Nov 22

En trött men inte hopplös reflektion efter en vecka i klimatförhandlingslandet.

AnderottiDen officiellt sista dagen på klimatförhandlingarna så fanns det en del mer hoppfulla röster om modesta framflyttningar av positionerna. Nu har jag lämnat Polen och försöker så smått utvärdera. Kyrkor och religiösa företrädare har varit lite mer synliga än tidigare. I alla fall kändes det så. Både med aktiviteter, närvaro i seminarier och som vanligt i ett brett nätverkande kring förhandlingstexternas innehåll.

I ett intressant möte idag så bekräftades den känslan. På initiativ av UNFCCC fick några företrädare träffa en av de ansvariga i UNFCCC sekretariatet , Daniele Violetti, som uttryckligen sa att religioner skulle kunna spela än större roll för att höja trycket på politiker att ta modiga och långsiktiga beslut. Det är intressant. Lite stolta kan vi vara i Svenska kyrkan som nästan alltid nämns för det interreligiösa manifestet som ärkebiskop Anders Wejryd tog initiativ till. Under året fram till nästa COP i Lima, Peru så ville UNFCCC hitta möjliga samarbeten.

Det känns utan tvekan spännande att det vi gör i församlingar, stift och på nationell nivå i Svenska kyrkan och det samarbete vi har i Sveriges Kristna Råd har betydelse. Kanske lite mer än vi trott.  Jag hoppas att det finns många stolta och engagerade medlemmar som kanske kan förstå att  det mest enkla lokala arbete har betydelse i den stora helheten. Låter det som om jag tar till stor-orden? Jo, kanske men ibland måste man göra det för att kunna gå tillbaka i det vardagliga och småtråkiga harvandet.

För vi behöver lite uppmuntran: Det är många kommentarer om hur långsamt det går och hur lite som görs. Vilket är helt sant. Men vi är fler och fler som är villiga att förändra. Det finns fler och fler möjligheter att klara både mat och energi försörjningen på jorden. Men då måste det till större ansvarstagande från de som har makt och medel, det behövs mer rättvisa och ett aktivt arbete för att skapa en värld i fred. Kort sagt Kärlek, fred och förstående. Eller mer klatschigt – Love , Peace and Understanding!

Nov 21

Frustrationernas centrum ligger i Warszawa idag.

 

IMG_2259COP är en märklig blandning av förhandlingar, seminarier, nätverkande och utbytande av strategier och underrättelser, som ibland kan närma sig skvaller. Lägg därtill en hyfsad dos av frustration så är bilden någorlunda täckande. Årets COP i Warszawa är inget undantag. Men kanske ändå att det har varit lamare än tidigare och lite trögare än förut.

Dagen började med att under frukosten få utbyta tankar och åsikter med Lucille Sering, en av ledarna för Filippinernas delegation. Det var slående att höra hur annorlunda historierna låter från hennes perspektiv. Hur fasteaktionen som deras förhandlingsledare  Naderev ”Yeb” Sano har beskrivits som en hungerstrejk när den inte var avsedd som det. Från hennes perspektiv var det en andlig (spiritual) handling och inte någon form av utpressning. Det var också givande att hör hur lite som hon tycker ligger bakom det som t ex EU säger sig vilja göra samtidigt som de vill lägga mer ansvar på utvecklingsländer att göra mer.De har två år i rad fått se stora värden och många mänskoliv gå till spillo på grund av väderrelaterade katastrofer. Förlusterna och skadorna är jättelika och det måste finnas ett sätt att som gör att den rika delen av världen ersätter och bygger upp. Men viljan är minst sagt svag.

 

Det är frustrerande att se och ta del av forskarnas entydiga underlag som visar på en klimatpåverkan som människan är ansvarig för och i allt väsentligt har sitt ursprung i den rika världen inte tas på allvar. Den politiska viljan att tillmötesgå vad vetenskapen säger är nödvändig är minst sagt svag. Det är som att säga till en svårt sjuk patient att vi har diagnosen på din sjukdom och vi vet vilken behandling som du behöver men vi ger patienten enbart 30% av den nödvändiga behandlingen och hoppas att patienten klarar dig. Det skulle få vem som helst att börja protestera kraftigt. Precis samma är det med klimatförhandlingarna, med undantag att de kraftiga protesterna lyser med sin frånvaro och att sjukdomsinsikten hos patienten är mycket låg.

