno!

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.

 

 

Vilket ben?

Som vanligt är det miljoner tankar som snurrar och massa trådar att fyra av. För dagen bestod 1 av trådarna att skicka iväg beställningen till barnkörernas tröjor. Si eller så? Vår kära diakon Charlotte hjälpte mig bringa klarhet i mina tankar.

Och när ska jag hinna öva till begravningen i morgon?
Ungdomskören skulle ha sammanträde och då skulle gamla papper från förra året letas fram för att vidare-ges till den stjärna som lovat skriva verksamhetsberättelsen. Rätt papper hittades snabbt och kopierades till tösa-biten och dagordning fiskades fram i ett nafs. På mitt lilla jobb är det numera så att jag måste logga in till kopieringsmaskinen och mitt arbetsrum är tvärs över gården på andra våningen – längst bort från expeditionen, såklart. Jag skickade uppdrag till kopieringsmaskinen och raskade ner för att skriva ut. När jag loggat in var inkorgen i maskinen alldeles tom. Jahapp. Ut och över gården och upp för trapporna och skicka iväg utskrifts-ordern igen. När jag kom ner igen hade den första ordern rasslat in, tillsammans med den andra. Minsann. För säkerhets skulle skrev jag ut båda två… Jaja.

Sen bar det över gården igen och in i ”verkstaden” där sammanträdet skulle hållas. Fram med blyertsar och plastglas och 1 Loka-flaska och Balleriiiina-kex – Jo, de måste ha kex annars döööööör de av tristessen med sammanträde. Fast numera är de luttrade sammanträdesrävar och sammträdet blev klart på 10 minuter. Smidigt. Sen rasslade vi in i kyrkan och övade. Kul!

Dessförinnan hade jag orgellektion med min elev och som vanligt är det rasande roligt!

Jaha, efter ungdomskören kom maken med lite förtäring till mig. Han är snäll. Sen skulle han hjälpa mig rassla igång en ljuskanon så vi kunde se ett litet filmklipp av pedagogisk karaktär för att piffa upp Hyllie Gospels körövning och få lite inspiration. Det gick inte så bra med ljuskanonen så det slutade med att vi lyssnade tillsammans i stället. Alltid något. Tänk, för att kunna tillgodogöra sig dagens hjälpmedel bör man vara typ dator-snille. Eller musiklärare. Jag tror att musiklärare har stenkoll på de tekniska hjälpmedlen, för de helt enkelt måste. Men det är bara vad jag tror.

Och nu kanske jag hinner öva till begravningen… kl 23.11. Alltid något… Ooooh nu har jag precis insett något riktigt läskigt. Önskemålet var Adagio ur De fyra årstiderna av Vivaldi… Jag tänkte Våren av Vivaldi och kollade den långsamma satsen vilken är en Largo. Adagio finns i Sommarn och Hösten och de noterna har inte jag. Uhu. Bäst jag tar med min CD så de kan lyssna ifall de inte vill höra min fina inövade Largo ur Våren av Vivaldi. Suck. Gud ge mig sinnesro…

Jaja. Tack för idag. Tack för en underbar vanlig dag.