Till innehåll på sidan
Jacob Risberg

Muren som splittrar klostren

Strax väster om Betlehem ligger den vackra Cremisandalen som idag är ett av få grönområden som Betlehemsborna fortfarande har tillgång till. Men det kan snart komma att ändras.

I den vackra dalen ligger ett munkkloster med tillhörande vinodling, ett nunnekloster samt en skola som drivs av nunnorna. Skolan, med runt 400 elever, har sitt upptagningsområde i byarna runt omkring och är mycket omtyckt. Skolan har både en förskoledel, låg- och mellanstadium, samt bedriver även undervisning för elever som har olika typer av inlärningssvårigheter.

När Israel 2002 började planera och bygga en mur, som sades skulle skydda Israel mot terrorangrepp, gick dragningen av muren till 85 procent inne på ockuperat område. 2004 kom ett utlåtande från Internationella domstolen i Haag att muren var olaglig enligt internationell rätt, och mycket av murens dragning har sedan dess reviderats framförallt efter olika domslut i Israels högsta domstol.

Enligt originalplanen skulle hela Cremisandalen hamna på den ”israeliska” sidan av muren och på så sätt underlätta en hoplänkning mellan bosättningarna Gilo, som idag fungerar som en förort till Jerusalem, och Har Gilo. Detta skulle omöjliggöra för flertalet av eleverna att kunna ta sig till skolan, och betlehemsborna skulle bli av med sitt främsta rekreationsområde. Protesterna har varit massiva och har lett till flertalet domstolsförhandlingar.

Så 24 april i år fastslog en överprövningsdomstol i Tel Aviv en ny dragning av muren. Enligt den nya dragningen kommer nunneklostret förlora ca 75 procent av sin mark och, tillsammans med skolan, omges på tre sidor av muren. Eleverna skulle således omgärdas av israeliska soldater och en hög mur på dagarna vilket gör att nunnorna befarar att flera elever skulle välja att försöka byta skola. Förutom annekteringen av klostrets mark skulle Israel även tillskansa sig 58 palestinska familjers jordbruksmark vilket skulle beröva dem en stor källa till inkomst. Till råga på allt skulle munkklostret, inklusive vinodlingar, hamna på den ”israeliska” sidan av muren.

Israel har försökt ”mildra” effekten av muren genom att införa två grindar, en som klostrets medlemmar och andra ska kunna använda sig av, samt en jordbruksgrind för att palestinierna ska kunna komma åt sin odlingsmark. Alla som har någon som helst inblick i hur dessa jordbruksgrindar brukar fungera vet att de endast är öppna vissa, korta tider under dygnet, och att tillstånden att ta sig igenom grinden blir allt färre ju längre tiden lider. Muren omöjliggör helt enkelt ett effektivt jordbruk.

Karta som visar murens dragning genom Cremisandalen

Karta som visar murens dragning genom Cremisandalen. (Karta hämtad från BBC.)

Även för klostrens invånare blir det en prövning eftersom munkar dagligen besöker nunneklostret för firandet av mässor och kristna högtider, samt deltar i viss undervisning. Muren kommer helt enkelt bli en stor inskränkning i deras religionsfrihet.

De senaste två åren har det hållits protestmässor varje vecka där muren har planerats gå. Mässorna lockar, förutom klosterinvånarna, andra palestinier samt internationella delegationer och grupper. De har blivit som en fokuseringspunkt för solidariteten med kristna palestinier och har rönt en del internationell medial uppmärksamhet. Förutom vid dessa mässor har många internationella organisationer och kyrkor protesterat, inklusive den katolska kyrkan som äger en del av marken som tvisten rör. Och så sent som förra veckan kom en efterlängtad protest även från EU:s diplomater på plats, men än så länge har inget lyckats få Israel att ändra sina planer.

Kommentarer

Ett svar till ”Muren som splittrar klostren”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.