Att skamma och avskamma


Det svåraste att förstå.

Jag har lärt mig ett nytt ord. Ordet är ”avskamma”- det vill säga befria från skam. Det svarar fint mot ordet ”skamma” som jag lärde mig för några år sedan under läsningen av ”Skamfilad” av Göran Larsson (den kan jag rekommendera för en bra genomgång om vad skam är och hur det påverkar oss. Om du inte redan brottats några vändor med skam så påverkar det förmodligen i alla fall ditt liv mer än du tror så det är väl värt att gräva i).

Ordet ”skamma” säger i sig något viktigt om skam. Skam är något vi lägger på varandra. Det typiska exemplet är mobbaren som kallar någon i klassen för gris. Genom att göra det många gånger och få andra att hänga på ger det offret en allt djupare känsla av att det är något fel med honom eller henne. Offret har egentligen inte gjort något fel men har blivit skammad och mår därför dåligt. Personen kommer förmodligen också att skydda sig genom att inte lita på folk och visa så lite som möjligt av sin personlighet för att minska sin sårbarhet. Att skamma någon kan alltså förstöra den personens liv. Och vi har alla sett det ske eller varit med om det på ett eller annat sätt.

Hur kan man då bli av med bördan om man blivit skammad? Här är först källan jag fått ordet från;

Jag vet inte värst mycket om vad Stina Wollter menar med avskamma men här är mina egna tankar. Först och främst kan man dela upp det i två saker. 1, Hur kan man jobba med att bli fri från sin egen skam? Och 2, hur kan man jobba med att avskamma andra eller låta bli att skamma omedvetet?
Det här är förstås väldigt svåra saker att kämpa med men det finns i alla fall en sak som biter på skam, nämligen kärlek. Kärlek är raka motsatsen till skamning eftersom den består i att ta emot någon som den är, utan att döma. Det var genast svaret på fråga 2. Ett kort svar alltså men sedan kräver det en livstid av övning om vi ska lyckas tillämpa det i livet. Ju helare vi blir själva (ju mer vi vågat möta vår egen svaghet i skydd av en kärleksfull omgivning), desto lättare kommer vi ha för att inte döma. En tuff väg, minst sagt.
Den egna skammen rår man inte på själv. Vi behöver relationer där vi är trygga att få vara som vi är. Vi tar inte av oss våra skyddande pansar innan det är säkert. I bästa fall har man det så i någon nära relation eller gemenskap.

Har du inte det så är du förstås alltid välkommen att prata med en präst eller diakon, eller till en professionell terapeut. Terapi kostar en bra slant men i slutänden kanske det bidrar mer till livskvalitén än aldrig så många utlandsresor…
Det här är också rätta sammanhanget att förstå välsignelsen i gudstjänsten. Den är Guds löfte till oss att han alltid ser på oss med oreserverad och förbehållslös kärlek. Han som dessutom skapat oss för att ha oss att älska.
Herren välsigne dig och bevare dig
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid!
I Faderns Sonens och den Helige Andes namn, amen
Vad tänker du efter att ha läst det här? Vad har du för erfarenheter av skam? Har du kanske erfarenheter du vill dela med dig av om hur man kan lyckas kämpa mot skammen? Skriv hemskt gärna en rad nedan, var anonym om du tycker det är bättre, här gäller att vara lagom modig!

3 kommentarer

Anonymous säger
15 januari 2013 – 01:55

Kan rekommendera boken Rött och vitt av Else-Britt Kjellqvist psykoanalytiker som tar upp skam kontra skamlöshet men också skam-skuld på ett fördjupat och seriöst sätt.Eva

Tomas Jarvid svarar
20 oktober 2017 – 05:21

Tack för tipset! Jag har hört mycket om den men ännu inte läst den.

Rosa säger
15 januari 2013 – 08:51

Den hade vi som kurslitteratur i kurs jag gick förra våren i Härlanda församling. Den kursen gjorde att allt prat hos kuratorer föll på plats för det var första gången fick jag tala om skamm.Kurortoerna hade mest talat om att sätta gränser etc. Bra bok.Ett sätt att avskamma är att prata skam.

Piedra säger
7 juli 2013 – 11:37

Jag håller med Rosa om att ett sätt att avskamma är att våga prata om sin skam. Och därutöver tror jag precis som du att kärlek och total acceptans är bästa medicinen. För om någon låter oss vara precis den vi är så kan inte skammen annat än retirera.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *