Nu har jag läst ut det nya herdabrevet från vår biskop i Skara, Åke Bonnier. Biskopar brukar skriva herdabrev (fast de är ju böcker) där de tillämpar kyrkans lära för vår tid, som en del av deras herdeansvar för stiftet som helhet. Åke Bonniers herdabrev heter ”Resan” och är ganska personligt skrivet vilket jag tycker är bra. Inget är så starkt som det personliga vittnesbördet.
Jag stannade upp inför en intressant sak Åke skriver. Han säger att i samband med dop har han ofta gett församlingen ”hemläxa” att gå hem och ställa sig framför badrumsspegeln (så man kan stänga in sig och vara för sig själv) och säga till sig själv ungefär:
”Du är oändligt älskad. Du är värdefull”
Först var det något i mig som studsade till. Jag tänkte på så kallade ”affirmationer”. Jag är verkligen inte så insatt men jag har förstått att affirmationen är positiva budskap man upprepar till sig själv för att försöka tänka mer positivt och förändra sitt liv till det bättre. Jag är väldigt skeptiskt till den grejen vare sig det är i kristna sammanhang eller andra. I märkliga fall försöker människor affirmera sig friska, lyckas med olika saker och så vidare och jag tänker att det bara ökar bördan om man ändå misslyckas, då är ju det för att man är en så negativ och hopplös typ allt går så illa. Positivt tänkande är över huvud taget något att vara försiktig med bättre att man erkänner gråskalorna i livet.
Men tänk om det biskop Åke ger i hemläxa inte är en affirmation? Tänk om det snarare är vad vi i kristna sammanhang skulle kalla något i stil med att påminna sig om Guds löften? Höja blicken och påminna sig om det vi glömmer i vardagen? Det finns mycket såna saker vi kan påminna oss och som är fast förankrat i den kristna tron och inte (som många affirmationer) hämtade ur rent önsketänkande.
Sen tror jag att biskop Åke skulle vara överens med mig om att det är svårt att riktigt få det att ”ta” och förstå på djupet att man är älskad och värdefull. Det tar säkert bättre om man hör det av andra än sig själv men också då är det svårt. Kanske är det bästa man kan göra att också lägga till en bön.
”Gud, hjälp mig förstå det, amen”.
Vad tänker du om detta? Vad har du för erfarenheter av affirmationer?
Lämna ett svar