Tomas Jarvid
Vandra Vägen • 20 september 2013 • Lästid 2 minuter

Var mer som en katt än som en skalbagge

En skalbagge
En katt, ganska sur?

En katt och en skalbagge. Utifrån dem vill jag dela en tanke.
Skalbaggen har inget skelett men ett hårt skal, ett yttre skelett så att säga. Katten är väldigt mjuk på utsidan men har hårda ben inuti som håller den uppe.
Ibland försöker vi lösa livet genom att vara som en skalbagge. Vi sätter upp mentala sköldar och skärmar av oss som med ett skal. Det gör vi för att skydda oss och många gånger är det en nödvändig strategi. Vi måste ju skydda våra hjärtan från att såras på något sätt! Inåt gör vi det för att hålla ångesten på en hanterbara nivå.

Problemet med att leva bakom en skyddande sköld eller skal är att det inte bara är pikarna och elakheterna som inte kan nå våra hjärtan. I värsta fall blir skölden en så viktig del i vår personlighet att vi också blir avskärmade och oemottagliga också från det goda. Och när vi bepansrar hjärtat mot ångest och negativa känslor försvinner också vår känslighet för vackra och ljuva känslor.

Katten är som sagt mjuk men hård inuti istället. Inre styrka är bättre än yttre, den tillåter oss att fortsätta vara mjuka och levande.

Det här tror jag stämmer mycket väl med verkligheten. Problemet är att det är väldigt svårt att styra över själv. Sina sköldar kan man ha byggt under en hel uppväxt, sina känslor kanske man aldrig riktigt vågat känna på.

Vad säger du, hur gör man för att vara katt mer än skalbagge?

Kommentarer

Ett svar till ”Var mer som en katt än som en skalbagge”

  1. Profilbild för Piedra
    Piedra

    Man vågar erkänna sin sårbarhet för sig själv och visar den för andra, och man vågar lita på att det blir mycket bättre i slutänden att vara katt än att vara skalbagge.Mycket bra liknelse för övrigt!

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.