Finns det en vackrare bild än denna? De på bilden är födda som slavar men nu är de fria. Som de kristna.

Så var det tredjedag påsk. Idag ska jag fira ännu en påskgudstjänst med framförallt tvååringar och deras föräldrar. Här kommer annars min påskpredikan från påskdagens gudstjänst i Ledsjö. Den är som sig bör skriven för muntligt framförande och därför lite rörig, som talare kan man alltid kasta om i sista stund så att den röda tråden blir klarare, men ändå rätt bra tycker jag. Den handlar om ett lite annat perspektiv på vad det betyder att Jesus är uppstånden.

Påskdagsgudstjänst i Ledsjö kyrka 2015

Idag har vi fått höra om den uppståndne Herren. Maria trodde det var en trädgårdsmästare. Men det var det ju inte. Eller var det det?

En märklig sak med johannesevangeliet som vi precis har lyssnat till är att det börjar precis likadant som bibeln. Johannes börjar med att skriva ”i begynnelsen… Var Ordet (och Ordet är alltså Kristus)” och första mosebok börjar ”I begynnelsen… Skapade Gud Himmel och Jord” och så följer de sju skapelsedagarna då Gud skapar än det ena, än det andra tills allt är skapat. De första orden är samma.

Sen fortsätter det med en massa andra likheter, som är lite för bra för att de ska vara en slump. Johannes fortsätter med att berätta om exakt sju ”tecken” eller under som Jesus gör, precis som det är sju skapelsedagar i början där. Det Jesus gör förknippas med Gud, Skaparen.

När Gud skapat färdigt världen och skapat människan till att vara hans avbild, satte henne att leva och glädja sig åt det fina i Edens trädgård och sköta den tillsammans med Gud, så står det att han fullbordade skapelsen och på den sjunde dagen vilade han. Sen gick det på tok rätt fort. Ondskan kom in i världen och mycket av det goda blev förstört eller förvrängt. På den sjätte dagen skapade Gud färdigt.

Adam och Eva lyssnade på Ormens röst i trädgården och det gick illa. Men Jesus gav inte efter för frestelsen att ge upp i Getsemane utan höll fast vid sin väg.

Bara häromdagen var det den sjätte dagen i en annan vecka. På långfredagen ropade Jesus med hög röst från korset, samma sak som Gud sade när han skapat världen; ”det är fullbordat”, hans verk som den nye Adam var avslutat.

Och så blev Jesus lagd i graven. En rätt bisarr likhet med hur Gud vilade på den sjunde dagen.

Men det var igår. Idag, på veckans första dag (så var det med söndagen tills ganska nyligen i vårt land, att söndagen var veckans första dag och inte sista), idag börjar något helt nytt. Och det börjar vid den tomma graven. Jesus visar sig för Maria sedan för många andra. När han möter lärjungarna säger han ”ta emot Helig Ande” och andas på dem (som konfirmanderna visste), än en gång liknar det bibelns början; hur Gud andas in sin livsande i Adam så att han blir en levande människa. Idag är första dagen på en ny vecka. De gamla teologerna kallar det för den ”åttonde dagen”. Dagen då det börjar något nytt. Skapelsen får nytt liv. Först i Jesus själv men det sprider sig som en löpeld.

Maria står kvar vid graven. Hon är fortfarande ledsen och övertygad om att någon tagit Jesu kropp. Det var det rimligaste svaret. De andra lärjungarna hade lagt märke till att linnebindlarna låg i så fin ordning i graven att det omöjligt kunde vara någon fiende som varit framme och anar något annat men Maria är fortfarande ledsen. Hon måste vara helt bedövad av sorg för hon reagerar knappt på änglarna som talar till henne men så talar Jesus till henne. Det är då det står att HON TRODDE ATT DET VAR TRÄDGÅRDSMÄSTAREN men så talar han igen. Här har evangeliet återgett precis det ord som var det första den uppståndne sa, på Arameiska, Mariam, Maria. Han säger hennes namn, ett namn som betyder den älskade. Och när hon hör sitt namn hoppar hjärtat över ett slag och hon ser honom stå där levande.

Gud var redan från skapelsens början en trädgårdsmästare. Han skapade den gröna planeten, planterade en trädgård, Eden, där människorna fick leva och njuta av skapelsen. Om vi lägger ihop alla de märkliga likheterna mellan evangeliet och skapelseberättelsen så förstår vi något av vad uppståndelsen innebär. På den åttonde dagen har en ny skapelse börjat. Jesus själv är den förste att uppstå från de döda. Han blev ju dömd och dödad av världsimperiet Rom och människors hat men han har uppstått. Han är den han sagt att han är, denna världs verkliga Herre. Starkare än alla våldets och ondskans makter, till och med starkare än döden. Nu ska allt trasigt bli helt och alla sår helade. Och alla knän ska böjas för honom.

Även den nya skapelsen börjar i en trädgård. Visst är det en väldigt sympatisk bild av Gud? Inte en våldsam härskare utan en odlare, en som pysslar om och vattnar och gläder sig åt allt gott som växer och blommar ut. Och precis som Jesus var starkare än döden är Guds rike starkare än denna världs destruktiva strukturer och makter.

Då kan jag invända och fråga mig om det verkligen kan stämma. Det onda är ju så kraftfullt idag också? Den kristna tron säger oss att om nu Jesus uppstått från de döda så får vi lita på att hans seger en gång också ska bli synlig överallt. Frågan är bara hur Guds makt ser ut.

När Gud tar makten skickar han inte in tanksen. Gud besegrar inte ont med ont. Guds herravälde visar sig kanske inte så mycket som om det kom en bulldozer och vräkte över ända utan mer som en maskros som ostoppbart tränger sig igenom asfalten så att liv bryter fram i det döda. Ondskans makter är inga skapande krafter men det är Gud. Guds rike växer fram i miljoner och åter miljoner förändrade livslopp och brutna destruktiva mönster tills han en dag har vunnit oss alla.

Och till slut får vi lita på de sista orden Jesus säger till Maria. När vi skräms av att det onda kanske inte bara är starkt i världen utan i dig och mig så hälsar Jesus alla sina lärjungar i Ledsjö kyrka idag (jo jag menar dig) att ”min fader är er fader, och min Gud är er Gud. Också du och jag får finnas med i den nya värld som träder fram.