I söndags följde jag min fru pastorsadjunkten i spåren till Lugnås där det var Lugnåsdagar. Vi firade gudstjänst i ”Oratoriet”, ett litet klosterkapell som, såvitt jag förstod, var byggt av två bröder i byn.
Oratoriet finns vid kvarnstensgruvan i Lugnås, längs pilgrimsleden mellan Forshem och Mariestad. Jag hade inte en aning om dess existens förutom att vi varit vid ”klosterängen” en liten bit därifrån tidigare. Förmodligen bodde de munkar som så småningom slog sig ner i Varnhem först i Lugnås och förmodligen bröt redan de kvarnstenar här. Kvarnstensbrytningen var förresten ingen dans på rosor, Lugnåsberget var känt som ”änkornas berg” på grund av den korta livslängden på arbetarna.
Nu finns alltså detta lilla kapell som är värt ett besök av pilgrimen. I vanlig ordning sprang jag efter barnen mest hela tiden så jag hann inte tala med husbyggaren eller knappt ens komma in i huset på allvar. Inredningen var stilfull men enkelt. ”Altartavlan” är något så ovanligt som ett stort foto av en skogsstig, jag tror att den brukar stå mot väggen i vanliga fall men denna dag var det rätt trångt där framme.
I taket hängde ett skepp och på väggarna kunde man läsa om Cisterciensernas historia i världen och här i trakten.
Vår dotter gjorde en stark insats genom att flytta bort ”stör ej”-skylten utanför som av någon anledning fanns där. På det stora hela en vackert symbolisk bild av hur det blir när barn får vara med och påverka gudstjänsterna?
Har du varit i oratoriet i Lugnås? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar