Vandra Vägen är en pilgrimsblogg. Det märks på ”om-sidan”, på namnet och på sidans utseende att den är det. Ibland undrar jag däremot om det märks jättemycket på innehållet i inläggen (med undantag för Kristians gästbloggposter nyligen från hans pilgrimsvandring). Jag vet inte om det kan vara något som förbryllar mina läsare så jag tänkte skriva något om hur jag tänker kring det idag. Räkna med att jag kanske slår in några öppna dörrar i det som står nedanför.
En pilgrim kan förstås inte bara ägna sig åt att fundera på att vara pilgrim, då blir risken stor att man bildar en kyrklig subkultur. En pilgrim måste förstås också ägna sig just åt att utforska trons innehåll och innebörd och vara på resa på ett mer bildligt plan. Det är det jag brukar hålla på med mest här på bloggen. Ett syfte med bloggen är faktiskt att försöka öppna upp pilgrimsbegreppet och peka på att detta att vandra den kristna vägen hör ihop med hela livet.
Låt vara att det för många blir enklast att anta och stärkas i det perspektivet på livet när man är på vandring, inget fel i det. Poängen är dock att en pilgrimsfärd kan se ut på många sätt. Som jag ser det är det mer en fråga om perspektiv.
Var och en måste vandra sin egen väg utifrån de behov och den historia man själv har. Ordet pilgrim är för viktigt för att bara tillhöra en subgrupp i kyrkan, vi måste alla förhålla oss till exempel till:
att vi är gäster och främlingar på jorden ett kort ögonblick,
att vi ständigt söker oss framåt på okända spår,
att vi både har hittat något och söker vidare,
att vi både vandrar vår egen väg och hör ihop med en stor gemenskap och en stor tradition.
Sådana tankar följer med när vi tänker pilgrim också när vi rör oss i den ”vanliga” kyrkliga miljön. Tror jag.
Ibland talas det om ”pilgrimsteologi” och sånt och det är gott på många sätt men en pilgrim måste också ösa ur hela den kristna traditionen och med hela den mänskliga erfarenheten med.
Om Vandra Vägen enbart hade handlat om fysiska vandringar och på ett sätt kanske haft ett mer renodlat pilgrimstema så hade den nog varit en väldigt smal blogg?
Jag är nyfiken på dina tankar. Vad kännetecknar egentligen pilgrimen? Är vem som helst pilgrim? Hela tiden? Är det ett slags glasögon att ta på sig eller något man är vare sig man vill eller inte? Skriv en kommentar!
Lämna ett svar