 

Men idag så var det nog för en del av frivilligorganisationerna. Vissa ansåg att nu fick det vara nog med Warszawakonferensens brist på att föra processen framåt och lämnade förhandlingslokalerna i protest.  Andra valde att stanna kvar. Det gjorde ACT (Action by Churches Together) även om det fanns goda skäl för att lämna så fanns det också goda skäl att stanna. Ett av skälen att vi stannande var att många av utvecklingsländerna med mycket små delegationer tar hjälp av oss för att värdera bud och vad som sker i förhandlingarna. Att lämna innebär då att faktiskt dra undan en del av deras support och det gynnar enbart de rika och starka länderna. Men respekten finns för båda besluten i de båda lägren bland frivilligorganisationerna.

 

Inatt fortsätter antagligen försöken att utveckla texter för att ta processen vidare och i morgon är det den sista dagen på årets COP. Vi får se om den kan bära med sig ett litet myrsteg framåt, trots att det vi behöver är stora kliv framåt.

Nov 20

Fasta – för ett bättre klimat!

IMG_2215

 

I solidaritet med Filippinernas folk så tog Lutherska Världsförbundets ungdomsgrupp på plats under klimatförhandlingarna i Warszawa initiativ till en interreligiös fasta för klimatet. Ett sätt att visa på att man stöder arbetet med att minska klimatpåverkan och stödja de som är mest utsatta för klimatförändringar. Det kanske kan verka lite meningslöst. Vem bryr sig? Jo, kanske, men det får det i alla fall att kännas lite i kroppen. Det kan jag säga efter att ha fastat den här dagen.

 

Någonstans måste det nog också vara så för att vi ska komma framåt. Det måste kännas att vi måste förändra. Göra insatser där vi går utanför vår egen komfort-zon , för att använda ett uttryck från floskeltoppen. Ska vi klara utmaningen så måste vi också vara beredda på att förändra våra tröga vanor också. Kanske är en del av förklaringen till att det går så trögt att vi känner att det är obekvämt. Det är lättare att blunda och inte låtsas om att man vet.

 

Men samtidigt är en dag av fasta, vilket miljontals människor gör ofrivilligt varje dag, också en ögonöppnare för att det går att klara sig riktigt bra på mindre. Att det till och med kan kännas bättre. Att det man väl konsumerar blir värdefullare.

Den konsumtionsbaserade livsstilen suddar ut all känsla för värde och för nyanser. Den föder nästan ett förakt emot naturen och vad den producerar. Det är den livsstilen som har satt oss i en så prekär situation. Då känns det plötsligt som ett lockande alternativ att minska sitt ekologiska fotavtryck och få ett kvalitativt bättre liv. Kanske är det en win win situation vi har. Lägre påfrestning på ekosystem och med de klimatet och samtidigt få ett kvalitativt bättre liv. Men då behöver vi också modiga beslutsfattare som vågar ta beslut som begränsar den ohållbara konsumtionen, speciellt av fossila bränslen och underlättar för de förnyelsebara. Den framtiden känns lockande. Ska du med eller?

 

 

 

Nov 19

Kartan är på plats – nu gäller det att ta ut färdriktningen!

IMG_2207

När en hel värld ska försöka att komma överens om att slå in på en gemensam väg så är det svårt att ta ut färdriktningen. Det är många beskrivningar av verkligheten som måste samlas ihop för att kartan ska bli något som alla kan vara överens om.

 

Kartan, kunskapen om klimatet och dess påverkan av människan, har blivit allt tydligare och det är få som kan med trovärdighet kan underkänna kartbilden idag.  Nu handlar det om att ta ut riktningen för hur vi tillsammans ska navigera för att klara en värld undan en ödesdiger klimatförändring.  Idag var det tid för de stora uttalanden från de som sitter på makt i de olika länderna och organisationer under klimatförhandlingarna i Warszawa. Vissa har en klarare bild av hinder som finns på vägen andra är inte några vidare kartläsare. Dagens sämsta kartläsare måste vara Polens premiärminister som sa att USA:s ökade utvinning av skiffergas var en klimatvänlig åtgärd och att kolet måste fortsätta att användas. Nej, kära premiärminister Donald Tusk, det håller inte. De som har bättre koll på kartan talar om vikten av att sätta igång nu! Vi måste ner till ett låg-kol samhälle och det ska ske nu. Så sa Christiana Figueres, sekreterare för UNFCCC, så sa Ban Ki Moon , generalsekreterare i FN. Han nämnde också att ”faith communities” spelar en viktig roll för att färden ska bli av.

 

Det är något uppgivet över läget men det är också väldigt många som efter att ha studerat kartan säger att det finns alla möjligheter i världen att vi ska klara av att skapa en hållbar värld. Jag väljer att gå med dom som tror att vi faktiskt kan navigera oss fram till en bättre värld.

