Hej pa er!
Jag lovade visst mer an vad jag kunde halla i mitt forra inlagg, och nu ett par veckor senare atervander jag med ett liiitet inlagg. Var mittperiod ar snart slut, vi har gjort mycket och ingenting i nastan tre veckor.
Det borjade med tre dagar i Bukoba dar vi gick runt pa marknaden, satt vid internet och njot av vyn vid victoriasjon med picknick och liknande. Efter det var vi tio dagar i Biharamulo dar vi akte till gransen mellan Tanzania-Rwanda (utan att ga in i Rwanda) och sedan var vi tva dagar pa on Rubondo, en nationalpark dar vi sag apor, krokodiler, antiloper och flodhastar. Bland det haftigaste vi var med om var under frukost och kvallsmat da vi satt pa var lilla uteplats vid vattnet och at mackor och avocado (vi overkonsumerar avocado har!) och ratt som det var hade vi fyra foldhastar framfor oss, en annan gang var det krokodiler!
Efter Rubondo akte vi tillbaka till Biharamulo och gick promenader, spelade kort och laste en hel del.
Sista kvallen i byn var vi bjudna pa middag hos en church elder och vi hade riktigt trevligt, aven om vi aterigen stotte pa den, for oss, valdigt annorlunda traditionen att kvinnan (church eldern) som lagat maten och bjudit in oss satte sig och at i ett helt annat rum. Efter maten kom hon dock in igen och vi satt och pratade. Ett av de trevligast hembesoken vi gjort pa hela resan!
Pa vag hem vande dock kvallen. Det ar en lang historia men vi blev i alla fall vittnet till en ordentlig misshandel. En grupp manniskor (med bade BARN och vuxna!) borjade sla en misstankt get-tjuv med trapakar, i huvudet och over ryggen. Det var en hemsk syn och val tillbaka dar vi bodde blev det en lang kvall med mycket blandade kanslor: mycket ilska, irritation och tarar. Vi stannade uppe ganska lange och pratade om hur olika vara samhallen ar, hur svart det var att sluta tanka pa vad vi sett och hur vi inte kunde forsta att nagot sadant ar okej har. Till slut valde vi att spels kort i forsok att tanka pa annat, och skjuta upp allt tills mer engergi fanns. Det blev inte mycket somn den natten!
Dagen efter kom dock en ordentlig raddning. Jag kan inte beskriva hur bra time:ing besoket hade och hur mycket det hjalpte men runt 10 pa formiddagen dok Malin och Anne upp utanfor. Vi hade saklart fatt informationen om att de skulle komma, men har ar det ganska ofta som planer gar om intet sa nar vi sag bilen blev jag och Rebecka som sma barn pa julafton. Vi studsade och hamtade killarna och sedan sprang vi ut for att mota dem, haha! Dagen fylldes sedan av MASSOR av prat (pa var underbara svenska!!), en liten rundtur i Biharamulo, mittutvardering, tillbakaresa till Bukoba dar det blev en kort runda pa marknaden och sedan middag pa ELCT Bukoba hotel. Det blev en riktigt bra dag och vi var sa glada over att ha kunnat tanka pa annat hela dagen och att vi verkligen fick prata av oss. TACK Anne och Malin for besoket, mer uppskattat an ni kan ana!
Efter den dagen har vi haft ytterligare nagra lediga dagar i Bukoba och det har inte varit det lattaste att fylla dem eftersom det blivit en del sadana! Dock anordnade vi egna utflykter: bland annat till en katolsk kyrka och till nagra tyskar som volontararbetar har i Bukoba och ikvall ska vi pa middag hos en av tyskarnas vardfamilj.
Vi skulle ha haft ytterligare nagra dagar ledigt, men lyckligtvis fick vi imorses reda pa att schemat andrats och vi aker till vara nya byar och vardfamiljer redan imorgon. Jag och Lebeeeka till Ntoma (dar vi hade var introduktionskurs) och Nisa&Filipo till Kyatokee. Nu ar vi forvantansfulla infor sista tiden har. Det kanns som att tiden bara sprungit forbi och nu har vi tre veckor i vardfamilj kvar innan vi aker pa var egenplanerade resa och sedan har vara tva avslutningsdagar. DET AR INTE KLOKT! Nu galler det verkligen att ta vara pa tiden!
Stor kram till er, vi hors snart igen. Promise!
/Axsandelina, Alexander, Axanda, Alexandelia. Kart barn har manga namn i Tanzania!
Lämna ett svar