Min tisdag 2

Idag var jag tidigt på jobbet. Jag hade såå mycket att få ordning på. För det första skulle Juniorkören ha årsmöte med ekonomisk redovisning och verksamhetsberättelse som skulle på plats. Dessutom var jag tvungen att kolla in en sång på youtube för att få koll på hur den gick. Kompositören är vidtalad, och jodå, jag får sjunga sången med mina körsångare. Skissen som jag gjort med blyerts var högst bristfällig så det var millimeterkoll som stod på schemat. Det är så typiskt mig att göra en slarvig skiss och så litar jag helt och fullt på att min hjärna skall minnas alla detaljer, men se, så är det inte.

Sen hade jag en massa noter att få koll på till ungdomskören. Arbetsmaterial fanns i en länk och detta skulle bringas reda i (originalnoter delas ut på plats på körfestivalen senare i vår).

Innan lunch träffade jag en tjej som ville börja i kören. Jag kände genast igen henne, vi har mötts på diverse körkonserter i staden. Vi pratade lite och sen sjöng hon. Sången blev så fin och jag kunde lägga en stämma i refrängen. ”You´ve got a friend” sjöng vi. Så roligt med lite finsång så där innan lunch.

Efter lunch fick jag öva med min präst som ville uppfriska minnet kring liturgiska sånger. Det lades också lite stämmor och ännu mer sångglädje implementerades i lilla Lotta. Så roligt med ännu mera finsång!!

Sen skulle jag prata med chefen om våra söndagar i höst. Jag och mina musikerkollegor har planerat vem som spelar när och var, vilket inte är ett lätt pussel att få ihop. Vi har inte löst det än.

Alla möteshandlingarna till körens årsmöte kom på plats och jag kunde trycka ut en snygg bibba till kören. Jag dukade med saft och ballerina-kex och sen fick vi minsann en hel paket salta pinnar av vår präst som gick och förberedde kvällens aktivitet. Gissa om mina körbarn blev glada. Både kex och pinnar!!!!!!! Oj vad de åt. Årsmötet lyckades på något sätt att genomföras trots diverse gapskratt (berodde på sockerkickar lät de berätta… eller saltkickar kanske?). Julie, 9 år och dagens ordförande, hade ingen lätt uppgift, men till slut hade vi trasslat oss genom hela dagordningen. De vill sjunga sånger på engelska och ha övernattning i kyrkan. Det känns som om jag kan genomföra deras önskemål. Samt att de tyckte det var helt okej att öva igenom sångerna som ska sjungas på högmässan i stadens katedral, trots att endast 4 körsångare kan deltaga i denna mässa. Gissa om jag pustade ut över deras samarbetsvilja. Jag har nämligen de senaste veckorna varit ganska bekymrad över att endast ett fåtal har möjlighet att deltaga i den extra-insatta mässan. Men det är ju fler körer med och då känns det lättare. Vi hann även med att sjunga lite sånger efter årsmötet. Ibland går det snabbare än annars.

Idag var en typisk sån där gång där kören hade JÄTTEROLIGT och jag tyckte mest det var kaos. Men jag tappade inte humöret, så det är ju bra. Jag KUNDE se mitt i röran att de hade stenkul och då fick det vara bra med det.

När jag diskat och skrivit ut protokollet så gick jag in i kyrkan och lyssnade lite grann på musikteatern. Det var lysande bra, men lilla Lotta var helt slut och hungrig och dessutom lite smygförkyld med huvudvärk, så jag smet iväg efter en halvtimme. 2017-04-23 14.26.04Nu är kvällsmat intagen ute på lokal, och jag har suttit länge vid köksbordet och läst med dottern. Dessutom har jag övat nyckelharpa.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.

Min tisdag

Min tisdag började jättetidigt, halv fem. Inte ens hunden ville gå sin runda, vi kom runt 2 hörn, sen vägrade han gå längre. Det var bara till att gå hem igen, och försöka sova en stund till. Men det gick inte, jag bara vilade och så gick jag upp tjugo i sex för att köra till dagens yoga-pass. Det var så rasande roligt för jag fick så mycket cred från min instruktör. Jag är ihärdig och jobbar på mycket och nogsamt, och det märks. Hon konstaterade vilken skillnad det är nu, jämfört med första gången jag kom dit. Så roligt!!!! Jag blev så himmelens glad!

När jag kom hem ville hunden ut och det gick i en rasande fart. Vi mötte gatans hundar och det blev ett glatt möte, både mellan hundar och mattar. Så roligt, eftersom min hund lugnat sig betydligt och KAN umgås utan att morra och tuffa sig.

Sen for jag iväg till jobbet och fikade med mina arbetskamrater. Det blev många tankar kring tingens gång. Dessutom planerade vi påskdagens mässa för små och stora och det var perfekt eftersom jag skulle träffa min kör idag.

Sen fick jag ge mig iväg till S:t Pauli kyrka och hämta grejer som jag glömde där när vi hade konsert med ungdomskörerna i onsdags, och sen for jag till bibblan och letade låtar till vår konsert om fred. Tro det eller ej, men jag hittade Michael Jackson´s låtar; Heal the world samt We are the world. Dessa låtar har ju förvisso funnits i många år och stötts och blötts överallt, och när jag kom till kyrkan satte jag mig och sjöng, och sjöng, och sjöng och spelade. Jag blev faktiskt helt tagen. De är ju så bra! FORTFARANDE!!! Mitt i prick, liksom.

Sen förberedde jag Juniorkörövningen – kollade vilka körtröjor som fanns i arkivet för att veta vad som ska beställas, fixa dagordning till körens sammanträde, dukade med 1 kex/skalle samt saft och blyertspenna, fixade2017-04-04 18.31.13 hem-lapp inför stundande vecka med påsklov och sång på söndagen. Det var liite tight att ha både sång-övning OCH sammanträde på samma timme. Vi hade mycket uppgifter att fördela inför påskdagens mässa, det tog ganska lång tid, viktigt med rättvisan!! Men sen steg sången klart och rent – vi sjunger John Rutter´s ”Se på din värld” och det blir så himmelens vackert med de klara barnrösterna!

Sen var det fantastiskt roligt att höra barnen resonera på sammanträdet kring både det ena och andra.

När barnen gått hem kontaktade jag de barn som inte var på kören – de var bara sjuka och jag mailade hemskicke-lappen till föräldrarna.Jag skrev rent protokollet också då dagens sekreterare fick kalla fötter och drog sig ur.

Nu ska jag bara leka lite med hunden, sen ska jag säga godnatt.

Tack för idag, tack för en underbar vanlig dag.