 

Nov 18

Gråkallt eller kolsvart i Warszawa

IMG_0017

Måndag i ett grå grått Warszawa med en råkall kyla kring 4 plusgrader får en att tänka på att i det här vädret kan det bli svårt att få något att röra sig framåt. Men det är bara att konstatera att vädret inte påverkar klimatambitionerna. För vare sig det är Durban med 30 plus grader, Doha med ökenhetta, ett råkallt Warszawa eller snöigt Köpenhamn så tycks det inte påverka aktiviteten. Det är lätt att bli cynisk och dyster men det har man ju inte tid med då det är bråttom att faktiskt förändra.

På minus sidan idag lägger vi värdlandet Polen som står värdar för en konferens för kolindustrin. Polen och kolen har ett tajt förhållande. I alla fall mellan makten och industrin för enligt Climate Action Networks nyhetsbrev så vill en majoritet av polackerna att det ska investeras i förnyelsebara energikällor. Förändringsbenägenhet är inget som verkar vara så starkt ju mer man har att vinna på att köra det fossila spåret så länge som möjligt.

På plussidan får vi räkna att Polens kristna råd visar på vikten av att kyrkorna engagerar sig i klimat och hållbarhetsfrågor. I två olika seminarier idag så visar Polens kyrkor att de vill vara med. I den Lutherska kyrkans center så hölls ett seminarium där företrädare för ortodoxa, Lutherska, anglikanska traditioner tillsammans lyfte vikten av att finnas med i omställningen till en hållbarare värld. Även den starka polska delen av den katolska kyrkan har under dagen hållit ett längre seminarium kring klimat med kardinalen närvarande.  Ska man vara gnällig kan man säga att det är lite yrvaket och spretigt men ska man vara positiv, vilket är roligare, så kan man säga att nu lyfter de frågorna och de gör det också ekumeniskt.

Men nu handlar det om att få ihop en tidsplan för att något substantiellt ska komma ut i Paris 2015. Både när det gäller minskningar av växthusgaser och finansiering till utvecklingsländer. Får se om de närmaste dagarna kan leverera. Under tiden får vi andra visa på nödvändigheten och möjligheten att förändra.

Nov 17

Warszawa – klimatmingel med stark närvaro.

Fillipin

Söndag är klimatförhandlingarnas vilodag men inte vila för klimatfrågan för det. ACT (Action by Churches Together) hade en mottagning under Söndagskvällen som är en möjlighet att träffa olika företrädare för organisationer som vi jobbar nära. Mingel är ju alltid mingel men kvällens behållning var att plötsligt dök Filippinernas chefsförhandlare upp. Naderev Sano har under öppningsdelen av klimatförhandlingarna gjort ett framträdande som trängt igenom i alla former av media. Han framhöll, med händelserna under tyfonen över Filippinerna i nära minne, att det här vansinnet måste stoppas. För att visa sin solidaritet så har han inlett en hungerstrejk. Något som Lutherska Världsförbundets ungdomsdelegation på plats hängde på och utmanar oss alla att göra en dag av fasta för klimatet och i solidaritet med de utsatta.

Att få höra Naderev Sano berätta om vikten av att organisationer som kyrkor stå upp för ett rättvist arbete med klimatfrågan kändes stort. Att sen få trycka hans hand och berätta om det stora stöd som finns hemma för Filippinernas folk och om vikten av hans raka uttalande kändes nästan lite futtigt.

Att fasta är något som de flesta religioner har i sina traditioner. Vi också. Kan vara väl värt att ta upp igen. Inte för någon 5:2 diet skull utan för att stämma till eftertanke om vilken livsstil vi har och vilken påverkan den har på de mest utsatta.

Sep 11

Varenda kotte!

IMG_1961Varenda kotte borde veta det. Om inte så borde varenda kotte i skogen skrika högt och säga ”- Hallå, nu går det inte längre!”  Trots att vi vet det så fortsätter vi att överutnyttja jorden. Men det var nån som sa nåt om att om folket tiger så ska stenarna ropa. Undrar om det inte är så att stenarna ropar nu när folket inte hörs.

Idag är frågorna om en uthållig planet inte längre en fråga om fritidssysselsättning. Det är ett hårt arbete och en stor utmaning till vårt samhälle. Var och en kan göra lite. Men tillsammans kan vi göra mer. Men ett gemensamt arbete behöver en gemenskap. Att fira gudstjänst är ett sätt att formulera sig tillsammans.

Skapelsetid är ett gemensamt internationellt ekumeniskt initiativ som innebär att vi under tiden 1 september till andra söndagen i oktober försöker att uppmärksamma frågor som rör vårt förhållande till jorden. På Sveriges kristna råds hemsida finns inspirationsmaterial för att göra gudstjänst kring frågorna.

Varenda kotte borde vara med och gör gudstjänst runt skapelsen.

Jun 5

Världsmiljödagen – underbart men allvarligt!

Tågfönster

Underbart men allvarligt. Jag kan inte tänka annat på världsmiljödagen. När jag tittar ut igenom ett tågfönster och färdas genom Sverige så är det så underbart vackert just nu. Jag färdas genom ett land där uppvaknandet i naturen ger så mycket hopp om en tid av varma sommardagar, fåglar som får nya ungar och skördar som gror på åkrarna. Kort sagt ; Livet som ständigt uppstår.

Samtidigt är det allvarligt. Mest allvarligt är att vi människor på planeten och i synnerhet vi som bor i den rika delen av världen inte förstår att vi spelar en avgörande roll för framtiden. Planetens har gränser och vi överträder dem. Fast vi låtsas inte om det. Allvarligt. I förra veckan lyssnade jag på Johan Rockström och Anders Wijkman , två profiler som har koll och erfarenhet. De kunde berätta om tillståndet i världen och det är allvarligt. Det allvarligaste är kanske att vi inte förstår eller vill förstå att det är vi människor som har avgörandet i våra händer. Rockström sa  ungefär så här ”Fram till 1950 talet så levde vi på en stor planet med en liten ekonomi. Idag lever vi på en liten planet med en stor ekonomi.” Nu måste vi inse att vi sitter i förarsätet. Wijkman sa bland annat att frågan om jordens framtid är existentiell fråga. Allvarligt.

Men underbart är att det finns en mängd verktyg för att förändra framtiden. Vi kan förändra strukturerna och vi kan klara planeten och samtidigt få människor ur fattigdom. Men det gäller att vi som har kapacitet att förändra gör det nu. Allt för att kommande släkten ska få se hur underbart det är att jorden ständigt och på nytt föder fram livet. Underbart men allvarligt.

 

Maj 28

Det händer saker under bloggradarn.

Hållbara tankar finns även om det inte har synts till på den här bloggen under några månader. Frånvaron av tankar beror mer på ett mycket intensivt arbete kring frågorna som rör klimat, utveckling, miljö, rättvisa. Alltså djupt andliga frågor.

Bara ett axplock om vad som har hänt. Sveriges Kristna Råd lanserar sin klimatskrift,Biskopar på trappan Värna om den jord Gud älskar. Med ett välbesökt seminarium i St Euguenia kyrka las den fram och de första 2000 exemplaren såldes slut så nu finns en ny upplaga!

Västerås stift arbetar allt mer för att skapa en ”hub” kring Eko teologi på Rättviks stiftsgård. Under ett möte med nätverket i Västerås speglades den mångfald av tankar och idéer som spirar kring teologi, ekologi och rättvisa.

I maj reste Ärkebiskopen till Washington för att hålla klimatseminarium och tillsammans med biskopar i de episkopala och lutherska kyrkorna skriver under ett uttalande och passa på att möte representanter för Vita Huset och tala om klimat och utveckling. Det är inte enbart en fråga om teknik och politik. Det handlar lika mycket om livsstil och värderingar.

För att inte tala om att Luleå stift har börjat få igång sitt miljöprojekt med klar inriktning på ett teologiskt samtal kring varför frågan är så viktig för oss som kyrka.

Som vanligt har Kyrkornas Världsråds klimatarbetsgrupp samlats och talat om strategi för det kommande året. Ett år när IPCC (FN:s klimatpanel) ska börja lägga fram sin nästa rapport som kommer att säga att det är ett mycket allvarligt läge vi befinner oss i. Ett år när FN:s klimatförhandlingar ska hållas i Polen och kyrkorna förberede sin närvaro och hoppas på ett gott ekumeniskt samarbete….

Så det händer saker under bloggradarn.

Feb 6

Nationaldag för Sapmi kunde bli en nationaldag för hållbarhet!

 

På samernas nationaldag finns det all anledning att uppmärksamma den samiska andligheten. I likhet med andra ursprungsbefolkningar i världen så finns där något mycket viktigt i vårt förhållande till jorden. Förståelse för kretsloppen, för samhörigheten och för hur beroende vi är av varandra och en jord som föder oss.

Det har inte något att göra med exotism och romantik om ursprungsbefolkningars naturnära livsstil. Nej, det är nog så att i samisk andlighet ryms ett viktigt bidrag till hur vi ska klara av planeten och alla de utmaningar som vi står inför när den rika världen håller på att plundra naturens resurser. Jag hoppas på mer influenser från Sapmi för att förändra vårt tänkande och vår livsstil till ett mer hållbart liv. Det är sånt vi behöver mycket mer av oberoend av var vi bor och var vi kommer ifrån.